med anledning av prop. 1989/90:76 Regionalpolitik för 90-talet

Motion 1989/90:A51 av Catarina Rönnung m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A51

av Catarina Rönnung m.fl. (s)

med anledning av prop. 1989/90:76
Regionalpolitik för 90-talet

Storstadslänen och universitetslänen har ökat sin befolkning kraftigt i jämförelse
med övriga riket. Avancerad industri, typ data och elektronik, är koncentrerad
dit. En alltför kraftig expansion av dessa områden innebär en utarmning
av det övriga landet.

Jönköpings län är i stort behov av ökade insatser på utbildningsområdet.
Utbildningsnivån är alltför låg och utbildningsresurserna små i jämförelse
med riket i övrigt.

Högskolans resurser måste stärkas för att hejda den utflyttning av tekniskt
utbildade personer och personer med gymnasiekompetens som ägt rum under
80-talet. Industrin har i dag problem med att rekrytera kompetent folk
till vissa tjänster.

Utfallet av hittills gjorda resursfördelningar har i allt för ringa grad kommit
högskolan i Jönköping till del. Den släpar efter resursmässigt i förhållande
till andra högskolor. Den ställs utanför de regionalpolitiska satsningarna
som går till Östersund, Sundsvall/Härnösand, Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken,
Karlstad, Örebro och Eskilstuna/Västerås. Anmärkningsvärt är
att högskolan heller inte får någon del i de 55 milj. kr. som skall satsas på de
mindre och medelstora högskolorna i bl.a. Växjö, Kalmar och Karlskrona/Ronneby
enligt regeringens förslag. Utgångspunkten för anslagsfördelningen
måste vara att det skall råda en hög och likvärdig kvalité inom hela
den svenska högskolan. Lärare vid de mindre och medelstora högskolorna
skall engageras i forskning i samma utsträckning som sina kollegor vid universiteten
anförs i forskningspropositionen, 1989/90:90.

Denna målsättning uppnås omöjligt om högskolan i Jönköping åsidosätts.

I forskningspropositionen uppmärksammas också forsknings- och utvecklingsarbete,
utbildning och fortbildning som viktiga hjälpmedel för förnyelse
och omstrukturering av näringsliv och offentlig sektor. Tjänstesektorns växande
och omfattning gör dess effektivitet och resursanvändning till en central
fråga både inom samhällsekonomin och välfärdsutvecklingen. För att
stärka tjänstesektorn och tillfredsställa småindustrins behov av kvalificerad
arbetskraft borde Jönköpings högskola snarast få möjlighet att inrätta en allmän
linje med grundläggande rättsutbildning. Detta förslag från länets socialdemokrater
har tidigare varit föremål för riksdagens prövning. Riksdagen
och utbildningsutskottet ansåg att Jönköpings högskola skulle prioriteras vid
nästa utbyggnad av denna utbildning.

Grundläggande rättsutbildning är tänkt att vara en kortare juridisk utbild- Mot. 1989/90

ning riktad både till redan yrkesverksamma och dem som kommer direkt A51

från gymnasieskolan.

Ett stort antal juridiska verksamheter finns i Jönköping. Dessa är: Göta
hovrätt, kammarrätten i Jönköping, försäkringsrätten för södra Sverige,
tingsrätten och länsrätten. I kommunen finns vidare arrendenämnd, hyresnämnd
och rättshjälpsnämnd, länsåklagarmyndighet och lokal åklagarmyndighet
samt kronofogdemyndighet m.m.

Fyra ämbetsverk, nämligen domstolsverket, skogsstyrelsen, lantbruksstyrelsen
och statens jordbruksnämnd är lokaliserade till Jönköping. Ovanstående
uppräkning ger vid handen att Jönköping kan betraktas som något av
ett centrum för rättsvårdande instanser i södra Sverige och som en viktig förvaltningsort.

Jönköpingsregionen är ett område med högst andel småföretagsamhet
jämfört med Sverige i dess helhet. Behovet av juridiskt utbildad arbetskraft
har ökat kraftigt genom tillkomsten av nya lagar på arbetsmarknadsområdet
och miljöområdet. Också den ekonomiska lagstiftningen har blivit mer komplicerad.
Detta har lett till att även mindre företag har fått behov av juridisk
expertis inom företaget utan att de därför har möjligheter att anställa en fullt
utbildad jurist.

Närheten till utbildningsorten är viktig, speciellt för de redan yrkesverksamma.
Rättsväsendets anställda personal arbetar främst i södra och mellersta
Sverige. För att personalen i någon nämnvärd utsträckning skall kunna
delta i den grundläggande rättsutbildningen måste denna förläggas på den
ort där huvuddelen av de anställda finns. Domstolsverket har i sin personalutbildning
lagt märke till att ett stort antal anställda på grund av familjeskäl
har möjlighet att delta endast i utbildning som ligger på kort reseavstånd från
bostadsorten.

Styrelsen för högskolan i Jönköping har bland förslagen till nya utbildningar
givit rättsutbildning prioritet. En förutsättning för att utbildningen
skall komma i fråga utanför de gängse fakultetsorterna är att kvaliteten på
undervisningen är fullgod. En anknytning av denna till det juridiska arbetslivet
på orten är värdefull. Om praktiskt verksamma jurister är undervisare,
handledare och resurspersoner ökar givetvis möjligheterna att knyta undervisningen
till den praktiska rättstillämpningen - något som är speciellt värdefullt
för denna form av juridisk utbildning. Ett stort antal högt kvalificerade
och undervisningsvana jurister har förklarat sig intresserade av att tjänstgöra
som lärare. Tillgång till juridiskt bibliotek är viktigt. Jönköping anses i juristkretsar
ha ett av landet absolut förnämsta juridiska bibliotek. Något kostsamt
bibliotek behöver därför inte byggas upp.

Vi bedömer det som självklart att Jönköpings högskola bör få del av det
infrastrukturanslag på 310 milj. kr. som föreslås inrättas. Tillfälliga medel ur
detta skall gå till forskning och utveckling för att förstärka kompetensen vid
vissa mindre och medelstora högskolor, utrustning till olika utbildningar,
teknikspridningsprojekt m.m.

14

Mot. 1989/90
A51

den fördelar medel ur infrastrukturanslaget på 310 milj. kr.
Stockholm den 21 mars 1990
Catarina Rönnung (s)

Åke Gustavsson (s) Ingegerd Elm (s)

Marianne Andersson (c) Nils Nordh (s)

i Gislaved

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Jönköpings högskola bör ingå bland de mindre
och medelstora högskolorna som skall erhålla stöd ur det särskilda anslaget
på 35 milj. kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundläggande rättsutbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de resursmässiga behov som Jönköpings högskola
har för att förstärka sin kompetens, inte minst utrustningsmässigt, när

15