med anledning av prop. 1989/90:76

Motion 1989/90:A53 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A53

av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c)
med anledning av prop. 1989/90:76
Regionalpolitik för 90-talet

Inledning

I propositionen behandlas regeringens förslag till regionalpolitik inför 1990talet.
Den berör såväl generella somselektiva åtgärder på olika områden
både i landet i stort och länsvis. Vi kommer här att utveckla synen på regionalpolitiska
åtgärder som berör Värmlands län.

Stödområden

Den framtida regionalpolitiken har ju tidigare utretts av den regionalpolitiska
kommittén - REK 87. I denna utredning föreslogs att tre landsdelar
skulle prioriteras, nämligen inlandet, Bergslagen och sydöstra Sverige, vilket
innebar att många kommuner som nu är placerade i stödområde C hamnade
utanför stödområdet.

Utredningens förslag kritiserades hårt av många remissinstanser. Detta
förslag avvisas också i propositionen.Regeringen föreslår i stället stödområde
I och II. Denna indelning är enligt vår uppfattning alltför grov och inte
anpassad efter de verkliga regionalpolitiska stödbehov som föreligger samt
får dessutom - för vissa kommuner - helt oacceptabla effekter. De begränsningar
förslaget innebär i förhållande till dagens stödsystem får till följd att
kommuner med likartade förhållanden får helt skilda förutsättningar beroende
på om man hamnar inom eller utanför stödområdet.

För Värmlands del innebär detta att Arvika, Eda, Filipstad, Hagfors,
Munkfors, och Torsby kommuner hamnar i stödområde II. Storfors placeras
i ett tillfälligt stödområde. Vi anser det riktigt att ovannämnda kommuner
inplaceras i stödområdet.

Däremot hamnar Sunne, Årjäng, Säffle och Kristinehamn utanför stödområdet.
Detta anser vi vara helt oacceptabelt. Dessa värmländska kommuner
har en infrastruktur som kan liknas vid förhållanden i Norrlands inland.
När det gäller Årjäng, Säffle och Sunne har de sin gymnasieutbildning förlagd
till annan ort. Kommunikationerna är också bristfälliga, där Årjäng
bl.a. saknar järnväg. Skattekraften är också låg i dessa kommuner. De är
även ytterst konjunkturkänsliga på grund av näringslivets struktur. Bl.a finns
underleverantörer till bilindustrin i de västra kommunerna, där det har aviserats
en omfattande omstrukturering med personalminskningar som följd.

Ett sådant exempel är Töcksfors Verkstads AB med ca 1 000 anställda som Mot. 1989/90

tillverkar kablage till bilindustrin. Företaget har nyligen inköpts av Forshe- A53

dakoncernen. På grund av rationaliseringar och ny teknik har företaget aviserat
om kraftiga nedskärningar av antalet anställda, som främst kommer att
drabba Säffle och Årjängs kommuner. Även andra företag i regionen kommer
att indirekt drabbas av dessa nedskärningar.

Till de kommuner som gränsar mot Norge har gränshandel tidigare haft
en stor betydelse med bl.a. många anställda inom handel och service. Senare
års kraftiga kostnadsökningar i Sverige har dock medfört att priserna i de
båda länderna har jämnats ut. Den senaste chockhöjningen av bensinpriset
har dock lett till att bl.a. bensinpriset är ca 1 kr. dyrare per liter i Sverige än
Norge. Efter denna höjning har det enligt signaler skett en oroande minskning
av gränshandel, vilket också kan leda till en minskning av antalet anställda
inom handeln.

Även jordbrukets omställning kommer att innebära ytterligare svårigheter
för sysselsättningen.

Mot bakgrund av det ovan anförda anser vi att även Sunne, Årjäng, Säffle
och Kristinehamn skall placeras i stödområdet.Torsby kommun med undantag
av Fryksände församling bör inplaceras i högsta stödområde.

Inom stödområdet bör utgå bidrag till investeringar i byggnader och maskiner,
stöd till mjuka investeringar samt sysselsättningsbidrag för nya arbetstillfällen.

Länsanslag - landsbygdsutveckling

Under de senaste åren har det i vårt land pågått en landsbygdskampanj
Hela Sverige ska leva. Under denna kampanj har många goda idéer väckts
till landsbygdens fromma. Det har också väckts förhoppningar genom alla
vackra ord som har uttalats, inte minst från regeringens sida. I handling har
dock regeringen hitintills handlat tvärtom genom nya pålagor som t.ex. energimomsen,
vilken drabbat landsbygdsbefolkningen mycket hårt.

Det är nu därför viktigt att det ställs resurser till förfogande så en del av
alla goda ideer kan förverkligas. Därför är det väsentligt att det sker en icke
ringa uppräkning av länsanslagen. För Värmlands del anser vi det nödvändigt
att nuvarande länsanslag om 60 milj.kr. höjs till 110 milj.kr. per år.

Detta för att skapa bättre förutsättningar för investeringsprojekt och nya arbetstillfällen
samt för att främja landsbygdens utveckling. Insatserna härvidlag
kan göras inom olika områden som industri, hantverk, areella näringarna,
kommersiell servicesamhällsservice, kvinnligt företagande, utbildningsinsatser,
stöd till samlingslokaler m.m.

Upprustning av landsbygdens vägnät

Bra och fungerande kommunikationer är en grundläggande förutsättning för
leva och bo på landsbygden och dess tätorter. De som bor på landsbygden
har ofta långa avstånd till centralort, arbetsplats, service, skolor, läkarvård
m.m. Det är därför viktigt att betydande resurser anslås för upprustning av
landsbygdsvägarna. Under hela 1980-talet har det lågtrafikerade vägnätet

fått stå tillbaka för satsningar påmotorvägar och andra stora leder. Från cen- Mot. 1989/90

terns sida har vi därför föreslagit ett tioårigt program för förstärkning och A53

beläggning av vältrafikerade grusvägar. Utöver dagens små anslag föreslår
vi 1 miljard per år för detta ändamål.

I Värmland finns det ca 30 mil vältrafikerade grusvägar som enlig vägverket
borde beläggas. Vi föreslår därför att 40 miljoner öronmärks och anslås
för detta ändamål under budgetåret 1990/91.

Avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats

Avdragen för arbetsresor är av stor betydelse för landsbygds- befolkningen.

Detta är också fördelningspolitiskt betydelsefullt, eftersom befolkningen i
skogslänen ofta har en genomsnittligt lägre inkomst än i övriga län. Därtill
har det ju nyligen skett en chockhöjning av bensinskatten som gör det än
mer betungande för landsbygdsbefolkningen. Landsbygdsbefolkningen
måste kompenseras för den chockhöjda bensinskatten. Vi föreslår därför
bl.a. att avdraget för arbetsresor skall vara 15 kr./mil.

Småföretagsutveckling

En viktig del i en aktiv regionalpolitik är att satsa på småföretagen. Hos
dessa finns en stor innovationsförmåga, kreativitet och entreprenörsanda.

Detta bör vi ta till vara och stödja. För att stimulera småföretagen behövs
det både generella och selektiva åtgärder.

Härvidlag spelar aktuella stöd inom stödområdet eller stöd via länsanslagen
en stor roll. Minst lika viktigt är att minska skatter och avgifter för småföretagen.
Från centerpartiet har vi föreslagit ett avdrag med ett basbelopp
innan egenföretagaren behöver erlägga avgifter. Vi föreslår även en sänkning
av arbetsgivaravgifter med fem %enheter för de första femton anställda
i företaget.Även möjlighet till skattefritt sparande för att satsa i företag genom
ett personligt investeringskonto skulle gynna etablering och utveckling
av företag. Det finns ytterligare beskattningsfrågor att beröra i detta sammanhang,
men eftersom steg 2 av den s.k. skattereformen senare kommer
att föreläggas riksdagen har vi för avsikt att återkomma i detta ärende.

Vi vill dock redan nu signalera för en viss bibehållen kvittningsrätt mellan
inkomst av tjänst och näringsverksamhet. Ett förslag kan vara att lägga nivån
på 120 000 kr. För inkomst av jordbruksfastighet kan kvittningsrätten knytas
till boendet på fastigheten.

Jordbruk

Livsmedelspolitiska arbetsgruppens (LAG) förslag till ny jordbrukspolitik
innebär en kraftig och snabb avreglering samt en krympning av det svenska
jordbruket. Förslag till ny jordbrukspolitik kommer regeringen att redovisa
i en proposition inom kort. Vi vill dock även i detta sammanhang betona
jordbrukets betydelse för en levande landsbygd. Jord- och skogsbruket står
i många bygder också för en betydande del av sysselsättningen direkt i jordbruket
eller i tillhörande service- eller förädlingsföretag.

Den framtida jordbrukspolitiken måste inriktas på ett livskraftigt jord- 11

bruk i hela landet. Vi menar därför att det är nödvändigt med vissa stödåt- Mot. 1989/90

gärder. En samordning med olika regionalpolitiska åtgärder bör också med A53

fördel kunna samordnas t.ex. vid investeringar i byggnader, maskiner och
markanläggningar. För Värmlands vidkommande är det viktigt att stödet till
jordbruket i norra Sverige behålls och utvecklas. Detta inte minst för att
kunna bibehålla animalieproduktionen i länets skogs- och mellanbygder.

Föratt förbättra möjligheterna för spannmålsproduktionen är det nödvändigt
med en koppling mellan jordbruks- och energipolitiken. Våra jordbrukare
måste få signaler så att de kan känna både framtidstro och arbetsro.

Utbildning

Högskoleutbildning

I en motion rörande forskningspolitiken har vi föreslagit förstärkningar för
högskolan i Karlstad och införande av en fast forskningsorganisation. I det
nu föreliggande regeringsförslaget för regionalpolitiken föreslås att de
mindre och medelstora högskolorna skall kunna få regionalpolitiska medel
till förstärkt forsknings- och utvecklingsverksamhet i anslutning till de prioriterade
regionerna. Regeringen föreslår att denna förstärkning skall vara tillfällig.
Högskolan i Karlstad ingår i den grupp högskolor och universitet som
utvecklat nya utbildningar i Bergslagen och vi anser att det är nödvändigt att
denna utveckling får fortsätta. Högskolan i Karlstad måste därför tillföras
betydande medel ur detta anslag. För den regionala utvecklingen och ökad
tillgänglighet till högskolestudier är det av största vikt att decentraliserad utbildning
anordnas med tonvikt på fristående kurser i olika delar av Värmland.
I årets budgetproposition omfördelades anslaget för fristående kurser
till förmån för nya tekniska linjer och därmed kan inte utbudet av fristående
kurser ökas.

Vi föreslår därför att högskolan i Karlstad tilldelas regionalpolitiska medel
för fristående kurser som anordnas i kommuner som ingår i de av oss föreslagna
utökade stödområdena i Värmland.

Studiecirkelverksamheten

Möjligheten för studieförbunden att anordna studiecirklar med bättre ekonomiska
villkor inom stödområdena betyder mycket för landsbygdsutvecklingen.
De regler som finns på detta område innehåller tyvärr begränsningar
som inte är bra. Det tilläggsbidrag på 15 kr. för varje studietimme som finns
inom stödområdena A, B och C utgår inte för studiecirklar som anordnas på
orter med gymnasieutbildning. Denna begränsning utgör ett klart hinder för
studiecirkelverksamheten som utvecklingsmedel i de olika bygdegrupper
etc. som står för en betydande del av landsbygdsutvecklingen. Vi föreslår
därför att studeicirkelverksamheten inom stödområdena skall ha tilläggsbidrag
oavsett om gymnasieutbildning finns på orten.

Turism

Regionalt företagsstöd får för närvarande lämnas till turistverksamhet inom
stödområdena A och B. Enligt vår mening bör stöd till turistnäringen även

lämnas inom område C. Det nu föreslagna sysselsättningsbidraget bör säle- Mot. 1989/90

des lämnas även till område C. För företag inom turistnäringen kan det vara A53

svårt att tillämpa den föreslagna bestämmelsen att sysselsättningsbidrag lämnas
endast till helårstjänster. Det är mycket vanligt att arbete inom turistnäringen
kombineras med annat sässongsarbete, och vi föreslår därför att även
i sådana fall skall sysselsättningsbidrag kunna lämnas.

Kultur

Enligt propositionens förslag skall även kultursektorn kunna få stöd med regionalpolitiska
medel från länsanslagen. Vi ansluter oss till detta förslag endast
under förutsättning att länsanslagen får kraftig uppräkning. Regeringens
anslagsnivå kommer inte att medge några kulturpolitiska satsningar. Det
är enligt vår mening viktigt att länsstyrelsens beredningsarbete sker i nära
kontakt med landsting och kommuner.

Övrigt

I övrigt vill vi hänvisa till centerns partimotion om regionalpolitik samt till
de motioner vi väckt under allmänna motionstiden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att de i motionen nämnda kommunerna
skall ingå i stödområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsanslagen - landsbygdsutveckling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen
anförts om upprustning av landsbygdens vägnät,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avdraget för resor mellan bostad och arbetsplats,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anges om småföretagsutveckling,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anges om jordbrukets utveckling,

7. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilldelning av regionalpolitiska medel för
decentraliserad utbildning och anordnande av fristående kurser vid
högskolan i Karlstad,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tilläggsbidrag för studiecirklar på gymnasieorter
inom stödområden,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sysselsättningsbidraget till företag inom turistnäringen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användningen av länsanslagen för kultursektorn.

13

Stockholm den 23 mars 1990 Mot. 1989/90

A53

Kjell Ericsson (c) Jan Hyttring (c)

14

gotab 96352. Stockholm 1990