med anledning av prop. 1989/90:76 Regionalpolitik för 90-talet

Motion 1989/90:A61 av Björn Samuelson (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A61

av Björn Samuelson (vpk)

med anledning av prop. 1989/90:76
Regionalpolitik för 90-talet

Vissa trafikpolitiska frågor för Värmland

Det är av stor vikt för den näringspolitiska strukturen att Värmland har ett
väl fungerande transportsystem.En alldeles för stor del av transporterna i
länet är idag bundna till landsväg.

Sjöfarten och järnvägen måste därför utvecklas som transportsystem i länet.
Eftersom länet är ett glesbygdslän måste också vägsystemet bli föremål
för kvalitativa förbättringar.

Bygg ut sjötransporterna

Vänern och Byälven upp till Glafsfjorden är uråldriga transportleder som
har farbara leder till västkusten och havet.

Vpk har i många år i riksdagen väckt förslag om ett ökat nyttjande av
denna naturliga transportled.Olika utredningar visar att sjöfarten med vissa
utvecklingsinsatser är överlägsen landsvägstrafiken både vad gäller miljöaspekter
och transportekonomi. De moderna fartyg som nu byggs har visat
att de utsläpp som gamla maskiner förorsakat går att bygga bort. Med modern
teknik kan alltså tungt gods med fördel fraktas sjövägen. Vissa åtgärder
bör alltså vidtas för att utveckla sjöfarten som transportsystem för länet.

En investeringsplan för hamnbyggnad i berörda kommuner måste tas
fram.

En fartygsslip är nödvändig för att garantera eventuella reparationsbehov
för trafikerande fartyg.

Fartygsslipen i Karlstad är den naturliga lokaliseringen och fortsatta reparationsmöjligheter
måste garanteras där.Ett fördelaktigt finansieringssystem
för nyinvesteringar i nya fartyg för aktuell sjöfart bör utarbetas.

En godsinventering för möjligt gods att lägga på sjötransport måste också
göras. Här bör nämnas att sjötransport och järnväg inte behöver konkurrera
med varandra utan är kompletterande system.

Utifrån ovan nämnda underlag bör riksdagen hos regeringen begära förslag
om utveckling av den nämnda sjöfarten på Vänern, Glafsfjorden etc.

9

Vissa järnvägspolitiska frågor Mot. 1989/90

A61

Det värmländska järnvägsnätet är i behov av kraftiga kvalitetsförbättringar.

Järnvägsnätet är en livsnerv för länet. Inte minst har detta visats på sistone i
samband med hotet om en nedläggning av Nklj-banan. Vpk har i annan motion
till riksdagen föreslagit en modernisering av den aktuella banan.

Med en fortsatt dragning av banan mot Karlstad öppnar sig alternativa lokaliseringar
av den nya flygplats som länet måste få. En modernisering och
viss utbyggnad av banan gör att det blir möjligt att förlägga flygplatsen så
långt norrut som Hagfors. Transporttiden med moderna snabbgående tåg till
Karlstad skulle då inte bli mer än dryga halvtimmen. Det ligger med andra
ord en stor utvecklingspotential i en modernisering av Nklj-banan.

I inledningen erinrades om den sneda godsfördelning som finns mellan
lastbilstransporter och järnvägstransporter i länet.

Det är därför av vikt att järnvägstransporter på olika sätt görs attraktiva
i länet. En åtgärd för att främja godstrafiken på järnväg vore att bygga en
virkesterminal i Torsby för vidare transport av virket på Fryksdalsbanan. En
sådan terminal skulle på ett positivt sätt gagna en långsiktig drift av banan
och därmed medverka till fortsatt persontrafik.

Visserligen är Fryksdalsbanan idag inte en del av stamnätet men den är av
stor vikt för stora delar av norra Värmland. Det bör erinras om att det bara
är ett fåtal år sedan som banan hörde till stamnätet.

Ett annat viktigt järnvägsprojekt som skulle ha positiv betydelse för norra
och nordöstra Värmland är det s.k. Nykroppaprojektet.

Vpk har i annan motion till riksdagen lagt förslag om detta projekts genomförande.

När det gäller järnvägsdelen Kil-Charlottenberg är investeringsbehovet på
denna bandel nu akut. Görs inte den nödvändiga upprustningen av denna
bandel nu kan snabbtågstrafiken och trafiken på sträckan Stockholm-Oslo
komma att äventyras.

Vpk har i åratal slagits i riksdagen för en upprustning av bandelen och föreslagit
dubbelspårsiitbyggnad i förlängningen Kil-Karlstad. För att säkerställa
investeringar i banan bör riksdagen uttala att trafiken mellan Stockholm
och Oslo också fortsättningsvis skall gå via Kil, Arvika och Charlottenberg.

Riksdagen bör också uttala att särskilda medel kan utgå till banverket för
modernisering av sträckan Kil-Charlottenberg.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär särskilda medel för vägnätet
i Värmland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om främjande av sjöfarten på Vänern m.m.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vissa järnvägspolitiska insatser för länet,

10

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90

tionen anförts om trafiken mellan Stockholm och Oslo. A61

Stockholm den 21 mars 1990

Björn Samuelson (vpk)

11