med anledning av prop. 1989/90:76 Regionalpolitik för 90-talet

Motion 1989/90:A78 av Göran Engström och Birgitta Hambraeus

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A78

av Göran Engström och Birgitta Hambraeus
(båda c)

med anledning av prop. 1989/90:76
Regionalpolitik för 90-talet

Kopparbergs län. Utveckling och målsättningar

Utvecklingen i Kopparbergs län har varit positiv under senare delen av 80talet.
Den ihållande högkonjunkturen har givit goda resultat både beträffande
sysselsättning och befolkningsutveckling i länet.

Arbetslösheten är nu den lägsta under 80-talet. Antalet lediga jobb är sannolikt
flera än någonsin tidigare. Särskilt glädjande är att kvinnornas förvärvsfrekvens
stigit markant. Om utvecklingen fortsätter i denna takt, kommer
lika många kvinnor som män att förvärvsarbeta inom en femårsperiod.
Inom industrin är orderingången totalt sett god. Förutsättningar finns därmed
för en fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden.

Det är befogat att teckna denna optimistiska bild för Kopparbergs län. Utvecklingen
är anmärkningsvärd mot den bakgrund av svåra omställningar
som skett under det senaste decenniet inom länets gamla basnäringar.

En betydelsefull roll i denna utveckling har den regionalpolitik, vars grunder
lades fast 1982, spelat. Länsanslagen, samt den särskilda propositionen
om Bergslagen har underlättat de stora strukturomvandlingar som skett. Av
helt avgörande betydelse har den satsning som skedde i SSAB i början av
decenniet varit. Genom denna djärva industriinvestering har en bas skapats
för en rad avknoppningsföretag med högteknologisk prägel.

Då propositionen behandlar de framtida stödformerna inom regionalpolitiken
finns det anledning att erinra om den inriktning som länsstyrelsen haft
för sitt stödarbete. Länsstyrelsen praktiserar ett arbetssätt baserat på förhandlingar
med företagen där behovet av bidrag avgör bidragets storlek. Arbetssättet
stärker företagen genom att egna medel tvingas in i företagen och
genom att andra finansiärer förmås att ställa upp.

En genomgång av de senaste årens lokaliseringsstödverksamhet visar att
Kopparbergs län har det lägsta antalet konkurser bland stödföretagen i
skogslänen, samtidigt som bidragsbeloppet per nyanställd är det lägsta. Av
länsstyrelsen beviljat lokaliseringsstöd har resulterat i 361 nya jobb det senaste
året. Det regionalpolitiska stödet har alltså haft effekt. Det är inför
framtiden ytterst viktigt att det får en utformning som kan ta tillvara den
potential av företagaranda som finns i länet.

Ovan relaterade utveckling har haft sin tonvikt på de positiva delarna.
Mindre positiva tendenser finns också. Främst är det de regionala skillna

derna i utvecklingstakten som bör uppmärksammas. Centralregionen är
mycket stark med en ökande diversifiering av näringslivet. De statliga utlokaliseringarna
till Borlänge har förstärkt denna trend.

Norr- och Västerdalarna har långsiktiga glesbygdsproblem. De södra
Bergslagskommunerna genomgår fortfarande en strukturomvandling av näringslivet
i järn- och gruvkrisens spår. Arbetslösheten i Älvdalen är fyra
gånger så hög som länsgenomsnittet. I Vansbro och Orsa är det få lediga platser
i förhållande till antalet sökande.

Den framtida jordbrukspolitiken och därmed följande osäkerhet har allvarligt
rubbat framtidstron hos dess utövare. Konkret har detta tagit sig uttryck
i en snabb nedläggning av antalet mjölkproducerande gårdar i länet.

De målsättningar som länsstyrelsen formulerat, och vilka vi delar, anger
att det är viktigt med en balanserad utveckling i länets alla kommuner.

Inom miljövården krävs aktiva åtgärder på en rad områden. Speciellt vattenvården
är i centrum för intresset genom rena Dalälvenprogrammet.

Näringslivet kräver en teknisk förnyelse och mindre könsbundna yrkesval.

Utbildningen behöver en bibehållen geografisk spridning av gymnasieutbildningen,
förstärkt högskola och forskning, decentralisering via distansundervisning.

Kommunikationsområdet kräver satsning på vissa vägavsnitt, bättre grusvägar,
utvecklad kollektivtrafik och järnvägstrafik på bättre banor.

Flygtrafik på Borlänge och Mora flygplatser.

Telekommunikationer av god klass i hela länet.

Den regionalpolitiska propositionen

Ovannämnda proposition tar upp en del av problemen som vi berört i beskrivningen
av länets utveckling. Andra frågor har berörts i andra propositioner
och där kommenterats och försetts med motionsförslag från vår sida.
Vi upprepar inte dessa förslag i denna motion utan hänvisar till respektive
motioner.

Kritik finns det dock anledning att påtala beträffande den syn på de s.k.
stödjepunkter som regeringen fortfarande vill göra särskilda satsningar på.
Jämfört med den beskrivning som ovan gjorts av utvecklingen i Kopparbergs
län, samt den målsättning om en inom länet balanserad utveckling vilken
länsstyrelsen uttalat, är det påfallande vilken diametralt motsatt uppfattning
om vad som är önskvärt regeringen uttalar i sin proposition. Mot vår målsättning
om ett decentraliserat samhällsbygge står socialdemokratins centralism
i den praktiska politiken.

Centerförslag för en effektiv regionalpolitik
Stödområdesindelningen

Centerpartiet föreslår i partimotion att det bör bibehållas ett system med tre
stödområdesklasser. Vi delar denna uppfattning och väljer i det följande att
utgå från denna indelning.

Med regeringens förslag blir det en mycket markant gräns mellan de kommuner
som ingår i stödområden och dem som står utanför. I södra Dalarna

Mot. 1989/90

A78

12

får detta en olycklig effekt särskilt för Hedemora kommun. Denna kommun
har den senaste tioårsperioden haft en i stort sett oavbruten negativ befolkningsutveckling.
Särskilt markerad har denna varit under de senaste åren av
högkonjunktur. Enligt kommunens egna bedömningar har man haft svårt att
hävda sig gentemot Mälardalens och Falun/Borlänges konkurrens. Nyrekrytering
av arbetskraft har genom detta försvårats och företag har valt att ej
satsa i Hedemora kommun. Hotbilden mot kommunens arbetsmarknad utgörs
av en försämring av vårdsektorns arbetsutbud. Det gäller både i Hedemora
och grannkommunen Säter. Orsaken är kraftiga omstruktureringar
inom landstingets omsorgsverksamhet och psykiatri. Det senare berör ca 500
personer. Omsorgssektom ca 250 personer.

I dag dominerande näringar som stål och gruvor kan inom en nära framtid
stå inför allvarliga problem. Särskilt gäller detta gruvorna i Garpenberg.
Dessa har idag lönsamhetsproblem och står inför en situation där negativa
besked kan komma inom kort. Om gruvorna i Garpenberg läggs ned betyder
det att 340 personer direkt blir utan jobb. Med kringpersonal i servicenäringar
till gruvorna berörs än fler.

Hedemora kommun är en av de kommuner i länet som har ett relativt stort
jordbruk. Det gäller både i primärproduktionen och handels/serviceleden.
Vi anser att det finns goda skäl att också i detta sammanhang uppmärksamma
de konsekvenser för sysselsättningen som en förändrad jordbrukspolitik
kan få i kommuner med denna typ av näringsliv.

Förslag: Hedemora kommun bör inplaceras i stödområde C.

Rättviks kommun består av stora glesbygdsområden i sin norra del. Dessa
omfattas inte av Siljansbygdens attraktionskraft utan bör jämföras med de
förhållanden som t.ex. råder i Orsa kommun samt Våmhus och Venjans
socknar i Mora kommun. Även här gäller vår analys att gränserna mellan
stödområden och icke-stödområden blir för skarpa. Detta kan leda till en
onödigt negativ utveckling för norra delen av Rättviks kommun.

Förslag: Ore församling i Rättviks kommun bör inplaceras i stödområde B.I
övrigt hänvisas till centerpartiets partimotion beträffande stödområden i Dalarna.

Stödjepunkter

Vi avvisar själva angreppssättet för regional utveckling. Eftersom regeringen
dock använder det i sin proposition väljer vi att begagna denna terminologi
i just detta sammanhang för att en jämförelse skall underlättas.

Tanken på s.k. mellanstäder fick en hård remisskritik. Märkligt nog återkommer
nu regeringen med samma tankar under en ny benämning. Konkret
tar det sig uttryck i att dessa stödjepunkter skall gynnas när det gäller att
utlokalisera tjänsteföretag. Detta finns beskrivet under såväl avsnitt 4.4 som
7.2 i propositionen.

Förslag: Vi föreslår att den text som i regeringens förslag lyder, stödjepunkterna
i anslutning till stödområdet, skall ges följande tolkning. Även orter
som till storlek är mindre än Falun/Borlänge - när det gäller Dalarna - skall

Mot. 1989/90

A78

13

med fördel kunna komma ifråga för både statliga utlokaiiseringar och det Mot. 1989/90

nya utvecklingsbidraget till företag i tjänste- och servicesektorn. Det fort- A78

satta samrådet med tjänsteföretag i storstäderna bör med fördei inriktas på
att även orter som Mora, Ludvika och Avesta skall komma ifråga.

Kvinnligt företagande

Propositionen berör de olika förslag för att främja kvinnligt företagande som
skett. Vissa åtgärder föreslås för att fortsätta detta angelägna arbete för jämställdhet.

Enligt vår mening bör det i detta sammanhang läggas förslag om ett förändrat
statsbidrag till enskild barnomsorg. Genom att likställa olika former
av drift och ägande av t.ex. daghem skulle en avgörande förbättring för
kvinnligt företagande inträffa. I många kommuner med svag företagartradition
bland kvinnor vore detta med all säkerhet det mest effektiva sättet att
främja den utveckling mot jämställdhet även i detta avseende som föreslås.

Förslag: Statsbidrag till barnomsorgen bör utformas så att enskilda barnomsorgsformer
får samma villkor som de kommunala daghemmen.

Infrastrukturanslaget

Förslag: Vi föreslår att det av dessa medel kan utgå bidrag till etablering av
ett nationellt centrum för trafikfrågor i Borlänge/Falun. Etablering av forskning
och utbildning om trafik och trafiksäkerhet bör komplettera de myndigheter
(vägverk, banverk och trafiksäkerhetsverk) som finns etablerade på
denna ort.

Turism

Regionalt företagsstöd får för närvarande lämnas till turistverksamhet inom
stödområdena A och B. Enligt vår mening borde även stöd till turistnäringen
utgå inom område C. Det föreslagna sysselsättningsstödet bör således även
lämnas till område C. Detta bör enligt vår mening bli till ett värdefullt stöd
för turistsatsningarna i södra länsdelen. Kombinationsföretag får en god stimulans.

Glesbygdsdelegationens lokalisering

Propositionen föreslår att glesbygdsdelegationen ombildas till en myndighet
och lokaliseras till Östersund. Centerpartiet redovisar i sin partimotion en
annorlunda syn på hur glesbygdsfrågorna skall hanteras i den politiska beslutsprocessen.
Vi instämmer i denna bedömning och detta förslag.

Därest denna motion inte vinner riksdagens gehör finner vi att en lokalisering
av den nya glesbygdsmyndigheten till Mora i Dalarna är att föredra.

Denna lokalisering innebär att myndigheten kommer att verka i en miljö där
kunskapen om glesbygdsfrågorna är stor, men även kunskapen om hur man
utvecklar en bygd med framgång. Kommunikationerna till Mora är goda.

14

Sammantaget finner vi att en bättre miljö för en kreativ myndighet inte står Mot. 1989/90
att finna. A78

Förslag: Om riksdagen beslutar omvandla glesbygdsdelegationen till en glesbygdsmyndighet
bör denna lokaliseras till Mora.

Mora/Siljans flygplats

I Kopparbergs län finns f.n. två flygplatser med reguljär trafik: Dala Airport
i Borlänge och Mora/Siljan i Mora. Dala Airport har både statligt och regionalt
stöd medan Mora/Siljan byggts och drivs med kommunala insatser.

Den resultatutjämning som sker inom ramen för Linjeflygs och SAS trafik
medför väsentligt billigare biljettpriser för Dala Airport än för Mora/Siljan.
Den inomregionala balansen motverkas härigenom. Passagerarantalet från
och till Mora har ständigt ökat och det är helt klart att flygplatsen är viktig
för regionens näringsliv. Mora/Siljans flygplats och andra flygplatser i
samma situation i inlandet bör få del av resultatutjämningen.

Hemställan

Med hänvisning till det som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inplacering av Hedemora kommun i stödområde C
och Ore församling i Rättviks kommun i stödområde B,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utlokalisering av statlig verksamhet och samråd
med tjänsteföretag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att statsbidragen för barnomsorg utformas
så att de gynnar kvinnligt företagande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användande av infrastrukturanslaget för etablering
av ett nationellt centrum för trafikfrågor i Borlänge/Falun,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sysselsättningsbidrag till turistföretag,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i glesbygdsdelegationens
ställning,

7. att riksdagen, vid avslag på yrkande 6, beslutar lokalisera den
nya glesbygdsmyndigheten till Mora,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till Mora/Siljans flygplats.

Stockholm den 26 mars 1990

Göran Engström (c) Birgitta Hambraeus (c)

15