Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågor

Motion 1989/90:T29 av Kjell Ericsson m. fl. (c, vpk)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1989/90:88
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
1990-03-26
Bordläggning
1990-03-28
Hänvisning
1990-03-29

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:T29

av Kjell Ericsson m. fl. (c, vpk)

med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa
näringspolitiska frågor

Propositionen

I propositionen behandlas bl.a. resursbehoven inom järnvägssektorn och en
infrastrukturfond för transportsektorn föreslås inrättas. Fonden skulle tillföras
ett engångsanslag på 5 miljarder och ha till syfte att åstadkomma en
snabbare utbyggnad av angelägna infrastrukturinvesteringar inom järnvägsoch
kollektivtrafikområdena än vad som är möjligt med ordinarie anslag.

I propositionen anges även att fonden skall möjliggöra sådana investeringar
som annars inte skulle komma till stånd. Den skall också kunna användas
för samfinansiering med andra intressenter. Med hänsyn till överhettningen
inom bygg och anläggningssekorn skall fonden användas först när det
är lämpligt ur stabiliseringspolitisk synpunkt.

Fonden tillämplig för NKLJ-banan

Denna fond kan säkerligen bli användbar på flera olika områden i vårt land.
Ett projekt som synes vara lämpligt i sammanhanget är NKLJ-banan, Hagfors-MunkforsDeje.

Den angivna bandelen, som ägs av Uddeholm Tooling, kommer enligt beslut
av bolaget att läggas ner under 1990. Banan är elektrifierad och transporterar
årligen en godsmängd av ca 170 000 ton. Godset består främst av
skrot till och färdigvaror från stålindustrierna i Hagfors och Munkfors.

Bandelen, som är smalspårig, är idag olönsam. För att sänka driftskostnaderna
måste man komma ifrån den orationella hanteringen med omlastningen
i Deje. Om man breddade spåret till normalspår så kommer man undan
omlastningsbehovet och kan därmed spara in ca 10 personer.

Banverket har gjort en utredning, där man konstaterar att en breddning
till normalspår av banan under vissa förutsättningar kan ge en samhällsekonomisk
lönsamhet. Investeringsbehovet för en breddning beräknas till ca 120
milj kr i dagens penningvärde.

Intressenterna - Uddeholms AB, Hagfors och Munkfors kommuner samt
SJ - har förklarat sig villiga att satsa ca 25 miljoner kr. Till detta kommer
att Uddeholms AB vid ett statligt övertagande är villig att utan ersättning
överlämna smalspårbanan, som värderas till ca 7 milj kr.

Den fond som föreslås i här aktuell proposition skulle kunna utgöra en

öppning i finansieringen vid upprustning av NKLJ-banan. Med en samfinan- Mot. 1989/90

siering av fonden och intressenterna skulle NKLJ-banan kunna upprustas T29

och bevaras.

Denna upprustning skulle omedelbart kunna påbörjas, eftersom det inte
finns den ekonomiska överhettning i Klarälvdalen som anges i propositionen.

En nedläggning av NKLJ-banan är en förlust även för
Kristinehamn

En nedläggning av NKLJ-banan skulle innebära att SJ i Kristinehamn förlorar
en tredjedel av sina skrottransporter. Hamnen skulle förlora ungefär 20
procent av sin godsomsättning. 1 dag transporteras ca 100 000 ton skrot via
SJ i Kristinehamn och NKLJ-banan. Denna godsmängd förlorar således SJ
vid en nedläggning.

Miljökonsekvenser vid en nedläggning

Enligt miljövårdsenheten hos Länsstyrelsen i Värmlands län kommer en
nedläggning av järnvägstrafiken att innebära att utsläppen av luftföroreningar
ökar per år med:

9 ton kolväten
34 ton koldioxid
116 ton kväveoxider
10 ton svaveldioxid
9 ton partiklar
6700 ton koldioxid.

I jämförelse med t ex utsläpp från industrier är detta enligt Länsstyrelsens
mening stora mängder, särskilt vad gäller kväveoxider, partiklar och koldioxid.

Ökade transportrisker på väg 62

Räddningstjänsten i Hagfors, Munkfors och Forshaga kommuner har bedömt
de risker som kan uppkomma vid en nedläggning av tågtrafiken på
NKLJ-banan och att transporterna därvid flyttas över på väg. Räddningscheferna
i nämnda kommuner ser med stor oro på de risker som kan uppstå i
samband med att det farliga godset på väg 62 kommer att flerdubblas.

Enligt uppskattning skulle följande transporter av farligt gods komma att
beröras av förändrat transportsätt.

G asol

ca

5 800 ton

Ammoniak

ca

190 ton

Fluorvätesyra

ca

20 ton

Salpetersyra

ca

30 ton

Saltsyra

ca

20 ton

Svavelsyra

ca

40 ton

6

Mot. 1989/90
T29

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprustning av NKLJ-banan.

Stockholm den 23 mars 1990

Kjell Ericsson (c)

Jan Hyttring (c) Björn Samuelson (vpk)

Övrigt

Uddeholmsbolaget är ett företag med framtidstro. Detta visar inte minst
företagets planerade investeringar. För 1990 planeras investeringar på ca 90
milj.kr. och för 1991 ca 115 milj. Om järnvägen läggs ner blir Hagfors- och
Munkfors-fabrikerna de enda stålindustrierna i Europa utan järnväg, vilket
kommer att leda till en försämrad konkurrenssituation.

Om spåret breddas kommer säkerligen godsmängden ytterligare att öka.
Bl.a. är man i det nya Munkforsföretaget Hörle Tråd intresserad av att frakta
10 000 ton per år.

7

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning av NKlJ-banan.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning av NKlJ-banan.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.