med anledning av prop. 1989/90:9 om arméns utveckling och totalförsvarets planeringssystem, m.m.

Motion 1989/90:Fö17 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Föl7

av Inger Schörling m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1989/90:9 om
arméns utveckling och totalförsvarets
planeringssystem, m.m.

Arméns organisation
Hotbilden och vår försvarsförmåga

Vårt relativt välmående och demokratiska svenska samhälle är värt att
skydda och försvara. Alltsedan andra världskriget har vi upprätthållit en relativt
stor militär styrka. I dag kostar den oss 29 miljarder kronor eller cirka
2,5% av vår s.k. bruttonationalprodukt. Detta har ansetts nödvändigt för
att värna vårt oberoende mellan de stormaktsblock som funnits. Finns dessa
fortfarande?

Så småningom har det blivit uppenbart för en majoritet av svenska folket
att den fortgående förstörelsen av luft, mark och vatten hotar de biologiska
grundförutsättningarna för hela vår existens. Försvarsåtgärderna på detta
område är emellertid av beskedlig omfattning. En tysk undersökning (Institut
der deutschen Wirtschaft, Köln) anger att Sverige satsar 0,64 % av BNP
på miljöåtgärder. Därmed hamnar vi på åttonde plats bland tio industrinationer.

Samtidigt har vårt samhälle genom storskaliga system och elberoende blivit
alltmer sårbart vid olyckor och sabotage. Internationalisering av näringslivet
har givit åtminstone kortsiktiga ekonomiska fördelar, men samtidigt
öppnat för ekonomisk maktutövning mellan länder. Sverige står alltså inför
en starkt förändrad hotbild vad gäller liv, hälsa och oberoende.

Förhållandena kan beskrivas som i fig. 1.

Vad gäller hot från fientlig makt har vi satsat nästan allt på invasionsfaran
sedan vi blivit alltmer sårbara för ett s.k. strategiskt överfall. Det svenska
samhället skulle kollapsa och någon ordnad militär styrka skulle inte kunna
mobiliseras om våra energi- och kommunikationssystem slogs ut. Olyckor i
transformatorsystem och fel i datorer har gett anvisningar, men problemet
består. Gentemot ekonomisk utpressning synes vi vara försvarslösa (ex.
USA:s agerande på datorområdet).

Den militärpolitiska situationen i vår omvärld är i stark förändring. Warszawapakten
torde inte längre kunna betraktas som en militärpolitisk enhet.
Maktblocken är i upplösning. Nya militära hot kan uppkomma. Ekologiska
katastrofer på den europeiska kontinenten kan orsaka krig och stora flyk

Mot. 1989/90

FÖ17

Fr&rnmande.

'fnalct

Utp*-«*%rvln<^

Lw

H&V&q

.Frihet

Försyn

Fic^.1. bothild

tingströmmar eller otyglad kärnvapenspridning. Därför måste vi hålla viss
militär beredskap. Det synes rimligt och logiskt att vi då behåller stommen i
den militära organisationen, men att vi radikalt omrustar så att vi kan svara
upp mot en mångfacetterad hotbild, där hotet om militär invasion har sin
rimliga proportion.

Miljövärn och allmän värntjänst

Vår värnpliktsarmé och våra välorganiserade regementen med en stor kår av
militära lärare, liksom stora delar av vår militära materiel utgör en resurs att
sättas in mot miljöförstöringen (Danielsson J. Aftonbladet, 89-05-06). Uppgifter
saknas ingalunda. Miljövärnet kan utbilda beredskapsstyrkor som
snabbt kan mobiliseras som förstärkning av brandkårerna vid olika olyckor
oljeutsläpp, kemikalieutsläpp, kärnkraftsolyckor osv. Vidare behövs fältarbetsplutoner
som anlägger nya våtmarker, kalkar försurade områden, sanerar
gamla tippområden, vårdar reservat osv. Man bör även kunna sköta
mycket av det praktiska arbetet kring provtagning och kontroll av luft-, vatten-
och markförändringar.

16

Som anfördes i vår partimotion 88/89 Fö210, menar vi att försvarsområdesregementena,
de brigadproducerande regementena bör få en viktig funktion
i ett system där värnplikten omvandlas till en allmän värntjänst (samhällstjänst)
för både män och kvinnor - en värntjänst där man inte bara värnar
gränserna med vapen utan även värnar människor och natur. Totalförsvaret
skall vara så uppbyggt att det är hela folkets angelägenhet. Vid införandet
av en allmän värn tjänst kommer behovet av utbildningsplatser att
grovt sett fördubblas. Emellertid kommer större delen av denna tillkommande
utbildning att med fördel kunna bedrivas ute på vårdhem, sjukhus,
daghem, naturvårdsförvaltningen, gatukontor, renhållningsverk, jordbruk,
grundskolor, gymnasieskolor, folkhögskolor osv. En kommande översyn av
marinens och flygets grundorganisation kommer sannolikt att ge utrymme
för flera utbildningsplatser inom värntjänsten. Kustartilleriet bör dock omedelbart
få ett större ansvar för utbildning av skyddsförband vid sårbara anläggningar
längs våra kuster.

Ny militär strategi

I en situation där hotbilden blir allt mindre militär och den militära delens
natur alltmera oviss förefaller det oss egendomligt att som regeringen föreslår
ytterligare specialisera, centralisera och mekanisera krigsmakten. En i
vårt tycke rimligare utvecklingsväg och organisation finns skisserad bland reservationerna
i försvarskommitténs betänkande (SOU 1989:46). Armén bör
ges en grundorganisation som är funktionell gentemot vitt skilda hotbilder
och anpassad för utbildning av hela årsklasser ungdomar. Sedan får vapen
föras till eller avvecklas vartefter som hotbilden förändras.

När det gäller arméns operativa inriktning att man skall möta, hejda och
slå en fientlig invasion bör konstateras att optionen slå är oerhört dyrbar
och dåligt anpassad till svenska förhållanden. Att slå en fientlig styrka,
som etablerat ett brohuvud, kräver minst femfaldig överlägsenhet i manskap
och materiel. Det kräver pansar, tungt artilleri och attackflyg. Om vi i stället
går in för strategin svälta ut kan vi undvara dessa förband. Men vi får satsa
på att vara först på plats och vi behöver hemvärn och snabbt mobiliserbart
lokalförsvar för att klara möta och hejda. Optionen svälta ut skall sedan
klaras med hjälp av ubåtar, luftvärn och jägartrupper, som skär av den
fientliga styrkans försörjning och nöter och svälter ut den. Vår armés skydd
skall vara personlig skyddsutrustning (ex. skyddsväst) och utspridning i terrängen.
Pansar passar dåligt. Arméns viktigaste beväpning blir handeldvapen,
olika pansarvärnvapen, granatkastare och luftvärnsrobotar dvs. vapen
som kan beställas i tillräckligt stort antal för att betala svensk produktutveckling.
Grundorganisationen bör vara enligt principen ett regemente i varje
försvarsområde (ung. län eller landskap) som utbildar de förband som behövs
inom områdets totalförsvar plus förband, som är lätt flyttbara över
landet. Utbildningen skall ske integrerat över truppslagen. Specialistutbildning
och metodutveckling för ingenjörs-, luftvärns-, signal- och artilleritjänst
skall ske vid ett truppslagscentrum för varje specialgren. Nuvarande truppslagsregementen
kan därmed avvecklas. Dock blir underhållsfunktionen av
så stor betydelse med tanke även på andra än militära hot att ett trängcentrum
behövs inom varje militärområde.

Mot. 1989/90

FÖ17

17

Arméns organisation regementsvis

Hur kan då en lämplig grundorganisation enligt de principer vi angett se ut
om den specificeras på olika garnisonsorter? Naturligtvis behöver saken detaljstuderas
mera än vad vi haft resurser till, men nedan följer dock ett förslag:

Ystad och Revinge: Pansarbrigad, miljövärn, skyddsförband för städer och
hamnar i Malmöhus län

Hässleholm: Trängcentrum med utbildning av en mekaniserad brigad
Kristianstad: P6 avvecklas. A3 omvandlas till ett integrerat Fo-regemente
med miljövärn

Halmstad: Integrerad militär utbildning, skyddsförband för kärnkraftverken
i Ringhals och Barsebäck, miljövärn, InfOHS flyttar till Karlstad
Växjö: Integrerat Fo-regemente, internationell räddningsstyrka
Eksjö: Integrerat Fo-regemente, skyddsförband för kärnkraftverket i
Oskarshamn

Borås: Integrerat FO-regemente, miljövärn

Uddevalla: Integrerat förband, skyddsförband för petrokemisk industri
Linköping: Integrerat Fo-regemente, trängcentrum, arméflyg, ett kasernområde
avvecklas

Skövde: Integrerat Fo-regemente, trängcentrum, ett kasernområde avvecklas

Göteborg: Integrerat Fo-regemente med kustartilleri (MKV), skyddsförband
för Göteborg

Kvarn, Borensberg: Infanteristridsskolan avvecklas
Karlsborg: Jägarförband, jägarcentrum

Karlstad: Integrerat Fo-regemente, arméns officershögskola tillkommer
Örebro: Integrerat Fo-regemente med utveckling av ett civilmotståndscentrum,
miljövärn

Strängnäs: Integrerat Fo-regemente med pansarbataljon
Almnäs, Södertälje: Ingenjörscentrum

Stockholm: Skyddsförband för Stockholms stad och beriden högvakt vid Kl,

integrerat Fo-regemente och FN-skolan vid II Kungsängen, AIHS flyttar

Norrtälje: Luftvärnscentrum

Enköping: Integrerat Fo-regemente, signalcentrum

Kristinehamn: A9 avvecklas

Falun: Integrerat Fo-regemente, miljövärn

Gävle: Integrerat Fo-regemente, skyddsförband för kärnkraftverket i Forsmark

Älvdalen: Artillericentrum, jägarbataljoner

Östersund: Integrerat Fo-regemente, ungefär ett kasernetablissement inbesparas

Sollefteå: Integrerat Fo-regemente, trängcentrum
Arvidsjaur: Jägarförband, jägarcentrum
Umeå: Integrerat Fo-regemente, miljövärn
Luleå: Lv7 avvecklas

Mot. 1989/90

FÖ17

18

Mot. 1989/90

FÖ17

Förslagets effekter

Den ovan skisserade organisationen ger betydande kostnadsminskningar genom
att kasernområden avvecklas i Kristianstad (1), Skövde (1), Linköping
(1), Borensberg (1), Kristinehamn (1), Östersund (1), Luleå (1), Boden (2)
och genom att större delen av pansartrupperna avvecklas.

Inriktningen mot lättare brigader med enklare standardfordon ger likaså
avsevärda kostnadsminskningar. Integration av luftvärns-, underhålls-, signal-,
ingenjörs- och artilleriutbildning vid Fo-regementena kommer att medföra
vissa investeringskostnader. Hur stora dessa blir kan inte beräknas
förrän den framtida krigsorganisationen fått sin dimensionering och detaljutformning.
Med den inriktning som här föreslås, torde det i första hand röra
sig om kostnader på luftvärnssidan.

Vi menar att här skisserade grundorganisation möter de stora krav vi
måste ställa på handlingsfrihet inför framtida hotbilder. Samtidigt uppnås
möjligheten att få krigsförband ordentligt samövade, att få en snabbare mobilisering
och att vara först på plats. Den mera lokala rekryteringen kommer
att ge lokalförsvarsförbanden vida bättre förmåga genom att de är orienterade
i sin terräng. Vidare kommer kostnader för de värnpliktigas resor att
minskas avsevärt. Den viktigaste effekten är dock att vi behåller krigsmaktens
folkliga förankring.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att armén
skall ges en grundorganisation som kan möta även icke-militära hot,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en allmän
värntjänst bör införas för både män och kvinnor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljövärnsförband
skall inrättas vid sju regementen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Livregementets
grenadierer i Örebro skall få i uppdrag att utveckla metoder
för och utbilda i civilmotstånd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
styrka för internationell räddningstjänst skall upprättas vid Kronobergs
regemente,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga
kärnkraftverk skall tilldelas stående skyddsstyrkor,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga
specialtruppslagsregementen skall avvecklas med undantag av ett
pansarregemente i Skåne,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett

Boden: Integrerat Fo-regemente, trängcentrum, två kasernetablissement inbesparas

Kiruna: Integrerat Fo-regemente

Visby och Fårösund: Fo-regemente med integration av kustartilleri (MKG)

19

truppslagscentrum skall inrättas för vardera luftvärn, artilleri, ingen- Mot. 1989/90
jörstjänst, underhållstjänst och signaltjänst, Föl7

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att två
truppslagscentra skall inrättas för jägartjänst,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
truppslagscentrum för underhållstjänst (trängcentrum) skall inrättas i
varje militärområde (5 st.),.

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att pansartrupperna
skall begränsas till en brigad i Skåne och en bataljon i
Strängnäs,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga
stridsskolor skall avvecklas och att verksamheten skall överföras
till resp. truppslagscentrum,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att arméns
officershögskolor skall sammanföras till en skola i Karlstad med
specialkurser vid resp. truppslagscentrum,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att arméns
uppgift gentemot en fientlig invasion skall vara: möta, hejda,
svälta ut.

Stockholm den 25 oktober 1989

Inger Schörling (mp)

Paul Ciszuk (mp) Carl Frick (mp)

Kent Lundgren (mp) Marianne Samuelsson (mp)

Claes Roxbergh (mp)

gotab 99107. Stockholm 1989

20