med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning 1989/90

Motion 1989/90:A23 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c, fp) M

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A23

av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c, fp) M

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning 1989/90

A23-30

Högskolan i Växjö har under årens lopp utvecklat forskning inom en rad
specialområden, ofta med anknytning till centrumbildningarna. Detta har
gjorts trots avsaknad av reguljära statliga resurser. Bland de områden där
högskolan intagit en framträdande roll i det nationella forskarsamhället kan
nämnas entreprenörskap och företagsutveckling, arbetsmarknadspolitik, regional
historia, transportekonomi, masskommunikation och språk.

Forskningen har till stor del kunnat bedrivas med hjälp av externa finansiärer.
Skall högskolan i Växjö i framtiden kunna hävda sig på olika områden
och kunna svara mot de krav som ställs från samhällets sida, från näringslivets
sida och för att kunna tillmötesgå de krav som ställs på olika lärarkategorier
måste högskolan få en större andel av forskningsmedel än vad som
föreslås i propositionen.

Förslaget i propositionen innebär att de mindre och medelstora högskolorna
tillförs sammanlagt 30 milj.kr. under den kommande treårsperioden.
För högskolan i Växjö innebär det en uppräkning med 3,3 milj.kr.

De mindre och medelstora högskolorna är 16 till antalet och får tillsammans
mindre att dela på än t.ex. Uppsala universitet som ensamt får 32
milj.kr. Av det totala forskningsanslaget utgör satsningen endast 0,75 %
1990/91 och 1,29 % 1992/93.

År 1989 avlämnade den akademiska rektorskonferensen och de nya högskolornas
rektorskonvent ett gemensamt förslag till nationellt handlingsprogram
till utbildningsdepartementet och med följande beräkningsgrund:

Medelstilldelningen bör utformas så att varje högskola får ett basanslag
kompletterat med en rörlig del som baseras på högskolans summa sektorsoch
LIF-medel. Den bör garantera att ingen högskola får så lite att den inte
ger förutsättningar att uppfylla målen, samtidigt som berättigad hänsyn tas
till verksamhetens storlek.

Tillsammans skulle detta beräkningssätt för en medelstor högskola, som
högskolan i Växjö, få en medelstilldelning om 10 milj.kr. per år. Vi delar
denna uppfattning och anser att riksdagen bör ge regeringen detta tillkänna.

Vi vill i detta sammanhang också ta upp ett område som som kan komma
i kläm om forskningspropositionens förslag går igenom och det är den arbetsmarknadspolitiska
forskningen. Den hittills bedrivna forskningen har i
första hand bekostats med sektorsmedel från bl.a. arbetsmarknadsdeparte

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr A23-30

mentet. Förslaget om överförande av sektorsmedel till det föreslagna social- Mot. 1989/90

vetenskapliga rådet säger inget om fortsättningen av den arbetsmarknadspo- A23

litiska forskningen vid högskolan i Växjö. Ingen vet utfallet av en ansökan
till detta råd, och innan rådet hunnit träda i funktion uppstår en mellanperiod
där några resurser för nämnda forskning inte längre står till förfogande.

I praktiken kan förslaget innebära att arbetsmarknadsforskningen i Växjö
upphör i och med avskaffandet av nuvarande finansieringskällor. Detta anser
vi vara mycket olyckligt sett även ur en nationell synvinkel. Vi menar att
högskolan i Växjö även framdeles måste garanteras en arbetsmarknadspolitisk
forskning. Högskolan bör tilldelas ett särskilt ramanslag i enlighet med
vad som i propositionen kallas för forskning på eget programansvar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade forskningsanslag till högskolan i Växjö,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt arbetmarknadspolitisk forskning vid högskolan
i Växjö.

Stockholm den 19 mars 1990

Stina Gustavsson (c) Charlotte Branting (fp)

2