med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Fi36 av Gunnar Björk m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fi36

av Gunnar Björk m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

I denna motion behandlar vi det avsnitt i propositionen sorn behandlar finansdepartementets
verksamhetsområde. Redogörelse lämnas även för
vissa anslagsförändringar beträffande ekonomisk forskning, där emellertid
konkreta yrkanden återfinns i kommittémotionerna om utbildningsdepartementets
och jordbruksdepartementets verksamhetsområden. Beträffande
centerns övergripande syn på forskningspolitiken hänvisas till den partimotion
som väckts.

Allmänt

Den ekonomiska forskningen i Sverige håller hög internationell klass. Enligt
vår uppfattning finns dock skäl att intensifiera studierna inom ett par för
framtiden viktiga områden. Mot bakgrund av den ökande miljöförstöringen
och den minskande naturresursbasen finns skäl att utöka studierna om sambandet
mellan miljö och ekonomi, där bl.a. begreppet ekonomisk tillväxt
bör fokuseras. Centern har i enlighet med detta i flera motioner, bl.a. i motion
1989/90:Fi401, förordat att ett miljö-BNP-begrepp tas fram liksom
s.k. naturresursräkenskaper.

I anslutning till detta vill vi också förorda att samhällsekonomiska överväganden
i högre grad i framtiden beaktas i all samhällsplanering. Företagsekonomiska
hänsyn får inte vara allenarådande. Detta gäller t.ex. vid utredningar
och beslut om industrilokaliseringar och infrastrukturella investeringar.
S.k. samhällsekonomiska kalkyler bör användas i ökad utsträckning.
På detta sätt kan de totala och mer långsiktiga effekterna för samhället, inkl.
miljö- och välfärdsförluster i form av minskad livskvalitet, beaktas i ökad
utsträckning. Forskningen på området bör öka. Detta bör ges regeringen till
känna.

Tillvaratagande av hela landets förmåga att lämna bidrag till den ekonomiska
utvecklingen är ett vitalt samhällsekonomiskt intresse. Detta område
företer såväl ökade hot som ökade möjligheter inför framtiden. En ökad
forskning måste enligt vår uppfattning bedrivas inom det regionalekonomiska
området. Skilda regionala förhållanden bör också komma till bättre
uttryck i systemet för nationalräkenskaper. Detta bör ges regeringen till
känna.

Även det obetalda arbetet, t.ex. det som bedrivs i hemmen hushållsar

bete, snickerier och reparationer m.m. - bör på olika sätt i ökad utsträck- Mot. 1989/90
ning beaktas i nationalräkenskaperna. Fi36

Den kommunala ekonomin kommer i framtiden att få en ökad specifik
vikt för samhällsekonomin i stort. Detta beror bl.a. på att ansvaret för allt
fler uppgifter som tidigare ålagts staten har förts över på kommunerna. Det
beror också på att kommunalskatten i än högre utsträckning än tidigare
kommer att vara den dominerande delen av inkomstskattesystemet. Under
senare år har också kommunerna fått en mer pressad ekonomisk situation.

Bl.a. av dessa skäl ökar behovet och betydelsen av forskning på detta område.
I det sammanhanget vill vi understryka vikten av att den tidigare beslutade
professuren i kommunal ekonomi tillsätts snarast möjligt. Detta borges
regeringen till känna.

Nationalekonomi med särskild inriktning mot sambandet
mellan ekonomi och ekologi

Mot bakgrund av det som ovan sagts om behovet av ökad forskning om sambandet
mellan miljö och ekonomi anser vi att en särskild professur i nationalekonomi
med denna inriktning bör inrättas. I Uppsala finns såväl vid Sveriges
lantbruksuniversitet som vid Uppsala universitet en god forskningsmiljö
för detta. Vi anser att den nyinrättade tjänsten bör delas mellan de bägge
läroanstalterna i form av två halvtidstjänster. Anslaget E 4. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna under utbildningsdepartementet bör således enligt vår
uppfattning utöver vad regeringen föreslagit tillföras 500 000 kr. för detta
ändamål. Anslaget G 1. Sveriges lantbruksuniversitet bör likaledes tillföras
500 000 kr. för ändamålet. Yrkanden om detta återfinns i kommittémotioner
beträffande utbildningsdepartementets och jordbruksdepartementets verksamhetsområden.

Analys av skattereformen

Fördelningspolitiska studier har tidigare gjorts mot bakgrund av skatteutredningarnas
förslag. De resultat som framkommit i flera av de hittills gjorda
studierna pekar på att stora delar av befolkningen skulle förlora på skattereformen
sådan den föreslagits av skatteutredningarnas majoritet. Resultaten
har vidare pekat på att det fördelningspolitiska målet om att låg- och medelinkomsttagare
ej skall betala höginkomsttagarnas skattesänkningar ej uppnås.

Omfattande fördelningspolitiska studier borde enligt vår uppfattning ha
föregått beslutet om den del av skattereformen som genomförs 1990. Sådana
studier borde också göras innan beslut fattas om den del som är tänkt att
genomföras med ikraftträdande den 1 januari 1991. Analysen borde omfatta
såväl individer och hushåll som regioner. Särskild vikt borde, inte minst mot
bakgrund av det höjda ränteläget, läggas vid de förändringar som föreslås
beträffande boendet. Den nu framlagda lagrådsremissen innehåller visserligen
en fördelningspolitisk redovisning. Enligt vår uppfattning saknar denna
emellertid såväl det djup som den bredd som varit önskvärt. Av tidsskäl är
det nu inte längre möjligt att genomföra de studier som vi förordar innan
beslut fattas. Vi beklagar detta djupt.

Skattereformen måste emellertid under alla förhållanden, sedan den väl
genomförts, kontinuerligt följas upp med analyser av dess faktiska fördelningspolitiska
effekter. Forskningsinsatser kommer att spela en viktig roll i
detta arbete. Mot bakgrund av den noggranna utformning som vi anser att
utvärderingen bör ges anser vi att ytterligare medel bör avsättas för forskningsuppgifter
rörande detta. Således anser vi att riksskatteverket, utöver
vad regeringen föreslagit, bör tillställas ytterligare 1 milj.kr. för forskning
om skattereformens fördelningseffekter.

Centern har redan tidigare, under allmänna motionstiden, krävt att institutet
för social forskning vid Stockholms universitet tillförs medel för att genomföra
en ny levnadsnivåundersökning år 1991. Tillsammans med de fördelningspolitiska
studierna enligt ovan ges en god grund för att kunna bedöma
såväl skattereformens som övriga samhällsförändringars fördelningseffekter
de närmaste åren.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om samhällsekonomiska kalkyler,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om regional ekonomi,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunal ekonomi,

4. att riksdagen beslutar att till riksskatteverket anvisa medel för
forskning om skattereformens fördelningseffekter i enlighet med vad
i motionen anförts.

Stockholm den 20 mars 1990
Gunnar Björk (c)

Görel Thurdin (c)

Rolf Kenneryd (c)

Håkan Hansson (c)
Per-Ola Eriksson (c)

Ivar Franzén (c)
Gunilla André (c)
Martin Olsson (c)
Larz Johansson (c)

Mot. 1989/90
Fi36

6