med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Jo11 av Sigge Godin m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Joll

av Sigge Godin m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Förstärkt lantbruksforskning och växtförädling för
jordbruket i Norrland

Ett livskraftigt jordbruk är basen för glesbygdens näringsverksamhet och en
förutsättning för att samhällsservicen skall kunna upprätthållas. Norrlandsjordbrukets
förutsättningar att producera livsmedel är avgörande för landets
beredskap. Jordbrukets möjligheter att upprätthålla det öppna landskapet
är en förutsättning för turism och rekreation.

Det norrländska jordbruket står inför betydande svårigheter i samband
med de förändringar av jordbrukspolitiken som nu diskuteras. En ytterligare
försämrad konkurrenssituation kan förutses även vid en höjning av ambitionen
i det särskilda prisstödet till jordbruket i Norrland.

Samtidigt utgör dessa svårigheter en utmaning att finna nya utvecklingsvägar
för de norrländska produktionsföretagen och att höja produktiviteten i
jordbruket i sig. Satsningar på forskning, försök och utvecklingsprojekt är
av stor betydelse för att skapa en framtidstro hos jordbrukarna. Inte minst av
beredskapsskäl är en långsiktig utveckling av bärkraftiga enheter angelägen.

Under senare år har riksdagen anvisat betydande belopp för sådana insatser,
främst en rad utvecklingsprojekt som kan ge resultat i ett kortare perspektiv.
Lantbruksstyrelsen disponerar 45 milj. kr. för budgetåret 1989/90 på
anslaget Bil Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige för detta
ändamål. Härav har ca 6 milj. kr. avsatts för forskning och försök, främst vid
SLU, Röbäcksdalen. Innevarande budgetår är dock det sista år när denna
form av stöd utgår.

Det är angeläget att stödet till lantbruksforskningen kan utökas. Det bör
också utvidgas till andra forskningsområden av betydelse för det norrländska
jordbrukets utveckling, bl.a. växtförädling. Samtidigt är det viktigt att ta
hänsyn till att sådana insatser måste få pågå under ett antal år för att kunna
bli framgångsrika.

Inte minst är utvecklingen av nya grödor som alternativ till skogsplantering
av värde. För närvarande pågår ett intressant arbete med odling av fibergröda
för användning i värmeverk eller cellulosaindustrin. Växten rörflen,
som provats, ger tio gånger högre avkastning än om området planterats
igen med skog. Framför allt med hänsyn till det öppna landskapet är det av
vikt att forskningen även inom denna sektor utvecklas.

Det norrländska jordbruket har sin tyngdpunkt inom animalieproduktio- Mot. 1989/90

nen. Det är därför naturligt om insatserna inom lantbruksforskningen kon- Joll

centreras till frågor som rör denna produktionsgren.

För det norrländska jordbruket är växtodlingen också av stor vikt, främst
såsom bas för animalieproduktionen. Härvid är tillgången på välanpassade
sorter utomordentligt viktig. Betydande framsteg har gjorts inom växtförädlingen,
särskilt vid Svalöf ABs Norrlandsavdelning, men fortsatta förbättringar
är angelägna.

Målet för Norrlandsförädlingen är att hos nya sorter kombinera hög avkastning,
god kvalitet och goda odlingsegenskaper. Kravet på odlingssäkerhet
är särskilt starkt, eftersom flertalet aktuella växtslag befinner sig nära sin
odlingsgräns. Vidare skiljer sig klimat och andra odlingsbetingelser så
mycket mellan olika delar av Norrland att en sort i ett växtslag som regel inte
kan svara upp mot behoven i hela området. Av detta följer också att sorterna
måste provas på flera platser i Norrland. Svalöf AB har därför verksamhet
på Röbäcksdalen ovanför Umeå, i Lännäs i Ångermanland, på Ås utanför
Östersund och i Vojakkala i Tornedalen.

För vallen, som är dominerande i växtodlingen, är bättre uthållighet av
stor ekonomisk betydelse. Försöksresultat har visat att utvintring genom
skador av s.k. utvintringssvampar liksom skador av isbränna och vatten kan
åstadkomma årliga skördeförluster på 200 milj. kr. Förädling för ökad motståndskraft
mot sådana skador är därför angelägen.

Beträffande korn har tidig mognad, frosttolerans och resistens mot vissa
bladsjukdomar hög prioritet. Hos havre är tidighet och resistens mot rödsotvirus
viktiga egenskaper. Foderraps angrips av den vanligt förekommande
kålflugan. För potatis är tidighet i kombination med god kokkvalitet viktig.

Beträffande köksväxter är urval för tidighet och anpassning i övrigt till klimat
och ljusförhållanden samt resistens mot kålfluga angeläget.

Även om vallen är den största grödan i Norrland nu och framöver och
växtförädlingen därför till stor del är inriktad på vallväxter, så är insatser
inom övriga växtslag också angelägna. Såväl stråsäd som andra fodergrödor
är värdefulla för foderförsörjningen på de enskilda lantbruksföretagen och
utgör dessutom nödvändiga omväxlingsgrödor i växtföljden. Fortsatt potatisodling
och etablering av nya avsalugrödor, t.ex. köksväxter, är angelägna
för Norrlandsjordbruket som helhet.

Vår bedömning är att det fortsatta stödet till jordbruksforskning för Norrland
bör ligga minst i nivå med det stöd som idag utgår genom åtgärdsprogrammet
för jordbruket i norra Sverige. För att det norrländska jordbrukets
behov av nya sorter skall kunna tillgodoses menar vi också att det är angeläget
att växtförädlingen kan drivas på en högre ambitionsnivå än vad SJFRs
stöd medger. En förstärkning med 1,5 milj. kr. per år skulle innebära att ett
större förädlingsprogram, som på ett rimligt sätt svarar mot de utmaningar
som det norrländska jordbruket har att möta, kan bedrivas. Sammantaget
anser vi att lantbruksforskning och växtförädling för det norrländska jordbruket
bör ges ett stöd om 10 milj. kr.

I enlighet med de anförda förslagen bör riksdagen uttala att Sveriges lantbruksuniversitet
och SJFR under budgetåret 1990/91 omfördelar medel till
lantbruksforskning och växtförädling för det norrländska jordbruket. 8

Som tidigare framhållits är det viktigt att lantbruksforskning och växtförädling
kan bedrivas långsiktigt. Riksdagen bör därför också uttala att de insatser
som nu görs eller kan komma till stånd genom ett ökat anslag också
kan påräkna ett fortsatt statligt stöd, i första hand även under budgetåren
1991/92 och 1992/93.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till lantbruksforskning och växtförädling för
jordbruket i Norrland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av långsiktighet i stödet till sådana insatser.

Stockholm den 20 mars 1990

Mot. 1989/90
Joll

Sigge Godin (fp)

Britta Bjelle (fp)

Lars De Geer (fp)

Isa Halvarsson (fp)

Hans Lindblad (fp)

Ulla Orring (fp)

9