med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Jo16 av Maggi Mikaelsson m.fl. (vpk, c, m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jol6

av Maggi Mikaelsson m.fl. (vpk, c, m)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Ekologisk forskningsstation vid Vindelälvens vattensystem

Den ekologiska forskningen om vattendrag är ett område som expanderar
starkt internationellt sett. En anledning till detta är ökande problem med
bl.a. vattenförsörjning, energianvändning, havsförorening och biotopbevarande.
Det finns ett behov både av att försöka restaurera redan förstörda
vattendrag och av att försöka förutsäga effekter av ny markanvändning i
mindre påverkade vattendrag. Härvid görs betydande ansträngningar att ta
reda på hur naturliga flodsystem fungerar. Från att olika partier av vattendrag
tidigare betraktades mer som självständiga objekt har man nu börjat
förstå den betydande samverkan som sker mellan olika delar av ett vattensystem.

Denna samverkan har tre rumsliga dimensioner:

- samverkan längs vattendraget, dvs mellan uppströmspartier och nerströmspartier,

- samverkan mellan en flodfåra och dess avrinningsområde, speciellt stränderna,
och

- samverkan mellan flodfåra, stränder och underliggande jordar.
Dessutom finns en tidsdimension. Framtida forskning inriktas på att förstå

konsekvenserna av denna fyrdimensionella samverkan. Med andra ord har
man börjat tillämpa en helhetssyn på floderna som ekosystem.

Referensområden behövs

Det starkt växande forskningsintresset kring vattendragen har skapat behov
av referensområden, dvs stora opåverkade vattendragssystem som kan lära
oss hur floder fungerar utan destruktiv, storskalig mänsklig påverkan. Sådana
saknas nästan genomgående i mer tättbefolkade länder, men finns lätttillgängligt
i norra Sverige i form av de från vattenkraftutbyggnad undantagna
älvarna Vindelälven, Piteälven, Kalixälven och Torneälven.

Deras potential har börjat upptäckas av utländska forskare, bl.a. genom
den verksamhet som bedrivs vid Umeå Universitet. Som exempel kan nämnas
att en forskare vid Umeå Universitet inbjudits att medverka i ett sameu

ropeiskt forskningsprojekt inom EG:s ramar. Forskningsprojektet skall stu- Mot. 1989/90

dera ekologiska processer på flodstränder, och bland de sju flodsystem som J0I6

ingår i studien har Vindelälven utvalts som referensområde.

Ökad älvforskning med forskningsstation

I Sverige har ännu inga riktade insatser gjorts för att öka den ekologiska
forskningen kring större vattendrag. Tvärtom har forskningen under senare
år snarare minskat. Detta gäller trots att Sverige i olika utsträckning lider
av samma miljöproblem med anknytning till vattendrag som många andra
länder, och trots Sveriges goda potential för älvforskning, bl.a. genom tillgången
på goda referensområden. Det är helt nödvändigt att förstärka forskningen
om de större vattendragen, annars kommer inte ens den befintliga
kompetensen att kunna bevaras.

Det är också rimligt att den nyligen gjorda satsningen på havsforskning
följs upp med en satsning på vattendragsforskning, eftersom många av havets
problem uppstår i vattendragen. Ett steg på vägen är den förstärkning
av forskningen kring kväveläckage som föreslås i forskningspropositionen.

Älvar transporterar dock inte bara kväve utan många andra ämnen. De tjänar
dessutom som transportvägar för många organismer, både stora och små.

Som ett första steg mot en utveckling av den älvinriktade forskningen i
Sverige föreslås en etablering av en ekologisk forskningsstation vid Vindelälvens
vattensystem, Vindelälven eller Laisälven.

I begreppet forskningsstation inbegrips byggnader, mark reserverad för
experiment, servicepersonal och utrustning. En sådan forskningsstation,
kompletterad med förstärkning i form av forskartjänster och stipendier,
skulle inte bara möjliggöra en väsentlig uppbyggnad av den ekologiska
forskningen av vattendrag utan skulle också ge varaktig sysselsättning lokalt.

Primärt behövs basservice, både på själva stationen och i närbelägna orter.

I takt med att forskningen byggs ut ökar behovet av säsongsanställd personal.
Det intresse för Laisälvens och Vindelälvens naturvärden som skulle
manifesteras genom en forskningsstation kan också ge positiva effekter i
form av ökad turism m.m.

En viktig aspekt som alltmer börjar erkännas i den ekologiska forskningen
är behovet av långsiktiga experiment. I USA finns t.ex. ett särskilt program
för sådan verksamhet. Sådan forskning kan i allmänhet inte bedrivas utan
tillgång till en forskningsstation; bl.a. behöver mark reserveras för forskningsändamål
- forskningsreservat - för att risken för mänsklig störning av
exprimenten skall kunna elimineras.

Vattendrag är ekologiskt mycket komplexa system. Framgångsrik forskning
bör därför bedrivas tvärvetenskapligt och internationellt. Effektiv samordning
av olika forskningsinsatser kan svårligen göras utan tillgång till en
forskningsstation med basservice såsom mat, logi, laboratorier, apparatur,
kommunikationer, bibliotek, personal etc.

Ekologiska och forskningspraktiska skäl talar för att forskningsstationen
bör lokaliseras till den norra delen av vattensystemet, t.ex. i Storlaisans närhet.
Här finns inom en begränsad radie ett mycket stort utbud av olika älv

7

miljöer i gott naturtillstånd. Området har också stora naturvärden. Området Mot. 1989/90

ligger dessutom bara några timmars bilresa från Umeå Universitet, som bör J0I6
vara den som förvaltar forskningsstationen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av en
forskningsstation vid Vindelälvens vattensystem i enlighet med vad
som i motionen anförts.

Stockholm den 20 mars 1990

Maggi Mikaelsson (vpk)

Bengt Hurtig (vpk)

Karin Israelsson (c)

Björn Samuelson (vpk)
Hans Dau (m)