med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Jo17 av Karl Erik Olsson m.fl (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jol7

av Karl Erik Olsson m.fl (c)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Jordbrukets framtid

Jordbruket kommer även fortsättningsvis att spela en stor roll i det svenska
samhället. Jordbruket kommer inte bara att ha betydelse för livsmedelsproduktionen
utan kommer även att ha en stor möjlighet att bidra med råvaror
till den svenska industrin och till energiförsörjningen.

Det svenska jordbruket dras i dag med stora lönsamhetsproblem. Detta
kan förklaras med att produktionsöverskotten varit betungande för näringen
och att näringen själv fått stå för det huvudsakliga ansvaret förexportkostnaderna.

Om den livsmedelspolitiska arbetsgruppens (LAG) förslag genomförs leder
det till än sämre lönsamhet. Detta har inte jordbruksnäringen råd med.

Den socialdemokratiska jordbrukspolitiken har tvingat fram stora och
specialiserade produktionsenheter. Detta har också varit huvudinriktningen
för det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivits bl.a. vid Sveriges
lantbruksuniversitet.

Effekterna av den tidigare politiken har lett till såväl miljöstörningar som
ekonomiska problem för många lantbruksföretag. Forskning och utveckling
måste inriktas på att lösa dessa problem.

Naturresursberedskap

Genom en fortgående förgiftning av en av våra viktigaste resurser, åkermarken,
ökenutbredning och jorderosion kan stora områden av världen som
idag används till livsmedelsproduktion komma att slås ut helt. Kärnkraftsolyckan
i Tjernobyl är ett närliggande exempel på hur naturen i stora områden
kan komma att påverkas vid en olycka. Ett område av Götalands storlek
har hälsovådlig radioaktiv beläggning. Mark, inte bara i Sovjetunionen, fick
tas ur produktion av livsmedel. I andra delar av Sovjetunionen har markförstörelsen
gått mycket långt - det befaras att stora områden ej längre kan användas
för livsmedelsproduktion.

Det är med anledning av detta angeläget att väl vårda den resurs som marken
utgör. Det gäller naturligtvis även i Sverige. Forskning måste inriktas på

9

Mot. 1989/90

Jol7

Miljöavgifterna på handelsgödsel och kemiska
bekämpningsmedel

Av de medel som kommer ifrån avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
avsattes förra budgetåret 28 milj.kr. till försurningsprogrammet. Vi
har från jordbruksdepartementet erfarit att för budgetåret 1990/91 kommer
ca 20 milj.kr. från dessa avgifter att avsättas till anslaget B 2 Bidrag till miljöarbete
(försurningsprogrammet). Vi anser inte att det är rimligt att dessa
medel används till detta. Enligt förarbetena till beslutet om avgifter på kemiska
bekämpningsmedel och handelsgödsel (prop 1983/84:176, SkU
1983/84:47, rskr 1983/84:383) var syftet att minska användningen av handelsgödsel
och av hälso- och miljöfarliga kemikalier. Enligt beslutet skulle inkomsterna
från avgifterna användas till utökade insatser i fråga om forskning,
rådgivning och miljöförbättrande åtgärder inom jordbruksområdet.

Användningen av handelsgödsel har en relativt liten del i försurningen.
Huvuddelen kommer från luftföroreningar från förbränning av fossila bränslen.
Jordbruket drabbas hårt av försurningen. Produktionsbortfallet är svårt
att ange i exakta belopp, men måste beräknas komma upp i betydande belopp.
Det är rimligt att de medel jordbruket betalar för handelsgödsel och
bekämpningsmedel kommer jordbruket till del till fullo, bl.a. för att motverka
försurningen i jordbruket och att utveckla nya grödor och produktionsmetoder.

Vi föreslår därför en omfördelning av de medel som inflyter av dessa avgifter.
Vi anser att de ca 20 milj. kr. som kommer från avgifter på handelsgödsel
och bekämpningsmedel omfördelas från försurningsprogrammet och att 10
milj. kr. omfördelas från skogsforskningen. Vi beskriver nedan hur vi anser
att dessa ca 30 milj.kr. istället skall användas.

Jordbruket som råvaru- och energiproducent

Centern har i en partimotion 1989/90:Jo246 presenterat förslag till nya användningsområden
för åkermarken. Samhället måste basera sitt råvarubehov
på förnybara resurser, istället för de ändliga som man idag är beroende
av. En ökad användning av råvaror för industri- och energiproduktion från
jordbruket kan minska importberoendet av ändliga resurser, förbättra bytesbalansen,
ge arbetstillfällen på landsbygden och garantera industrin en god
råvarutillgång. För att stimulera denna utveckling krävs inte bara forskning
utan även teknisk utveckling och fullskaleförsök.

I samband med beslutet om forskningspolitiken föreslår vi att totalt 27
milj.kr. ytterligare satsas på forskning och utveckling av dessa nya råvaror,
nya odlingsmetoder och industrisystem. Medlen bör tillföras SJFR, under
anslaget G 4 avsnitt 18 i propositionen, för att sedan fördelas till aktuella
projekt.

att bibehålla markens produktionsförmåga. Det är också, enligt vår mening,
viktigt att slå vakt om den genetiska mångfalden.

Centern anser att följande forskningsområden bör prioriteras inom jordbruksområdet.

10

Vi anser att 11 milj. kr. skall satsas på forskning och utveckling av alterna- Mot. 1989/90

tiv råvaruproduktion/råvaruanvändning. De resterande 16 milj. kr. bör an- Jol7

vändas till tillämpad forskning på området. Mycket av den forskning som
idag sker leder inte till någon fortsatt tillämpning, eftersom det finns ett
glapp mellan den grundläggande forskningen och tillämpningen. Det bör
framför allt ske en utveckling i t.ex. fullskaleprojekt. Arbetsgruppen lantbruk
och samhälle (ALA-gruppen) bednver bl.a. projekt om odling och förädling
av lin. Detta är ett exempel på ett intressant projekt som bör stödjas.

Vi återkommer i samband med det jordbrukspolitiska beslutet senare i år
med fler förslag på detta område.

Alternativ odling

Centern har tidigare framfört kravet på en professur i alternativ odling.

Detta har majoriteten i riksdagen avslagit. SJFR har vid sitt arbete med
forskningen om den alternativa odlingen funnit det angeläget att stärka
strukturen på forskningen och utbildningen. Man har därför inrättat en professur
på området. Det är glädjande att SJFR tagit initiativ i frågan. Det är
nu viktigt att ordentliga resurser ställs till förfogande, så att det kring denna
professur kan byggas upp en ordentlig kompetens inom området. Grundutbildningen
inom den alternativa odlingen måste också förstärkas. Bland de
områden som vidare bör utvecklas hör de ekonomiska förhållandena för den
alternativa odlingen samt marknadsfrågor. För denna verksamhet vid SLU
anslår vi ytterligare 3 milj. kr. under anslaget G 1. Sveriges lantbruksuniversitet.

Sveriges lantbruksuniversitet

I en särskild partimotion framför centern att den satsning som aviserats på
att inrätta doktorandtjänster måste fullföljas med att ekonomiska medel
ställs till förfogande. Detta gäller i synnerhet lantbruksuniversitetet, där
man idag dras med problem att rekrytera forskare. Vi anser att 5,2 milj. kr.
skall satsas på ombildning av utbildningsbidrag till doktorandtjänster.

En förstärkning av doktorandutbildningen vid SLU är viktig, inte minst
mot den bakgrunden att åldersstrukturen hos professorer, statsagronomer
och lektorer är sådan att många snart kommer att pensioneras. Det är därför
nödvändigt med en förstärkt doktorandutbildning för att försäkra sig om att
det finns kompetens inom institutionerna, även på de lägre nivåerna.

SLU har inom agronom- och hortonomutbildningarna utvecklat två nya
inriktningar, en mot livsmedel och en mot bioteknik. Denna förnyelse av utbildningen
är viktig och gör att utbildningen får ökad forskningsanknytning
samtidigt som arbetsmarknaden efterfrågar just dessa utbildningar.

Från studentkårerna har framförts att en satsning på nya inriktningar
måste åtföljas av en ekonomisk satsning. För de nya inriktningarna krävs
totalt 3 milj.kr. för att kunna göra de investeringar, planera de kurser och
anställa de lärarresurser som planerats. Regeringen föreslår att 1 milj.kr. satsas
på detta, vilket är helt otillräckligt. Vi föreslår därför att riksdagen beslutar
om en medelstilldelning om 2 milj. kr. mer än regeringen, dvs totalt 3
milj.kr. i denna del.

Veterinär är ett s.k. legitimationsyrke. Det innebär bl.a. att det ställs höga
internationella krav på utbildningen för att legitimationen skall vara giltig i
flera länder. Utbildningssituationen på veterinärmedicinska fakulteten vid
SLU är ansträngd. Det saknas ekonomiska medel för att genomföra viktiga
utbildningsmoment. Det leder till att studenter i vissa fall går miste om viktiga
delar i utbildningen.

Detta är allvarligt, inte minst mot bakgrund av de starka krav på djurhälsovård
och djurskydd som samhället ställer. Dessutom riskerar utbildningen
att förlora sin internationella status. Vi föreslår därför att 2 milj. kr. tilldelas
SLU för förstärkningar inom veterinärutbildningen under 1990/91.

Den totalram för utbildningsplatser vid SLU som finns angiven i propositionen,
avsnitt 18, är riktig enligt vår bedömning. Vi anser dock att det finns
anledning att betona de möjligheter till omfördelning inom totalramen som
också finns angivna i propositionen. Det finns i dag ett stort antal sökande
till landskapsarkitektlinjen, medan agronom- och hortonomlinjerna har få
sökande. SLU borde överväga att redan till höstterminen 1990 göra omfördelningar,
så att platsantalet på landskapsarkitektutbildningen ökar kraftigt.
Det är i detta sammanhang viktigt att SLU också löser de problem som sedan
länge finns med den splittrade utbildningen för landskapsarkitekterna. SLU
bör snarast lösa det så att utbildningen blir förlagd vid Ultuna eller Alnarp i
hela sin längd.

Totalt satsar vi 12,2 milj. kr. ytterligare på Sveriges lantbruksuniversitet
(5,2 milj.kr. till doktorandtjänster, 2 milj. kr. till agronom/hortonomutbildningen,
2 milj.kr. till veterinärutbildningen och 3 milj. kr. till forskning och
utbildning inom alternativ odling). SLU:s totala ram höjs därmed till
574 362 000 kr.

Livsmedelsforskning

Vid SLU bedriver Arbetsgruppen lantbruk och samhälle, ALA-gruppen,
bl.a. forskning kring livsmedel. Forskningen på detta område har vunnit internationellt
erkännande, och denna forskning kommer att vara en del av
COMETT:s arbete i framtiden. I Sverige ligger mycket av livsmedelsforskningen
inom SLU, dvs. under jordbruksdepartementet, medan de svenska
kontakterna med COMETT sker inom utbildningsdepartementet. Inom
ALA-gruppen finns långtgående planer på att bygga upp ett internationellt
sekretariat för denna verksamhet. Det finns med denna oklara ansvarsfördelning
risk för att livsmedelsforskningen kommer att bli eftersatt i COMETT-samarbetet.
Vi föreslår därför att UHÄ ges i uppdrag att finansiera
uppbyggandet av ett internationellt sekretariat för livsmedelsforskning,
inom ramen för samarbetet med COMETT.

En övervägande del av den slutliga livsmedelsförädlingen sker inom de
egna hushållen, och arbetet med mathållningen kräver mer än en miljon årsverken.
Om de råvaror som svenskt jordbruk producerar och om svensk
husmanskost skall få efterfrågan måste konsumenten ha kunskap om det
egna näringsbehovet och om vilken mat som svarar mot det. Att en tredjedel
av matpengarna används till icke-mat, som är kaloririk men näringsfattig,
visar att många saknar de grundläggande kunskaperna. Bl.a. är den ökande
konsumtionen av vitaminpreparat ett bevis därför.

Mot. 1989/90

Jol7

12

Näringsforskningen måste ha en sådan inriktning att de på vetenskaplig Mot. 1989/90

grund uppnådda forskningsresultaten på ett effektivt sätt förs ut till landets Jol7

konsumenter och kan påverka deras faktiska beteende. Detta förutsätter att
livsmedelsforskningen ges ett starkt inslag av beteendevetenskaplig karaktär.
Särskilt måste forskning rörande pedagogiska och opinionspåverkande
metoder avsedda att leda till ökad förståelse för sambandet kost-hälsa prioriteras.

Skogsbruk

Skogsbruket som bedrivs inom familjejordbrukets ram är ofta miljövänligt
och resurssnålt. Vi anser att skogsbruksforskningen skall inriktas på att utveckla
detta skogsbruk. Det är bl.a. angeläget att utveckla nya brukningsmetoder
som leder till en god arbetsmiljö.

Det är rimligt att 5 milj. kr. av de medel som inflyter från miljöavgifter
på handelsgödsel och bekämpningsmedel används till skogsforskning. Dessa
medel motsvarar skogsbrukets andel av avgifterna. Det finns dessutom anledning
att avsätta ytterligare medel till forskning riktat mot familjejordbrukets
skogsbruk i enlighet med vad som ovan angivits. Vi avsätter därför totalt
10,1 milj. kr. till skogsforskning av de medel som influtit på avgifterna. Utöver
detta bör skogsforskningen finansieras med medel från de stora skogsägarna,
liksom näringslivet i övrigt finansierar forskning. Detta innebär att
totalramen blir densamma för skogsforskningen. Vi omfördelar alltså 10
milj. kr. till annan verksamhet enligt ovan.

Fiske

I en annan motion tar vi upp frågan om forskningsfartyg, som fiskeristyrelsen
tagit upp i sin anslagsframställan. Vi föreslår att fiskeristyrelsen tilldelas
5 milj.kr. för detta ändamål. Forskningsfartyget behövs för forskning såväl
om miljöfrågor som om fiskefrågor.

Rennäringen

Rennäringens möjligheter och problem kräver ytterligare forskning. SJFR
har utarbetat ett förslag till renforskningsprogram. I propositionen föreslås
att inget forskningsinstitut skapas, en fältstation föreslås istället. Vi anser att
det är angeläget att det på längre sikt skapas förutsättningar för ett forskningscentrum,
i t.ex. Umeå.

KSLA

Kungliga Skogs- och lantbruksakademien har en viktig uppgift i samband
med den nya inriktning som jordbrukspolitiken kommer att få. Akademien
kan ses som en länk mellan vetenskapen och utövarna inom sektorn och allmänheten.
Akademien har också forskarutbyte med andra länder. Till deras
arbete föreslår vi ytterligare 1 milj. kr., dvs. totalt 1 713 000 kr.

13

Hemställan Mot. 1989/90

Med hänvisning till det anförda hemställs Jol7

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av de influtna medlen från avgifterna
på handelsgödsel och bekämpningsmedel,

2. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 27 milj. kr., dvs. totalt
165 930 000 kr., till anslaget G 4 Skogs- och jordbrukets forskningsråd
för budgetåret 1990/91 att användas i enlighet med vad som i motionen
angivits,

3. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 4 milj. kr. utöver regeringens
förslag till agronom-, hortonom- och veterinärutbildningarna för
budgetåret 1990/91 under anslaget G 1 Sveriges lantbruksuniversitet,

4. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 3 milj. kr. utöver regeringens
förslag till forskning och utbildning inom alternativ odling för budgetåret
1990/91 under anslaget G 1 Sveriges lantbruksuniversitet,

5. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 5,2 milj .kr. utöver regeringens
förslag till ombildning av utbildningsbidrag till doktorandtjänster
för budgetåret 1990/91 under anslaget G 1 Sveriges lantbruksuniversitet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om livsmedelsforskningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen och finansieringen av skogsforskningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
angivits om forskning om rennäring,

9. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 1 milj. kr., dvs. totalt
1 713 000 kr., till anslaget G 6 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
för budgetåret 1990/91.

Stockholm den 20 mars 1990

Karl Erik Olsson (c)

Lennart Brunander (c)

Stina Gustavsson (c)

Marianne Jönsson (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Karin Starrin (c)
Sven-Olof Petersson (c)
Göran Engström (c)

14

I