med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Jo25 av Lars Ernestam m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo25

av Lars Ernestam m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

1. Inledning

Miljöfrågorna har under de senaste decennierna kommit att betraktas som
alltmer centrala för vår gemensamma framtid och för världsekonomins långsiktiga
utveckling. Forskning om miljöproblem och hot mot livsbetingelser
för människor, djur och växter blir naturligtvis synnerligen betydelsefulla i
ett sådant perspektiv.

Kunskap och nytt vetande förbättrar mänsklighetens möjligheter att hushålla
med fysiska och biologiska naturresurser och förbättrar vår förmåga
att bota och förebygga miljöskador. Folkpartiet delar mot den bakgrunden
regeringens uppfattning att miljöforskningen bör prioriteras. I den här motionen
tar vi upp några viktiga problem som regeringen ej berört i propositionen.
Våra förslag är sammanfattningsvis följande:

- Forskning om biologisk mångfald måste ges högre prioritet och ökad medelstilldelning.

- Insatserna för forskning om vattendrag måste öka under treårsperioden.

- Den miljötekniska forskningen vid miljösektionen i Göteborg och bullerforskningen
måste utökas.

2. Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att grundläggande och tillämpad miljöforskning
skall förstärkas med 133 milj. kr. under treårsperioden. Miljöfrågorna
ses som centrala i all forskning och miljöforskningen skall skapa underlag
för en fortsatt bärkraftig utveckling i Sverige.

I propositionen påpekas att den lokala yttre miljön har förbättrats avsevärt
under de senaste decennierna genom utsläppsminskningar. Forskningen
har på ett betydelsefullt sätt bidragit till detta.

Kunskapen om regionala miljöproblem som försurning och skador på
kusthaven har vidgats under 1970- och 1980-talen, men ytterligare forskning
är nödvändig och bör prioriteras högt. Forskning rörande globala miljöproblem
motiveras av rapporter om ozonskiktets uttunning och befarade klimatförändringar
på grund av växthuseffekten. Regeringen anser att Sverige
bör delta i forskningen för att ge egna bidrag, få tillgång till ny kunskap och
höja beredskapen.

Propositionen understryker betydelsen av att stödet till den grundläg- Mot. 1989/90

gande miljöforskningen förstärks. Miljöforskningen skall inriktas mot att Jo25

underlätta en omställning till ett miljövänligt jord- och skogsbruk och ett avfallssnålt
samhälle samt att finna miljövänliga transport- och energilösningar.

Konsekvenser för miljön måste beaktas av alla samhällssektorer. Sektorsforskningsorganen
har härvid ett särskilt ansvar. Regeringen anser att statens
naturvårdsverk även i fortsättningen bör ha det övergripande ansvaret
för miljöforskningen.

3. Miljöforskningen

Inriktningen på regeringens förslag till miljöforskning tycks huvudsakligen
vara att angripa problem relaterade till utsläpp av föroreningar och gifter.

Folkpartiet är mycket kritiskt till denna ensidiga syn på miljöproblematiken.

Utan att undervärdera betydelsen av förorenande utsläpp vill vi ändå hävda
att ett av de mest akuta miljöhoten i dag är det allt snabbare utdöendet av
växt- och djurarter. Denna minskning av den biologiska mångfalden är ofta
en konsekvens av människans markanvändning. En omfattande omvandling
av landskapet och förstöring av naturliga biotoper pågår i synnerhet i tropikerna,
men exempel på detta finns också i Sverige. Mot bakgrund av att initierade
bedömningar gör gällande att mellan en fjärdedel och hälften av jordens
växt- och djurarter kan ha utrotats inom 50 år är det anmärkningsvärt
att regeringen inte har berört frågan.

Regeringen föreslår i propositionen en ökad satsning på forskning om avfallsfrågor.
Folkpartiet har i år - liksom tidigare - föreslagit ett särskilt anslag
till naturvårdsverket på 40 milj. kr. för utveckling av ny miljöskyddsteknik
bl.a. i syfte att utveckla ny teknik på avfallsområdet. Vi välkomnar därför
att regeringen nu åtminstone delvis går oss till mötes. Mot den bakgrunden
har vi kunnat bereda ekonomiskt utrymme för de satsningar som här föreslås.

3.1. Naturvårdsbiologisk forskning

Naturvårdsbiologisk forskning relaterad till biologisk mångfald och genetisk
variation bedrivs i dag främst som grundläggande populationsbiologisk
forskning med stöd från forskningsråd och statens naturvårdsverk. Frågeställningarna
är generella och berör ekologiska och genetiska problem förknippade
med biotopfragmentering, minskande populationsstorlekar och
ökande isolering mellan delpopulationer. Beroende av den aktuella frågeställningen
kan landorganismer såväl som vattenlevande växter och djur
vara lämpliga studieobjekt.

Folkpartiet anser att naturvårdsbiologisk forskning skall prioriteras högre
och ytterligare medel måste tillföras området. Mot bakgrund av detta föreslår
vi att statens naturvårdsverk under anslaget B 4. Miljöforskning för budgetåret
1990/91 tillförs 5 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Beträffande forskning om hushållning med naturresurser och areella näringar
märks regeringens bristande medvetenhet om utdöendeproblematiken
påtagligt. I propositionen föreslås utökade resurser till forskning både i 5

Sverige och i u-länder om försurning, erosion och ökenutbredning. Eftersom Mot. 1989/90

utdöendeproblemen är mest accentuerade i tropiska länder och flora- och Jo25

faunavård inte är mindre betydelsefull för en bärkraftig utveckling i tredje
världen än hos oss, föreslår folkpartiet att riksdagen till regeringen uttalar
naturvårdsforskningens betydelse i den biståndsmotiverade forskningen.

3.2. Forskning om vattendrag

Forskning om vattendrag genomgår en stark expansion internationellt. Vatten
är en viktig naturresurs och rinnande vatten har stor betydelse för problem
kring vattenförsörjning och energianvändning. Många av problemen
i havet uppstår vid avrinning från mark och i vattendragen. Vattendrag är
dessutom en viktig biotop för vattenlevande organismer, och strandzonerna
har stor betydelse för landfaunan. Folkpartiet har mot denna bakgrund hävdat
vikten av att skyddet för de orörda älvarna ligger fast och om möjligt
förstärks.

Insatserna för ekologisk forskning om vattendrag bör öka under treårsperioden.
Regeringen bör ingående undersöka möjligheterna att inrätta en
forskningsstation för den älvinriktade forskningen. Lämplig lokalisering är
Laisälven i närheten av Storlaisan, där ett stort utbud av naturliga älvmiljöer
finns inom ett begränsat område. Stationen bör förvaltas av Umeå universitet.

3.3. Miljöteknik

Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola har i samarbete med
varandra bildat en miljövetenskaplig sektion. Regeringen har föreslagit att
anslagen till GU och CTH därför skall utökas med 1 milj. kr. för budgetåret
1992/93. Vid den miljövetenskapliga sektionen kommer utbildning och
forskning inom bl.a. miljöteknik men också ekotoxikologi och genetisk variabilitet
att bedrivas. Folkpartiet har både i den här och i en annan motion
till årets riksmöte föreslagit att sådan forskning bör ges större vikt. Vi anser
därför att stödet till miljösatsningen i Göteborg bör tidigareläggas och utgå
med 700 000 kr. redan under budgetåret 1990/91.

3.4. Buller

Buller är ett försummat miljöproblem som påverkar många människors
hälsa och välbefinnande. Folkpartiet har i en kommittémotion till detta riksmöte
föreslagit att ett handlingsprogram mot buller skall utarbetas. Vi framhöll
då att ett av flera inslag i ett sådant program bör vara utökade utbildnings-
och forskningsinsatser på området. Betydande kunskapsluckor har
kunnat konstateras t.ex. vad gäller lågfrekvent buller. Forskningen är inte
minst angelägen med tanke på att de akustiska krav som i dag ställs kostar
åtskilligt utan att för den skull leda till tillfredsställande resultat.

Mot den bakgrunden är det otillfredsställande att propositionen bara berör
bullerproblemen i allmänna ordalag utan att ge uttryck för någon bestämd
ambition. Enligt folkpartiets mening bör bullerfrågorna ges större vikt
inom bygg- och trafikforskningen. Forskningsinsatser om bullrets konsekvenser
för hälsa och hörsel är också väsentliga. Denna ökade prioritering

av bullerproblemen bör få konsekvenser både för berörda sektorsorgan och Mot. 1989/90

för övrig forskningsverksamhet. Riksdagen bör genom ett tillkännagivande Jo25

till regeringen markera denna ambition.

3.5. Övrigt

Folkpartiet anser att fristående organ för forskning och dokumentation inom
miljöområdet har goda möjligheter att tillföra ny kunskap. Flera oberoende
organ med syfte att tvärvetenskapligt bearbeta olika miljöfrågor får ses som
en tillgång i samhället. Ett institut under uppbyggnad av denna karaktär är
INSTRA (Internationella institutet för strategiska miljöstudier). Institutets
syfte är främst att dokumentera internationell miljöforskning och kommunicera
resultat i form av publikationer och internationella möten. Den juridiska
formen för INSTRA är en stiftelse.

Folkpartiet menar att det är av stor vikt att både näringslivets och samhällets
företrädare bidrar till INSTRA:s fond. I en särskild motion till årets riksmöte
föreslås att riksdagen beviljar ett grundbelopp om 20 milj. kr., så att
institutet kan börja fungera i begränsad omfattning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av naturvårdsbiologisk forskning,

2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till B 4. Miljöforskning anslår
5 milj. kr. utöver regeringens förslag, eller sammanlagt 117 351
000 kr., att användas till naturvårdsbiologisk forskning,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den biståndsmotiverade forskningen,1]

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till forskning om rinnande vatten,

[att riksdagen för budgetåret 1990/91 till E 8. Matematisk- naturvetenskapliga
fakulteterna m.m. anslår 350 000 kr. utöver regeringens
förslag, eller sammanlagt 700 948 000 kr., att användas till miljösektionen
i Göteborg,2]

[att riksdagen för budgetåret 1990/91 till E 9. Tekniska fakulteterna
anslår 350 000 kr. utöver regeringens förslag, eller sammanlagt
763 353 000 kr., att användas till miljösektionen i Göteborg,2]

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av forskning om bullerproblemen.

Stockholm den 20 mars 1990

Lars Ernestam (fp)

Bengt Rosén (fp) Håkan Holmberg (fp)

Anders Castberger (fp)

7

') 1989/90:U10
2) 1989/90:Ubl50