med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Jo26 av Sven Erik Lorentzon m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo26

av Sven Erik Lorentzon m.fl. (m)
med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Inledning

Kunskapen om miljöproblemens komplicerade orsakssamband är, trots betydande
forskningsinsatser, ännu inte tillräcklig. För att åtgärda redan uppkomna
miljöskador och undanröja nya miljöhot fordras en intensifierad
forskning.

Miljöproblemens globala karaktär ställer ökade krav på internationellt
samarbete, inte minst inom forskningsområdet. I hela västvärlden pågår för
närvarande en snabb utveckling mot ökad miljöhänsyn. Det är av största vikt
att Sverige aktivt tar del i detta arbete.

Lagstiftningen måste förändras på ett sådant sätt att miljöskyddet förbättras.
För närvarande pågår en översyn av den svenska miljölagstiftningen.
Mycket tyder på att de miljörättsliga frågornas betydelse kommer att öka.
Vi anser därför att en professur i miljörätt skall inrättas. På sikt måste de
gränsöverskridande luft- och vattenföroreningarna komma under en ökad
folkrättslig reglering. Behovet av forskningsinsatser kring den internationella
miljörätten kommer därmed att öka.

Miljöaspekterna har uppmärksammats i allt större utsträckning. Detta
gäller inte minst forskningsinsatserna inom de areella näringarnas sfär. Kunskapen
om miljöförstöringens inverkan på olika biologiska system måste fördjupas.
Forskningsverksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet måste
även fortsättningsvis genomsyras av olika miljöaspekter. Detsamma gäller
forskningen inom fiskeriområdet.

Forskningsverksamheten i Sverige

Sverige behöver, liksom alla andra länder, en fri forskning. Den fria forskningen
skall utgå ifrån det vetenskapliga behovet. Såväl mångfald som kvalitet
måste prägla forskningsverksamheten. Vissa av de prioriteringar som regeringen
gör i propositionen har tydliga politiska förtecken. I förlängningen
finns en risk för att forskningen begränsas och blir ensidig. Det finns också
en uppenbar risk att den politiska styrningen resulterar i direkt felaktiga prioriteringar,
som aldrig hade gjorts om verksamheten hade vilat på en stabil
vetenskaplig grund. Den politiska styrningen av forskningen måste därför
minimeras.

För att stärka den fria forskningen föreslår vi att sektorsorganens roll to- Mot. 1989/90
nas ned till förmån för en förstärkning av fakulteter och forskningsråd. För Jo26
att förbättra förutsättningarna för forskningen måste rollfördelningen bli
tydligare. Utöver forskningsråden erhåller som exempel både skogsstyrelsen
och fiskeristyrelsen FoU-medel. Statens livsmedelsverk disponerar medel
för viss livsmedelsforskning. Även statens naturvårdsverk och statens energiverk
disponerar FoU-medel. Forskningsverksamheten blir på grund av
denna rikhaltiga flora av olika organ svår att överblicka. Forskningsverksamheten
blir lidande på grund av dessa brister i organisationen. Ytterst är
det dock samhället som förlorar; en bättre organisation hade på ett mer effektivt
sätt tillgodogjort sig de statliga medlen.

Nödvändiga förstärkningar

I moderata samlingspartiets partimotion angående forskning redogörs för
partiets övergripande inställning till den svenska forskningen.

För att kunna driva en framgångsrik forskningsverksamhet fordras ändamålsenlig
utrustning. Under de senaste åren har anskaffningen av utrustning
till vårt lands universitet och högskolor blivit kraftigt eftersatt. För att råda
bot på dessa problem föreslår vi i vår partimotion att 500 milj. kr. anvisas för
ersättning och nyanskaffning av utrustning.

I partimotionen föreslås dessutom att ytterligare 50 milj. kr. anvisas för
nästa budgetår för inrättande av doktorandtjänster.

En gränslös miljöforskning

Miljöproblemens globala karaktär nödvändiggör ett förbättrat internationellt
forskningssamarbete. Ett utökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte på
miljöområdet är därför av avgörande betydelse. Runt om i världen pågår ett
intensivt arbete för att klarlägga miljöproblemens komplicerade orsakssamband.
Betydande ansträngningar görs i de industrialiserade länderna för att
finna miljöanpassad teknik och åtgärda redan uppkomna miljöskador. Sverige
måste aktivt ta del i detta arbete. EG:s forskningsprojekt - främst
EPOCH och STEP- har stor betydelse för miljöutvecklingen i hela Europa.

Sverige deltar i dessa projekt. Det är dock värt att notera att Sverige som
icke-medlemsland inte får samma inflytande som medlemsländerna i dessa
projekt.

Inom EG finns långt framskridna planer på att bilda en europeisk miljövårdsorganisation
- European Environmental Agency(EEA). Sverige bör
enligt vår mening skyndsamt söka medlemskap i EEA.

En rad länder har förändrat sin lagstiftning i riktning mot ökad miljöhänsyn.
Det är angeläget att Sverige följer denna utveckling. För att förstärka
den miljörättsliga forskningens position anser vi att en professur i miljörätt
skall inrättas.

Den miljöpolitiska utvecklingen visar entydigt att miljöfrågornas inriktning
blir allt mer internationell. Förhållandet mellan en nations ansvar för
skadliga emissioner och en annan nations rätt i fall av mottagande av miljöskadliga
nedfall måste komma under ökad folkrättslig reglering.

9

Därmed framkommer behovet av kompetens i Sverige i internationell mil- Mot. 1989/90

jörätt. Regeringen bör förbereda inrättandet av en professur i internationell Jo26

miljörätt och återkomma till riksdagen med förslag härom så snart behovet
klarlagts och resurserna inventerats.

Internationellt institut för strategiska miljöfrågor

Vi har i tidigare motioner betonat att Sverige aktivt måste följa miljöutvecklingen
i omvärlden och dra lärdom av de framsteg som gjorts och görs. Enligt
vår mening bör en fristående expertgrupp inrättas, vars syfte skall vara att
noggrant följa den internationella utvecklingen på miljöområdet.

Ett internationellt institut för strategiska miljöstudier, INSTRA, har bildats
i Sverige. INSTRA drivs i stiftelseform och kommer att samla in och
analysera vetenskapliga uppgifter på miljöområdet. Tillskapandet av INSTRA
är mycket positivt. Vi anser att regeringen skall återkomma till riksdagen
med förslag på hur INSTRA:s verksamhet kan stödjas.

Institutet för vatten- och luftvårdsforskning

Betydelsefulla insatser på miljöforskningens område utförs av stiftelsen Institutet
för vatten- och luftvårdsforskning. Finansieringen sker till drygt 50 %
av näringslivet och med knappt 50% av staten.

Nuvarande ramprogram gäller för tiden den 1 juli 1988 - den 30 juni 1991.

Det vore en fördel för riksdagen att ramprogrammets tidsperiod sammanfaller
med forskningspropositionens och att en kortfattad beskrivning av
IVL:s insatser och planerade forskningsprogram ingår i forskningspropositionen.
Enligt vår mening bör nästa ramprogram för IVL därför bli tvåårigt
och sträcka sig till den 30 juni 1993 för att därefter återgå till att bli treårigt
och sammanfalla med forskningspropositionen.

Markinventering

Reaktorhaveriet i Tjernobyl åskådliggjorde inte bara den undermåliga
kärnkraftstekniken och reaktorsäkerheten i Sovjetunionen, utan Tjernobyl
visade framför allt att olika miljöskadliga föroreningar kan spridas mycket
långa sträckor. Utsläppen från Tjernobyl var lätta att detektera och källan
lokaliserad. Det är betydligt svårare att lokalisera källorna till de hundratusentals
ton försurande ämnen och andra miljögifter som faller ned över Sverige
varje år. En stor del av dessa härrör från utlandet. Som exempel kan
nämnas att det 1986 föll ned 330 000 ton svavel i Sverige. Endast 40 000 ton
härrörde från inhemska källor. Närmare 40 % av svavelnedfallet i Sverige
kommer från Östeuropa. Två tredjedelar av kväveutsläppen kommer från
Polen, DDR och Sovjetunionen.

Nedfallet av försurande ämnen och emissioner av andra miljöskadliga föroreningar
påverkar givetvis miljön i stor utsträckning. Marken, sjöarna och
skogen drabbas liksom alla andra biologiska system. Sedan 1961 har en omfattande
markinventering i samarbete med riksskogstaxeringen verkställts
av Sveriges lantbruksuniversitet. Naturvårdsverket har ställt medel till förfogande.
10

1983-1987 utfördes den senaste markinventeringen som omfattade drygt
23 000 provytor.

Genom dessa markundersökningar disponerar Sverige ett unikt material
som kan användas i framtiden för att t.ex. undersöka radioaktivitet eller förekomst
av olika miljögifter i jorden på olika ställen under olika tider.

De kommande förhandlingarna om gränsöverskridande luftföroreningar
inom Europa i FN-organet ECE:s regi kommer att utgå från kritiska belastningsgränser
i de skilda länderna. För att fastställa dessa gränser kommer
det svenska markinventeringsmaterialet att vara ovärderligt för att internationellt
bestämma belastningsgränser för kväve, svavel, tungmetaller etc.

Nästa markinventeringsomgång är planerad att äga rum 1993-1997.

Det är viktigt att redan nu planera medelstilldelning för detta viktiga projekt
för att på vetenskapligt tillfredsställande sätt kunna följa de förändringar
som sker i markmiljön.

Uppföljningen av tidigare gjorda insatser måste ses som en viktig investering
för framtida forskning på en rad områden.

Naturvårdsverket bör redan nu få i uppdrag att planera för nästa investering.
Detta bör ges regeringen till känna.

Kungliga skogs- och lantbruksakademien

En betydelsefull insats på skogs-, jordbruks- och miljöforskningens område
utförs av Kungliga skogs- och lantbruksakademien. Till största delen finansieras
verksamheten av Akademiens fonder och av ett mindre statsanslag om
713 000 kr. för budgetåret 1990/91. Statsanslaget finansierar två och Akademiens
fonder tre forskartjänster. Det vore rimligt att finansiera samtliga
dessa tre tjänster med statsmedel.

Vi föreslår därför att anslaget räknas upp till 1,1 milj. kr. för nästa budgetår.

Skogsforskning

Flera skäl talar för ökade insatser på skogsforskningsområdet, inte minst i
södra Sverige. För närvarande pågår uppbyggnaden av ett större sådant projekt
i samarbete med SLU och skogsnäringen. Miljöskäl talar för en kraftfull
utveckling av denna forskning under 1990-talet.

Det råder politisk enighet om att stora åkerarealer framdeles måste användas
till annat än livsmedelsproduktion. Mycket talar för att delar av den
areal som varaktigt skall föras ur livsmedelsproduktion kommer att beskogas
med olika träslag. Det är angeläget att denna omställning görs på ett förnuftigt
sätt och att olika miljöaspekter beaktas. Den nya livsmedelspolitiken
kan därför komma att ställa krav på intensifierade forskningsinsatser, inte
minst vad det gäller anläggande och skötsel av nybeskogade arealer.

Havs- och fiskeforskning

Den svenska havsforskningen berör stora områden då den svenska kusten
och de svenska vattnen sträcker sig från norra Skagerak till Bottniska viken.

Förutsättningarna varierar mellan olika områden. Forskningsresultaten kan 11

Mot. 1989/90

Jo26

därför vara svåra att jämföra. Östersjön med sitt bräckta vatten, vars salthalt Mot. 1989/90

avtar ju längre norrut man kommer, har särskilda förutsättningar för liv och Jo26

arter. Östersjöns stora behov av vattenbyte för att de arter som nu finns skall

överleva och reproduceras är klart fastlagt. De stora utsläppen av gifter och

föroreningar har även haft en negativ verkan på djur och fiskbestånd och gör

det därmed ännu angelägnare att Västerhavet har friskt, rent saltvatten för

den förnyelse som krävs av vattnet i Östersjön.

Det krävs därför forskning över hela området. Verksamheten måste samordnas
och det internationella samarbetet stärkas.

Det finns i dag marina centra för grundläggande forskning och miljöövervakning.
De är knutna till universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå.

Regeringen föreslår i propositionen ökade ekonomiska resurser och dessutom
medel för nya byggnader vid Askö och Kristineberg. Därutöver bedrivs
havsforskning i fiskeristyrelsens regi vid havsfiskelaboratoriet i Lysekil
som fått en uppryckning genom tillkomsten av nya byggnader.

En bättre samordning av denna forskningsverksamhet skulle innebära
stora vinster såväl kostnadsmässigt som arbetsmässigt. Enligt vår mening bör
frågan om gemensam huvudman för den forskning som rör processer i öppna
havet, miljöförändringar, fiskbestånd och djurliv, utredas.

Den marina forskningens båtbehov har diskuterats och utretts under senare
år. Forskningsfartygen borde kunna utnyttjas betydligt bättre om samordningen
fungerade bättre. Även om det i dag finns lämpliga båtar som är
havsgående och sådana för bruk inomskärs är detta inte tillräckligt. Propositionen
tar upp frågan om samarbete med kustbevakningen och utan tvekan
kan denna göra insatser vad gäller provtagning och liknande som inte fordrar
alltför stora arbetsinsatser. Man får emellertid inte i detta sammanhang förbise
att kustbevakningens främsta uppgifter är att övervaka svensk fiskezon
och förhindra olaga utländskt fiske samt se till att lagar och fiskeförordningar
följs.

En outnyttjad resurs är i detta sammanhang den svenska fiskeflottan, vars
erfarenhet och kunnighet borde vara värdefulla för svensk havsforskning.

Det är ganska självklart att havsforskningen är knuten till universiteten.

Avvägningen mellan olika forskningsprojekt och nödvändiga prioriteringar
bör den som har det övergripande ansvaret göra. Klart är att delvis samma
forskning kan bedrivas på flera ställen med olika geografiska betingelser.

Den praktiska styrningen av forskningen kan dock ifrågasättas. Detta gäller
bl.a. fiskeristyrelsens huvudmannaskap för havsfiskelaboratoriet i Lysekil.

Ett statligt verk som har ett visst ansvar för en näring kan lätt missbruka sin
ställning och rikta forskningen utan att iaktta den objektivitet som krävs för
att forskningsresultaten skall bli trovärdiga och användbara utanför verkets
egna intressen.

Enligt propositionen har fiskeristyrelsen inte kunnat finna möjligheter till
en samordnad användning av forskningsfartygen, och man har därför inriktat
sig på kustbevakningen.

Detta ställningstagande innebär att möjligheten för andra forskare än
havsfiskelaboratoriets att utnyttja forskningsfartyget Argos har minskat
samt att Lysekilslaboratoriet ej har möjlighet att utnyttja de fartyg som finns

12

på stationerna Kristineberg och Tjärnö och de övriga båtar universiteten för- Mot. 1989/90

fogar över. Detta förhållande understryker än mer behovet av att samordna Jo26

forskningen under en huvudman.

Renforskning

Den uppläggning som propositionen har överensstämmer inte med vårt tidigare
förslag om hur renforskningen skall organiseras. Vi vänder oss trots det
inte mot propositionens förslag för de närmaste tre åren. Vi förutsätter dock
att renforskningen på sikt organiseras så att ett centrum för renforskning kan
upprättas.

Eftersom det inte är vare sig möjligt eller rimligt att dimensionera renforskningen
på så sätt att denna ensam kan svara för all forsknings- och försöksverksamhet
inom området är det naturligt att knyta an till de forskningsresurser
som finns inom universitet och högskolor. En väsentlig uppgift för
renforskningen blir att utöver egen verksamhet i kontakt med anknytande
institutioner initiera och samordna forsknings- och försöksinsatser av värde
för rennäringen.

Vi anser att renforskningen skall lokaliseras till Umeå och Röbäcksdalen
med en fältverksamhet som bygger på dessa ovan angivna förutsättningar.

Det synes därför angeläget att riksdagen i samband med behandlingen av
den forskningspolitiska propositionen ånyo hos regeringen begär att förslag
framläggs beträffande renforskningens lokalisering och resurser för forskningen.
Det som nu måste till är inte ytterligare utredningar utan utarbetande
av ett konkret förslag för att kunna utnyttja den basorganisation och
det kunnande på ett antal närliggande områden som Umeå i egenskap av
universitetsstad kan erbjuda.

Renforskningen behöver förutom kontorslokaler ett grovlaboratorium
och frysutrymme i Umeå - i första hand Röbäcksdalen. Dessutom behövs
för fältverksamheten investeringar i form av fast och mobil utrustning. Det
är också nödvändigt med ekonomiska resurser för personal- och resekostnader.
Personalkostnaderna påverkas i hög grad av renforskningens lokalisering
genom att vissa personalkategorier kan resp. inte kan samutnyttjas. Det
gäller laboratoriepersonal, administrativ personal resp. vaktmästeri- och
städfunktioner. En lokalisering till Umeå medför genomgående lägre kostnader
härvidlag.

Vi föreslår därför att riksdagen redan nu klart uttalar sig för etablerandet
av ett centrum för renforskning förlagt till Umeå.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättrad organisation
av forskningsverksamheten i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur verksamheten
vid det internationella institutet för strategiska miljöstudier (INSTRA)
kan stödjas.

13

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en professur
i miljörätt skall inrättas,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en professur i internationell miljörätt,1]

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om löptiden för IVL:s ramprogram,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det framtida behovet av markinventering,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade insatser på skogsforskningsområdet,

6. att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1990/91 anvisar
ett med 1 100 000 kr. förhöjt reservationsanslag för finansiering av
verksamhet vid Kungliga skogs- och lantbruksakademien i enlighet
med vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en gemensam huvudman för svensk havsforskning
samt att denna nya huvudman övertar fiskeristyrelsens roll som huvudman
för den forskning som bedrivs vid havsfiskelaboratoriet i Lysekil,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokalisering och resurser för forskning inom rennäringen.

Stockholm den 20 mars 1990
Sven Eric Lorentzon (m)
Jens Eriksson (m)

Carl G Nilsson (m)

Mona Saint Cyr (m)

Hans Dau (m)

Anders G Högmark (m)

Ingvar Eriksson (m)

Ivar Virgin (m)

Birgit Henriksson (m)
Ingrid Hemmingsson (m)
Karl-Gösta Svenson (m)

Mot. 1989/90

Jo26

1 1989/90:Ubl35

14

gotab 96310, Stockholm 1990