med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Kr22 av Kaj Nilsson och Ragnhild Pohanka (båda mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Kr22

av Kaj Nilsson och Ragnhild Pohanka (båda mp)
med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Kulturforskning

Liksom människan ännu inte existerar/utan måste uppstå så måste också
konsten uppstå/ty den existerar ännu inte.

(Joseph Beuys)

Årets forskningsproposition inleds med en storstilad programförklaring: Ny
kunskap är revolutionerande. Den kastar om mänskliga synsätt och handlingar
(s. 4).

Detta är träffande när det gäller den ekologiska vetenskapens landvinningar,
vilka kunnat tjäna som grundval för en ekologisk filosofi, ekosofi,
vilken utgör ett dynamiskt medel för att förändra vår syn och mentalitet vad
avser utnyttjandet av naturen.

Det talas emellertid inte lika ofta om hur ny kunskap skapar nya förutsättningar
för konst och annan kulturverksamhet. Det impressionistiska måleriets
genombrott i slutet av 1800-talet grundades dels på upptäckter inom
optiken, vilka gav en ny förståelse av den fysiska omgivningen, dels på uppfinningen
av nya oljefärger som kunde förvaras i tub och därmed beredde
vägen för ett skapande direkt ute i det fria med tillfälle till fördjupad utforskning
av ljusets väsen.

Vetenskap och teknik var inte orsaken till impressionismen men skapade
viktiga förutsättningar för den. Skapande människor kunde åstadkomma en
konstnärlig förnyelse inom bildkonsten. Resultatet av konstnärernas nya
synsätt har bidragit till att förändra betraktarens uppfattning om sin värld
och sitt samhälle.

Det manifesteras en ständig växelverkan mellan teknologisk-vetenskaplig
kunskapsproduktion, konstnärlig förnyelse och människors verklighetsuppfattning.
I dag är denna fråga kanske mer angelägen än någonsin när det gäller
konstens framtida möjligheter.

I årets forskningsproposition framhålls vikten av att forskningen blir ett
redskap för kulturverksamhetens inriktning (s. 56). Man tror också att
1990-talet kommer att bli en period av epokgörande synpunkter inom snart
sagt alla kulturvetenskapliga forskningsområden (s. 309).

Fem områden inom den egentliga sektorforskningen inom kulturområdet
berörs, nämligen forskning med kulturpedagogisk och kultursociologisk in

riktning, forskning för arkiven och kulturmiljövården samt museernas och Mot. 1989/90
samernas forskning. Alla dessa ändamål är angelägna. Kr22

Dessutom föreslås ökade medel för konstnärligt utvecklingsarbete vid de
konstnärliga högskolorna. De medel UHÄ disponerar för en gästprofessur i
konstnärligt utvecklingsarbete räknas upp med 50 000 kr.

Här finns ett stort behov av stöd till avancerat konstnärligt utvecklingsarbete,
som tillämpar ny teknik och aktuella forskningsresultat för att skapa
nya uttrycks- och upplevelseformer. Utvecklingen har skapat förutsättningar
för förändringar som i en framtid kan bli dramatiska.

Vi avser framför allt det elektroniska fältet, t.ex. elektromusik, videokonst
och datorgrafik. Konstnärer av olika kategorier står i begrepp att överskrida
traditionella gränser mellan olika konstarter på ett systematiskt sätt
och vill utnyttja ny teknik för detta.

Vi tycks stå inför ett nytt sätt att se och uppfatta verkligheten. Som exempel
kan nämnas experiment med visualisering av ljud, vilket lett till utveckling
av ny teknik för att med hjälp av elektroniska impulser skapa tonér
med ögat.

En ny konstart som förenar musik, stillbild och video med datorn som styrande
och sammanhållande länk är också under utveckling. Gränserna för
de möjligheter till konstnärlig förnyelse som den nya teknologin kan erbjuda
är inte på långt när utforskade. Genom att utnyttja de möjligheter till interaktivitet
som datorteknologin erbjuder, kan betraktaren på ett nytt sätt göras
delaktig i det skapande skeendet. Interaktiv video används i dag för utbildningsändamål
men har också en potential för konstnärligt skapande.

Konstnärsnämnden begär i sin anslagsframställning särskilda medel för
konstnärligt utvecklingsarbete som tar sikte på att tillämpa forskning inom
olika områden. Nämnden påpekar att det är angeläget att göra koncentrerade
insatser med betydande belopp och att utvecklingsarbetet kan överskrida
traditionella gränser mellan olika konstarter. Det är också en sådan
diskussion som förs i konstnärskretsar i dag. Därför anser nämnden det nödvändigt
att fritt kunna förfoga över medel för detta ändamål utan att vara
bunden av någon i förväg angiven fördelning mellan olika konstnärskategorier.

Det är naturligt att stöd till denna typ av utvecklingsarbete fördelas av
konstnärsnämnden. Dess styrelse består huvudsakligen av konstnärer inom
bildens och formens, tonens och scenens områden. Därigenom besitter den
på sitt område en samlad kompetens, jämförbar med den som forskningsråden
har inom sina områden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad i motionen
anförts om att konstnärsnämnden för budgetåren 1990/911992/93
tillförs ett reservationsanslag om sammanlagt 1 500 000 kr. att
användas till stöd för avancerat konstnärligt utvecklingsarbete.

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Kr21-26

Stockholm d«
Kaj Nilsson