med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning 1989/90

Motion 1989/90:N33 av Jens Eriksson m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N33

av Jens Eriksson m.fl. (m)

Mot.

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning 1989/90

N33-37

Framställning av fjärranalyskarta över havsbottnen

Den ökande medvetenheten om miljöproblemen och de ekologiska störningarna
i den marina miljön har medfört önskemål om forskningsinsatser
för att klarlägga hur problemen bäst kan bemästras. Emellertid hämmas
många angelägna projekt av den stora bristen på ändamålsenliga geografiska
basdata om havsbottnarna. De resurser för terrester forskning som betraktas
som självklara - flygfoton och satellitbilder - saknar helt motsvarighet under
vattenytan. Ändå finns i dag tekniska möjligheter att framställa fjärranalysbilder
av havsbottnen med användande av s.k. sidtittande sonar. Det som
krävs för att få till stånd en svensk kartserie av sonarbilder är huvudsakligen
ett politiskt beslut.

Sonarbilder visar olika bottenmaterial som olika gråtoner (egentligen är
gråtonen ett mått på hur starkt en utsänd ljudpuls reflekteras av bottnen).
Tryckta på papper i lämplig skala fungerar de som detaljerade fiskekartor
och som goda planeringskartor för många forskare. I digital form kan de användas
i de geografiska informationssystem som är under uppbyggnad runt
om i landet. De kommer att utgöra ett utmärkt råmaterial för en rad användare:
Forskare inom disciplinerna naturgeografi, sedimentologi, fiskeribiologi,
marinekologi, -geologi och -arkeologi, samt inte minst inom tillämpad
miljövårdsforskning. Vidare kan de med fördel användas för att underlätta
SGU:s maringeologiska karteringsverksamhet.

Det finns hos fiskarkåren utarbetade fiskesjökort som ger uppgifter om
bottnens beskaffenhet, fartygsvrak och liknande, vilka kunskaper bör utnyttjas
och som kan utgöra ett grundmaterial i arbetet med kartläggningen
av havsbottnen.

Konsekvenserna av en genomförd kartläggning kan förväntas bli att en
grupp forskningsprojekt blir billigare eftersom en hel del dyrt fältarbete kan
elimineras, en annan grupp forskningsprojekt får en höjd vetenskaplig kvalitet
till följd av förbättrat underlag och en tredje grupp projekt blir för första
gången ekonomiskt realistiska att genomföra. Många storskaliga miljövårdsprojekt
hör till grupp två och tre. Till den första gruppen hör framför allt
projekt av grundforskningskaraktär.

Det är angeläget att en kartläggning kommer till stånd snarast. Viss utveckling
och planering inom detta område bedrivs bl.a. vid Uppsala univer

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr N33-37

sitet (naturgeografiska institutionen och Centrum för bildanalys) och Sveri- Mot. 1989/90

ges Geologiska Undersökning (Maringeologiska avdelningen) och inom när- N33

liggande områden vid Chalmers tekniska högskola (Avdelning för undervattensteknik).
Det finns således en beredskap inom landet för att snabbt omsätta
ett beslut i praktisk handling.

Förutom praktiska frågor av teknisk karaktär, vilka lämpligen kan lösas
med projektstöd från STU, återstår en organisatorisk fråga (lämplig huvudman
och finansieringsform), samt frågan om kartläggningen kan samordnas
med grannländerna så att kartserien blir enhetlig tvärs över gränserna för de
ekonomiska zonerna. Det kan nämnas att det från Sovjetiska vetenskapsakademin
(bl.a. Institutet för oceanologi i Kaliningrad) föreligger en inbjudan
till forskningssamarbete inom geologi i Östersjön, inkluderande sovjetiskt
vatten. Av hänsyn till resp. lands säkerhetsintressen bör vissa vatten,
t.ex. till visst avstånd från land, undantas från kartläggning. Här nämnda frågor
bör bli föremål för utredning med målsättningen att snarast få till stånd
en svensk kartering och med dörren öppen för internationellt samarbete.

Det senare kan avse endast samordning av kartbladsindelning och metodik,
eller praktiskt fältsamarbete så att det ena landet står för den tekniska utrustningen
och det andra landet står för fartyget.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheterna
att få till stånd en fjärranalyskarta över havsbottnen med start
i Östersjön i enlighet med de i motionen föreslagna riktlinjerna bör
undersökas och att regeringen därefter återkommer till riksdagen
med förslag.

Stockholm den 13 mars 1990

Jens Eriksson (m)

Karl G Nilsson (m) Hans Dau (m)

Ingvar Eriksson (m)

2