med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:N34 av Per Westerberg m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N34

av Per Westerberg m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Inledning

Sverige är helt beroende av ett modernt och konkurrenskraftigt näringsliv.
Ett högt tekniskt och administrativt kunnande är en förutsättning för att näringslivet
skall kunna fungera. Därför krävs att forskningsverksamheten i
Sverige håller mycket hög klass.

En aspekt som är av stor betydelse för industrin är möjligheterna att rekrytera
ett tillräckligt antal personer med forskningsutbildning. Inom många
företag behövs forskarutbildade personer för att leda företagens egna forsknings-
eller utvecklingsprojekt. Även för att på ett adekvat sätt kunna bedöma
utländska forskningsresultat krävs ofta personer med egen forskningserfarenhet.

Ett exempel på en bransch med stor efterfrågan på disputerade medarbetare
är läkemedelsindustrin. I en nyligen genomförd enkät uppgav de fyra
stora läkemedelsföretagen att de tillsammans förväntade sig ett behov att
rekrytera ca 70 personer per år med forskarutbildning inom företrädesvis
medicin, farmakologi och kemi. Även om denna siffra kan vara högre än
företagens långsiktiga behov är den mycket hög i relation till det förväntade
totala antalet avlagda doktorsexamina inom de tre ovan nämnda områdena.

I detta perspektiv är det mycket olyckligt att regeringens förslag kommer
att innebära att antalet doktorander med ordnad studiefinansiering i praktiken
kommer att minska. I den moderata partimotionen föreslås därför att
ytterligare 50 milj.kr. skall anslås för att finansiera fler doktorandtjänster.

F 19 Teknikvetenskapliga forskningsrådet

Regeringen föreslår att ett teknikvetenskapligt forskningsråd inrättas. Det
är positivt att regeringen nu accepterat ett förslag som vi framförde redan
för flera år sedan. Ett särskilt tekniskt forskningsråd stärker den tekniska
grundforskningens ställning. Som föreslås i den moderata partimotionen
med anledning av denna proposition bör emellertid det teknikvetenskapliga
forskningsrådet jämställas med övriga råd även vad gäller organisatorisk inplacering.

F 7 Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete Mot. 1989/90

N34

Sverige måste fullt ut delta i det europeiska integrationsarbetet. Moderata
samlingspartiets principiella uppfattning finns redovisad i partimotionen
"Sveriges väg till Europa, 1989/90:U503 av Carl Bildt m.fl. (m). I denna
understryks betydelsen av att Sverige och de övriga EFTA-länderna i de
kommande förhandlingarna kring EES måste sträva efter att EFTA-länderna
får medverka på programnivå i de olika forsknings- och utvecklingsprogrammen.

För närvarande kan svenska företag och forskningsinstitutioner inom vissa
program enbart medverka på s.k. projektnivå. Till skillnad från motsvarande
deltagare från EG-länderna kan de svenska deltagarna inte erhålla finansiering
genom EG. Detta har hittills begränsat det svenska deltagandet i
det europeiska forskningssamarbetet.

Regeringen har föreslagit en ökning av anslagen till europeiskt forskningsoch
utvecklingssamarbete. I jämförelse med innevarande budgetår ger anslaget
ett intryck av kraftig satsning. Med hänsyn till att EG:s samlade budget
för ramprogrammet forskning och utveckling är nära 10 miljarder
svenska kronor per år framstår emellertid 61 milj.kr. som mycket blygsamt.

Vi föreslår därför en ökning av anslaget till 100 milj.kr. för kommande
budgetår. Även för de två därpå följande budgetåren bör minst motsvarande
belopp disponeras för verksamheten. Resultatet av de kommande EES-förhandlingarna
kan därför komma att medföra behov av ytterligare förstärkningar.

F 6 Rymdforskning

Sverige har sedan ett flertal år medverkat i det europeiska rymdsamarbetet
inom ramen för ESA - European Space Agency. Svenska företag, huvudsakligen
Volvo Flygmotor, SAAB-Space och Ericsson Radio, har också framgångsrikt
kunnat vinna kontrakt för utrustning till rymdprojekten. Även för
den svenska rymdanläggningen Esrange är ESA-uppdrag betydelsefulla.

Deltagande i ESA bygger på att deltagarländerna i de obligatoriska programmen
betalar en andel som motsvarar hur stor respektive lands bruttonationalprodukt
är i förhållande till de deltagande ländernas sammanlagda
BNR I de frivilliga programmen kan länderna delta med lägre eller högre
andel.

De tre stora, viktiga programmen är för närvarande bärraketen Arianne
5, rymdfarkosten Hermes och rymdstationen Columbus. Sverige har från
början deltagit i de två förstnämnda. Efter stark kritik från borgerlig sida
beslutade regeringen att Sverige även skall deltaga i Columbus-programmet.

Sveriges BNP-andel är ca 3,5 %. I samtliga ovannämnda tre program deltar
Sverige med en andel som ligger betydligt under vår BNP-andel. I Columbus
bidrar Sverige endast med 1 % av kostnaderna.

Eftersom ESA-verksamheten ökar kraftigt kommer Sveriges andel av
ESA:s kostnader att sjunka från ca 2,5 % till 2,2 % trots den av regeringen
föreslagna anslagsökningen. Det är enligt vår mening otillfredsställande.

4

Inför kommande nya ESA-program bör inriktningen vara att Sverige skall Mot. 1989/90

delta med en andel av kostnaderna som motsvarar Sveriges andel av ESA- N34

ländernas samlade BNP. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

F 21 Forskning för ett avfallssnålt samhälle

Regeringen föreslår ett särskilt forskningsprogram för att finna lämpliga råvaror,
tillverkningsprocesser och konstruktioner för produkter som ur miljöoch
resurshushållningssynvinkel är lämpliga. Det är positivt med särskilda
insatser på detta område. Bättre grundläggande kunskaper om miljövänliga
råvaror och konstruktioner underlättar introduktion av mera miljövänliga
produkter. I miljödepartementets bilaga finns förslag om forskning kring
förbättrad avfallshantering.

Regeringens förslag innebär att ett särskilt programråd, dvs. en självständig
myndighet, inrättas för dessa två forskningsprogram.

Vi finner det inte motiverat att bygga upp ett särskilt programråd för att
administrera två forskningsprogram om sammanlagt 9 milj.kr. Det bör finnas
förutsättningar för att styra de två forskningsprogrammen inom ramen
för STU:s organisation.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag av
100 000 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner riktlinjer för resursförstärkningar för
det europeiska forsknings- och utvecklingssamarbetet för budgetåren
1991/92 och 1992/93 i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat svenskt engagemang i kommande frivilliga
ESA-program,

4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om STU:s ansvar för
forskning för ett avfallssnålt samhälle.

Stockholm den 19 mars 1990

Per Westerberg (m)

Nic Grönvall (m)

Karin Falkmer (m)

Stig Bertilsson (m)

5

Gunnar Hökmark (m)
Lars Ahlström (m)
Bertil Danielsson (m)