med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:N36 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N36

av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Utvecklingen på energiområdet

Den svenska energiforskningen måste ses i ljuset av de senaste tio årens erfarenheter
och utveckling på energiområdet. För snart tio år sedan fastställde
en majoritet av svenska folket att Kärnkraften avvecklas i den takt som är
möjligt med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning
och välfärd. För att bl.a. minska oljeberoendet och i avvaktan på
att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer
som idag är i drift, färdiga eller under arbete. Strax efter folkomröstningen
beslöt riksdagen att kärnkraften skulle avvecklas fram till år
2010, trots att detta årtal aldrig förekom på någon valsedel.

Vid tiden för folkomröstningen uppgick den svenska energitillförseln till
439 TWh. Oljeandelen uppgick till 65 % .Energitillförseln har varit i stort
sett oförändrad under de senaste tio åren. Elförbrukningen, som är en del
av den totala energitillförseln, har däremot ökat från 94 TWh 1980 till 138,8
TWh 1988.

Oljan har ersatts med kärnkraft och numera utgör oljan enbart ca 45 %
av den svenska energitillförseln. Den ökade kärnkraftsanvändningen har lett
till minskade utsläpp av olika miljöskadliga - framför allt försurande och klimatförändrande
- föroreningar.

Energianvändningen har effektiviserats, framför allt genom en övergång
till elkraft. Elkraften är effektiv, flexibel och miljövänlig. Massaindustrin
har, som exempel, kunnat minska sin kemikalieanvändning och därmed sin
miljöbelastning genom en ökad elanvändning. Förbränning av olja för uppvärmning
av bostäder, industrier och industriprocesser har minskat kraftigt
tack vare ökad elanvändning. Elkraften har också möjliggjort förbättringar
av arbetsmiljön.

Alla tillgängliga prognoser pekar på ett ökat elbehov i framtiden. En rad
nödvändiga miljöförbättringar, främst inom industrin, kräver elkraft. En
förbättring av inomhusmiljön, bl.a. för att minska allergier och hälsoeffekter
av radon, kräver stora mängder elenergi. En övergång till elbilar och andra
eldrivna fordon kräver tillgång till elkraft producerad på ett miljövänligt
sätt.

Sedan folkomröstningen har insikten om miljöproblemens globala karak

tär ökat. Forskare världen över varnar för växthuseffekten, vars skadeverk- Mot. 1989/90

ningar endast kan mildras genom minskad användning av fossila bränslen. N36

Klimatforskningen måste prioriteras.

Ett långsiktigt uthålligt energisystem innebär enligt Brundtlandkommissionens
rapport Vår gemensamma framtid en övergång till förnyelsebara
energikällor. Kommissionen anger sol, vind, vatten, biobränslen samt en vidareutvecklad
kärnkraft som exempel på förnyelsebara energikällor. Trots
att betydande forskningsinsatser har gjorts för att utveckla förnybara energikällor
har emellertid inga nya kommersiella genombrott skett under den tioårsperioden.

Den svenska kärnkraftsteknologin och säkerhetsfilosofin har vidareutvecklats.
Sverige har världens säkraste kärnkraft. Sverige kan därigenom
spela en viktig roll i det internationella kärntekniska samarbetet. Det är mot
den bakgrunden angeläget att Sverige vidareutvecklar denna kompetens och
aktivt medverkar i det internationella säkerhetsarbetet.

Reaktorhaveriet i Tjernobyl visade på skillnaderna mellan svensk och sovjetisk
kärnkraft. Rapporter från andra länder, framför allt inom östblocket,
visar betydande brister i såväl kärnkraftsteknologi som säkerhetsfilosofi.

Det är av stor vikt att Sverige internationellt kan verka för förbättrad teknik
och säkerhet i reaktorer i vår omvärld. Sverige har vidare en väl utvecklad
kompetens inom avfallshanteringsområdet. Sverige kan genom fortsatta
forskningsinsatser och utökat samarbete bidra till att även andra länder omhändertar
sitt kärntekniska avfall på ett betryggande sätt. I detta sammanhang
är det värt att notera det antal nya kärnkraftverk som är under uppbyggnad
i vår nära omvärld.

Den svenska energiforskningen

Riksdagen har sedan 1975 anvisat 4,85 miljarder kronor till energiforskning.

Inkluderas även anslag för utveckling och demonstration av ny energiteknik
har totalt 7,8 miljarder kronor i löpande penningvärde anslagits under de
senaste 15 åren. Därutöver har investeringar i utveckling och demonstration
av ny energiteknik gjorts av bl.a. Vattenfall, privata kraftföretag och Svensk
Energiutveckling AB.

Trots betydande insatser på energiforskningsområdet, framför allt rörande
förnyelsebara energikällor, har - som ovan konstaterats - inga nya
kommersiella genombrott gjorts.

Mot bakgrund av de senaste tio årens utveckling borde nya prioriteringar
göras på energiforskningsområdet. Växthuseffekten kan utgöra ett hot mot
de grundläggande levnadsbetingelserna på jorden. Därför måste klimatforskningen
prioriteras. Det är vidare av vikt att utreda hur det ökande behovet
av elkraft kan tillgodoses i framtiden. Det framtida behovet av elkraft
för olika miljöförbättrande åtgärder inom industri- och hushållssektorn
måste kartläggas.

Den svenska energiforskningen genomsyras av tydliga politiska ambitioner.
Riksdagsbeslutet om att kärnkraften skall vara avvecklad fram till år
2010 har i stor utsträckning präglat forskningsinsatserna.

Forskningen måste, enligt vår mening, präglas av realism och inte av poli

tiskt önsketänkande. Det är därför angeläget att tidigare forskningsprojekt Mot. 1989/90

utvärderas. Utvärderingen bör sedan ligga till grund för de fortsatta insat- N36

serna. Det är dessutom angeläget att olika forskningsinsatser samordnas.

Som exempel kan nämnas att Vattenfall avser att satsa 1 000 milj.kr. på
forskning inom bioenergiområdet. Vattenfalls stora satsning kan motivera
omprioriteringar och reduceringar av de statliga forskningsanslagen på detta
område.

Introduktion av ny teknik

Regeringen anser att staten aktivt skall medverka vid introduktion av ny
energiteknik. Regeringen anser att detta skall ske genom statliga program
för utveckling och introduktion av ny energiteknik eller genom forskning
som finansieras gemensamt av staten och energibranschen, s.k. kollektiv
forskning.

Enligt vår mening är det viktigt att undanröja hinder för introduktion av
ny energiteknik, men vi är tveksamma till om introduktionen av ny energiteknik
skall planläggas i statliga program. En fungerande energimarknad innebär
att ny teknik introduceras då den är kommersiellt bärkraftig eller då
energiföretagen bedömer att den har förutsättningar att bli det på sikt. Den
statliga inblandningen kan resultera i att prioriteringar huvudsakligen görs
på politisk grund, vilket innebär en uppenbar risk för felsatsningar.

Studsviks framtida roll

Studsvik AB har en särställning såsom varande ett nationellt centrum för
kärnteknisk forskning. Sverige har världens säkraste kärnkraft. Det är viktigt
att upprätthålla och vidareutveckla denna kompetens. Kärnkraftsteknologin
och säkerhetsfilosofin måste förbättras i vår omvärld. Sverige kan spela
en betydelsefull roll i detta arbete.

Regeringen föreslår att ett speciellt programråd skall fungera som uppdragsgivare
och beställa icke kärntekniska FoU-insatser från Studsvik AB.

Studsvik AB:s icke kärntekniska verksamhet bör enligt vår mening inte särbehandlas
i förhållande till annan forskning. Medelstilldelningen till den icke
kärntekniska verksamheten vid Studsvik AB bör därför ske via STU eller
statens energiverk.

Energiforskningsnämnden och dess verksamhet

Energiforskningsnämnden (Efn) har efter den senaste omorganisationen givits
två huvuduppgifter, dels Allmänna Energisystemstudier (AES), dels utvärderingsuppdrag
där vissa energiforskningsinsatser utvärderas.

Regeringen föreslår nu att AES överförs till statens energiverk och forskningsrådsnämnden
och att en ny fristående grupp med eget kansli bildas med
utvärderingsuppgifter.

Skall AES överföras till annat organ är det olyckligt om de knappa resurserna
- 8 milj.kr. - delas på två huvudmän. Det torde vara svårt att driva
meningsfulla forskningsprojekt med sikte på långsiktiga energisystem om
anslagstilldelningen splittras på alltför många och små projekt. AES bör där- 10

Mot. 1989/90
N36

Anslagsfrågor

Under de senaste 15 åren har staten satsat 7,8 miljarder kronor i löpande
penningvärde på forskning och utveckling på energiområdet. Dessutom har
Vattenfall, de privata kraftföretagen, Svensk Energiutveckling AB och
andra intressenter avsatt betydande summor för samma ändamål. Vi anser
att forskningsinsatserna inom olika verksamheter skall bedömas utifrån de
totala insatserna.

Enligt vår mening bör riksdagen till Energiforskning under tolfte huvudtiteln
för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 292 000 000 kr.

Under budgetåret 1990/91 bör staten, enligt vår mening, ikläda sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom
energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden om
235 000 000 kr. för budgetåret 1991/92, 190 000 000 kr. för budgetåret
1992/93, 130 000 000 kr. för budgetåret 1993/94, 65 000 000 kr. för budgetåret
1995/96 samt 65 000 000 kr. för budgetåret 1996/97.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den framtida energiforskningen,

2. att riksdagen beslutar att medelstilldelningen till den icke kärntekniska
verksamheten vid Studsvik ABs sker via STU eller statens
energiverk,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Energiforskningsnämndens ställning,

4 att riksdagen begär att till det teknikvetenskapliga forskningsrådet
budgetåret 1990/91 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 8 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag i enlighet med vad som i
motionen anförts,

5. att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på 292 000 kr. till
Energiforskning under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1990/91,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1990/91 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd

för hållas samman hos ett programorgan, vilket enligt vår mening bör vara
det teknikvetenskapliga forskningsrådet.

Regeringen har under de år som energiforskning bedrivits varit mer benägen
att satsa stora resurser på olika forskningsprojekt, och mindre villig att
göra fristående utvärderingar av denna forskning. De analyser som Efn på
senare år på ett förtjänstfullt sätt gjort på vissa forskningsområden har varit
ganska få, men de har varit av stort värde, eftersom Efn har en självständig
ställning och inte är bunden till vare sig regeringskansliet eller programorganen.

Det synes ologiskt och omotiverat att inrätta ett nytt organ med uppgifter
som ett existerande organ redan har. Efn har en fristående ställning och har
för uppgifterna kompetent personal.

11

till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan Mot. 1989/90

fattade beslut, innebär åtaganden om 235 000 000 kr. för budgetåret N36

1991/92, 190 000 000 kr. för budgetåret 1992/93, 130 000 000 kr. för
budgetåret 1993/94, 65 000 000 kr. för budgetåret 1995/96 samt
65 000 000 kr. för budgetåret 1996/97.

Stockholm den 20 mars 1990

Gunnar Hökmark (m)

Bertil Danielsson (m) Nic Grönvall (m)

Ivar Virgin (m) Karl-Gösta Svenson (m)

Tom Heyman (m)

12