med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:N39 av Krister Skånberg och Lars Norberg (båda mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N39

av Krister Skånberg och Lars Norberg (båda mp)
med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Energiförsörjning och energianvändning inom naturens
ramar

Förbrukning av ändliga resurser och miljöbelastning från energiomvandling
skapar stora och växande problem. Sverige kommer förr eller senare att
tvingas att ställa om sin energiförsörjning och energianvändning till miljövänliga
och energieffektiva system. Ju längre vi dröjer med att påbörja
denna omställning, desto större påfrestningar kan befaras. Energiforskningen
bör till stor del inriktas på utveckling och framtagning av fungerande
prototyper och systemlösningar.

Miljöpartiet har i en tidigare motion i år föreslagit en ny professur i miljöoch
energisystem.

Vi föreslår nu att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning av
system för energiförsörjning och energianvändning inom naturens ramar
som ger så gynnsamma miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser
som möjligt. Förslaget bör innehålla:

- Övergripande bedömningar av hur mycket energi för olika ändamål som
kan hämtas från olika förnybara källor och hur denna energi vid behov
kan lagras och överföras till användaren.

- Vilken roll biobränslen, vindkraft och andra förnybara energikällor skall
spela, förslagsvis i 3-årsintervall under ca 30 år.

- Vilka forsknings- och utvecklingsinsatser som krävs för att klara en omställning
till ett system för energiförsörjning och energianvändning inom
naturens ramar och en beräkning av resursbehoven.

I miljöpartiets partimotion anger vi bl.a. följande ramvillkor:

- Energiförbrukningen bör på sikt halveras. Den operativa målsättningen
skall vara en årlig minskning av energiförbrukningen med 2 % om året.
Halveringen uppnås då på 35 år.

- Kärnkraften avskaffas snabbt, minst två reaktorer 1990.

- Fossilbränsleanvändningen minskas radikalt med 85 % på 25 år. Det kräver
minst en fördubbling av inhemska biobränslen.

- Elproduktionen baseras på existerande vattenkraft, vindkraft och kraftvärme
genererad med inhemska bränslen.

- Solvärme skall i stor utsträckning användas för bostadsuppvärmning.

Mot. 1989/90
N39

FoU-insatser för effektivare energianvändning

Vi kräver att den svenska regeringen tar initiativ till och beviljar anslag för
forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige, i Norden och internationellt dels
för att kartlägga och praktiskt pröva en rad möjligheter för kraftbolagen,
distributörerna och slutanvändarna att uppnå effektivare användning av elenergi,
dels för att utvärdera vilka minskningar man därigenom kan uppnå i
elförbrukningen och vilka besparingar och miljövinster man kan uppnå genom
att slippa stora, riskfyllda investeringar i nya stora kraftverk och kraftledningar.

Det gäller bl.a. att i Sverige och Norden prova och utvärdera metoder för
att uppnå effektivare energianvändning som har visat sig ge goda resultat i
andra länder - vid behov efter viss anpassning till lokala, regionala och nationella
förhållanden. Exempel på sådana metoder, som vi närmare har beskrivit
i vår motion N463, är:

1. Införande av statliga lågräntelån eller räntebidrag som ger investeringar i
energieffektiv utrustning samma reala ränta som investeringar i nya kraftverk
och -ledningar.

2. Införande av två- eller flerpris-system/tariffer.

3.Införande av regler och villkor inom någon region eller användarsektor
som gör det lönsamt med energitjänst-företag som förser sina kunder med
energi-tjänster och investerar i eleffektiv utrustning för detta mot ersättning.

4. Införande av normer för elförbrukning för någon eller några av de vanligaste
typerna av eldrivna hushållsapparater.

5. Införande av obligatorisk konsumentinformation, labeling för någon/
några vanliga typer av eldrivna hushållsapparater.

6. Införande av rabatter till köparna av de energisnålaste hushållsapparaterna
av någon/några kategorier.

7. Införande av mer informativa elräkningar inom någon region.

8. Pedagogisk information till producenter, distributörer och användare om
effektiv elanvändning, bl.a. med statliga och kommunala arbetsplatser som
föregångare.

Ta vara på vätgasens möjligheter som energibärare

Vi föreslår:

- att Energiforskningsnämnden får i uppdrag att göra en sammanställning
över vad som hittills gjorts och blivit känt i Sverige och utomlands, bl.a.
i Tyskland och Sovjet och vilka forsknings- och utvecklingsinsatser som
behöver göras för att ta vara på vätgasens möjligheter som energibärare,
bl.a. som miljövänligt fordonsbränsle och för energilagring,

- att regeringen till nästa riksmöte återkommer med förslag till de FoUinsatser
som krävs för att kunna använda vätgasen som energibärare enligt
Energiforskningsnämndens sammanställning.

9. Tillåt företag som skapar överskott av el-energi inom ett område att över

7

föra och själv förbruka eller sälja detta överskott till andra förbrukare, var Mot. 1989/90
som helst. N39

10. Föreskriv som villkor för koncession att kraftbolag måste välja den metod
som ger lägsta totala kostnad för att uppfylla sin skyldighet att leverera
el till sina kunder. Detta bör kombineras med att kraftbolaget vid varje beslutstillfälle
måste begära in anbud på den mängd energi som behövs.

11. Det behövs beteendevetenskapliga undersökningar om hur människor
kan motiveras att gå över från elvärme till annat miljövänligt bränsle. Vad
bör man erbjuda dem som har kombipanna bl.a. i form av ekonomiska fördelar
för att de skall gå över från elvärme till annat miljövänligt bränsle? Vad
bör man erbjuda dem som i dag har elpannor och vattenburen värme, t.ex.
som rejäla räntebidrag, om de byter till en värmepanna som eldas med miljövänligt
bränsle? I vissa tätbebyggda områden är det lämpligt att investera i
fjärrvärmecentraler, som eldas med biobränslen. Vad behövs, t.ex. i form av
räntebidrag för sådana investeringar?

Vindkraft - en miljövänlig och resursbevarande energikälla

Rena energiproduktionsformer måste gynnas och deras införande underlättas,
de har ett mervärde utöver den energi de ger. I flera länder inom EG
satsar regeringarna rejält med stöd för att få upp volymen på vindkraftproducerad
el. Flera länder har ställt upp nationella mål för vindkraftutbyggnaden
och angivit inom vilken tid en viss effekt skall vara installerad.

Vi kräver att Sverige sätter upp nationella mål för introduktionen av vindkraft,
med angivande av vilka effekter som skall vara installerade vid vissa
årtal. Första målet kan sättas till 200 MW installerad effekt fram till den 31
december 1992, samt 3 000 MW före år 1997. En viktig uppgift blir då att
undersöka vilka förutsättningar som måste skapas för att nå dessa mål och
hur utbyggnaden kan stimuleras t.ex. genom investeringsbidrag enligt vissa
samhällsekonomiska kriterier. En annan uppgift är att skapa de nödvändiga
förutsättningarna, bl.a. genom att ge anslag och bidrag t.ex. till utveckling
och framtagning av fungerande prototyper och systemlösningar. Vidare bör
man genomföra och utvärdera rådgivning till allmänheten i vindkraftfrågor
genom att inrätta minst en tjänst som oberoende rådgivare/konsulent.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om system för energiförsörjning
och energianvändning inom naturens ramar enligt vad
som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta vara på vätgasens möjligheter som energibärare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av FoU-insatser för effektivare energianvändning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

tionen anförts om behovet av FoU-insatser för att främj a utvecklingen Mot. 1989/90

och utbyggnaden av vindkraft i Sverige. N39

Stockholm den 20 mars 1990

Krister Skånberg (mp) Lars Norberg (mp)

9