med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:N41 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N41

av Birgitta Hambraeus och Göran Engström
(båda c)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Energiforskning

Energiforskningens betydelse ökar. Detta avspeglas inte i propositionen.

Världskommissionen för miljö och utveckling har överlämnat en rapport
till FN:s generalsekreterare, den s.k. Brundtland-rapporten Vår gemensamma
framtid, som ligger till grund för den FN-konferens om miljön som
Sverige tagit initiativet till och som kommer att äga rum i Brasilien 1992.
Brundtland-rapporten framhäver att det är inom den förnybara energins ramar
som mänskligheten måste utveckla framtidens energisystem. Dessa
energikällor kan ge oss all den energi vi behöver. Men förutsättningen är att
vi lär oss att använda den effektivare. Industriländerna måste halvera sin
energianvändning för att ge utrymme för u-länderna att öka sin. Detta kan
ske utan sänkt levnadsstandard i de rika länderna. Det är väsentligt att Sverige
satsar helhjärtat inom energiområdet i Brundtland-rapportens anda för
att vi skall bli trovärdiga i vårt internationella agerande och därmed kunna
påverka utvecklingen.

Internationella media är mycket intresserade av vår kärnkraftsavveckling.
Så säger t.ex. Sveriges tekniske attaché i Västtyskland, att eftersom vi där
åtnjuter stor respekt för vår tekniska skicklighet så tvivlar man inte ett ögonblick
på att vi kommer att klara kärnkraftsavvecklingen, men är nyfiken på
hur vi tänker bära oss åt. Skulle riksdagens energipolitiska beslut som upprepats
varje år sedan folkomröstningen 1980 inte verkställas, förlorar Sverige
i trovärdighet.

Kraftproducenterna har av tradition en stark ställning i Sverige. I deras
intresse ligger att användningen av el ökar. Detta står i motsats till en globalt
ansvarsfull energipolitik. Det är därför väsentligt att samhället ser till att
energiforskningens ställning förstärks och blir oberoende av kraftindustrin.

Behåll energiforskningsnämnden!

Energiforskningsnämnden har utmärkt sig av ett framsynt agerande, obundet
av de starka intressenterna på energiområdet. Det är därför fel att som
regeringen föreslår avskaffa denna väl fungerande organisation. Den bör
snarast utvidgas och få i uppgift att råda regeringen i hur forskningsresurser
bäst satsas inom hela energiområdet.

Användning av fossila bränslen ökar kraftigt inom trafiken. Det finns driv- Mot. 1989/90

medelssystem som är helt fria från växthusgaser. Trafiken blir det kanske N41

viktigaste utvecklingsområdet för att minska koldioxidutsläppen. Vätgas är
ett intressant bränsle och bränsleceller ett annat. Tidsplaneringen bör forceras.
Erfarenheter från utlandet bör tillgodogöras. Planering för forskning
när det gäller drivmedel bör överföras från Transportforskningsdelegationen
till Energiforskningsnämnden.

Utvärderingsgruppen

Det är illavarslande att regeringen föreslår inrättandet av en särskild grupp
för utvärdering av forskning och utveckling inom energiområdet, fristående
från regeringskansliet och programorganen och bestående bl.a. av företrädare
för energibranschen (s. 444).

Denna bransch är redan alltför inflytelserik, välorganiserad och med stora
ekonomiska resurser. Under olika namn arbetar man systematiskt, t.ex. genom
att dela ut hela klassuppsättningar gratismaterial till skolor, journalistutbildning,
masstidningar till hushållen, konferenser för skolledningar etc.,
för att motarbeta det av riksdagen gång på gång upprepade energipolitiska
beslutet om en avveckling av kärnkraften och satsning på energihushållning
och förnybara energikällor.

Den i propositionen föreslagna utvärderingsgruppen bör inte inrättas.

Energiforskning vid högskolan Falun/Borlänge

Den obundna forskningen om förnybara energisystem vid högskolorna bör
stärkas.

Dalarna har goda förutsättningar att vidareutveckla förnybar energi och
verka för en effektivare energianvändning. De flesta av länets kommuner
har väl fungerande fliseldade fjärrvärmeverk. Hedemora kan bli först med
den småskaliga biogasdrivna kraftvärmeanläggning som utvecklats i Studsvik.
Hedemora verkstäder kunde leverera utrustningen. Skogshögskolan i
Garpenberg är pionjär inom forskningsområdet skogsenergi.Dalarnas forskningsråd
har bl.a. gjort intressanta utredningar kring bioenergins möjligheter.

I Borlänges Teknikdalen bedrivs framgångsrika studier kring solenergi vid
SERC, ett internationellt forskningsinstitut, med en avancerad mätutrustning.
Årligen ordnar man välbesökta internationella konferenser.

Vägverk och banverk i Borlänge har intresse av transportsektorns energianvändning.
Den tunga industrin i länet har goda erfarenheter av lönsam
energieffektivisering. I Ludvika finns en gren av det världsomspännande
energiföretaget ABB. Borlänge/Faluns högskola har bl.a. kompetens inom
materialteknik, styr- och reglerteknik.

Det är viktigt att dessa forskningsmöjligheter samordnas och får ett helhjärtat
stöd från samhället, så att de kan bli betydelsefulla drivkrafter för
framtidens energisystem. De nyare högskolorna måste få fasta forskningsresurser.
Vid högskolan i Borlänge/Falun bör en professur inrättas i förnybara
energisystem.

12

Hemställan Mot. 1989/90

N41

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållandet av energiforskningsnämnden och utökning
av dess ansvarsområde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte inrätta en särskild grupp för utvärdering av
forskning och utveckling inom energiområdet med företrädare för
bl.a. energibranschen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en professur i förnybara energisystem
vid högskolan i Falun/Borlänge.1]

Stockholm den 20 mars 1990

Birgitta Hambraeus (c) Göran Engström (c)

1 1988/90:Ubl38

gotab 96318, Slockholm 1990