med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:N45 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N45

av Börje Hörnlund m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

I proposition 1989/90:90 om forskning läggs förslag om statliga satsningar på
forskning och utveckling för perioden 1990/91-1992/93.1 en partimotion från
centerpartiets sida redovisas vår syn på forskningspolitikens inriktning och
den framtida utformningen av forskningsorganisationen m.m. 1 föreliggande
motion tas upp vissa frågor som berör civil-, arbetsmarknads- och industridepartementens
områden.

Arbetsmarknadsdepartementet

I propositionen betonas vikten av att den arbetsmarknadspolitiska forskningen
som bedrivs får en inriktning anpassad efter målen för arbetsmarknadspolitiken.

Från centerpartiets sida har vi vid upprepade tillfällen hävdat arbetslinjen
i arbetsmarknadspolitiken framför ett passivt stöd till arbetslösa. Det är bl.a.
mot denna bakgrund vi föreslagit att överskottsmedel från arbetslöshetsförsäkringen
skall satsas på offensiva insatser för att öka utbudet av arbetskraft.

Enligt vår mening måste åtgärder som främjar ett ökat utbud av arbetskraft
skapas och medverkar till att dåliga arbetsmiljöer förbättras och att den
arbetsmarknadspolitiska forskningen anpassas därefter.

Arbetslivsfonden

Centern har aktivt medverkat till att arbetslivsfonden inrättats. Genom fonden
tillförs arbetsmiljöområdet avsevärda offensiva resurser för förbättrade
arbetsmiljöer och rehabiliterings- och arbetsanpassningsåtgärder. Arbetslivsfondens
primära uppgift måste vara att stödja konkreta insatser för förbättrade
arbetsmiljöer m.m. Det kan dock i senare skede av fondens verksamhet
uppkomma lägen då stöd till ett forskningsprojekt inom arbetsmarknadsforskningen
som rör arbetsmiljön, arbetsanpassningsåtgärder, rehabilitering
m.m. är det mest angelägna. I ett sådant läge bör arbetslivsfonden
vara öppen för att ge stöd. Denna fråga kan dock bli aktuell först i ett skede
då arbetslivsfondens verksamhet stabiliserats.

Kollektiva forskningsinstitut

I proposition 1989/90:90 behandlas statens anslag till Arbetsmiljöinstitutet
och Arbetslivscentrum. Vi vill i detta sammanhang betona vikten av att en

decentralisering av den kollektiva forskningen sker. Vi kommer i anledning Mot. 1989/90

av proposition 1989/90:76 om regionalpolitik för 90-talet precisera vår syn på N45

hur denna decentralisering skall ske.

Landsbygdens forskningsråd

Den pågående centraliseringen i samhället med en allt större koncentration
av befolkningen till några få, allt större, orter och en samtidig avfolkning
av landsbygden och dess tätorter kräver att även betydande insatser sker på
forskningsområdet som syftar till att utveckla landsbygden och landsbygdens
näringar. Tillvaratagande av jord, skog och andra resurser är avgörande för
en positiv ekonomisk utveckling. Det är således synnerligen väsentligt att
forskningsinsatser, som syftar till att utveckla landsbygden baserat på landsbygdens
förutsättningar, kan genomföras.

Från centerpartiets sida har vi i en partimotion om landsbygdens utveckling,
väckt i anledning av budgetpropositionen, understrukit nödvändigheten
av att få fram korrekta analyser av landsbygdens förhållanden och landsbygdsutvecklingen
i syfte att få ett mer fullödigt underlag för konkreta förslag
på insatser. I partimotionen föreslogs mot denna bakgrund att ett
Landsbygdens forskningsråd skulle inrättas.

Ett särskilt forskningsråd för landsbygden skulle komplettera de nuvarande
forskningsrådens och forskningsinstituten. Därigenom skapas förutsättningar
för ett statligt stöd, som är konsekvent inriktat mot på att stödja
såväl forskning som utvecklingsprojekt i syfte att främja landsbygdens utveckling.

Vi föreslår att Expertgruppen för regional utveckling (ERU) mot denna
bakgrund ombildas till ett Landsbygdens forskningsråd och upphör med sin
nuvarande verksamhetsinriktning. Eventuella kvarstående åtaganden efter
innevarande budgetår finansieras över kommittéanslaget. Vårt förslag innebär
att 6 milj.kr. frigörs. Dessa medel bör således i stället utnyttjas för stöd
till landsbygdsutvecklande forskning.

Industridepartementet

I forskningspropositionen behandlas vidare statens stöd till den tekniska
forskningen och utvecklingen. De befintliga forskningsstödjande organ som
behandlas under detta avsnitt är Styrelsen för teknisk utveckling (STU), delegationen
för rymdverksamhet (DFR), statens energiverk (STEV), Energiforskningsnämnden
(Efn) samt Studsvik AB som är ett av staten helägt bolag
för forskning, utveckling och demonstration av energiteknik.

Vidare föreslås i propositionen att ett teknikvetenskapligt forskningsråd
(TFR) skall inrättas och knytas till industridepartementet. Medel för det sistnämnda
rådets verksamhet anvisas genom omfördelningar från flera sektorsorgan
om totalt 67 milj.kr. utan att det i propositionen klart redovisas på
vilket sätt denna omfördelning sker. Någon förstärkning av de ekonomiska
resurserna är det således inte fråga om.

Från centerpartiets sida har vi vid upprepade tillfällen hävdat att forskning
och teknisk utveckling är en grundläggande förutsättning för en offensiv och

6

framtidsinriktad näringspolitik med målsättningen att kunna bereda möjlig- Mot. 1989/90

heter till företagande i alla delar av landet. Samhällets satsningar på teknisk N45

utbildning, forskning och utveckling måste framför allt inriktas mot att tillgodose
de små och medelstora företagens behov. Det är bl.a. av detta skäl
som STU och de regionala utvecklingsfonderna har en central roll i näringspolitiken.
Från dessa synpunkter har också de nationella programmen, t.ex.
för informationsteknologi och mikroelektronik, haft en alltför markerad inriktning
mot storföretagen.

Vi anser även att teknikpolitiken måste ha en inriktning som syftar till en
långsiktig utveckling av branscher som kan ge både en ökad kompetens och
en bättre internationell konkurrenskraft, såsom t.ex. rymdprogrammet. Vi
ser därför med tillfredsställelse på att regeringen anslutit sig till kraven på
förstärkta ekonomiska resurser för både det nationella rymdprogrammmet
och för svenskt deltagande i det europeiska rymdsamarbetet, såsom centerpartiet
har föreslagit under en följd av år.

Vi har understrukit att genom en ökad satsning på rymdtekniken kan angelägen
och framtidsinriktad teknikutveckling åstadkommas. För Kirunaregionen
är en sådan utveckling viktig och offensivt medel för omstrukturering
av näringslivet. Vi återkommer i samband med den näringspolitiska propositionen
i denna fråga.

STU

STU:s insatser för forskning och industriellt utvecklingsarbete i form av stöd
till grundläggande och långsiktig kompetensutbyggnad och kunskapsutveckling
har varit av stor betydelse.

I propositionen föreslås att STU skall koncentrera sitt forskningsstöd mot
riktad teknisk grundforskning och tillämpad teknisk forskning. Stödet till
den rena grundforskningen handhas av det teknikvetenskapliga forskningsrådet.

Vi kan acceptera den förändrade inriktningen, men samtidigt betona vikten
av att STU:s insatser inriktas mot de små och medelstora företagen.

Detta bör ges regeringen till känna.

Vi vill vidare understryka vikten av att stödet till enskilda uppfinnare inte
eftersätts utan att dessa har möjlighet att få stöd och en generös behandling.

Mot denna bakgrund bör satsningarna inom program 3 Nya produkter förstärkas
med 10 milj.kr. och dessa medel avdelas för stöd till enskilda uppfinnare.

STU har också under den gångna treårsperioden svarat för genomförandet
av målinriktad forskning bl.a. inom det nationella informationsteknologiprogrammet.
Detta program upphör i och med innevarande budgetårs utgång.

Enligt vår mening har informationsteknologiprogrammet haft en alltför
stor storföretagsinriktning. Vi förordar mot denna bakgrund att 20 milj.kr.
avsätts för speciella satsningar inom informationsteknologin och specialdestineras
för mindre företag. De regionala utvecklingsfonderna bör aktivt engageras
för att främja sådana satsningar.

7

Dessa satsningar bör finansieras genom en omfördelning, genom att
kärnkraftsföretagen åläggs att svara för huvuddelen av finansieringen av den
kärntekniska forskningen vid Studsvik.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet

Från centerpartiets sida kan vi acceptera att medel omfördelas för att möjliggöra
inrättandet av ett teknikvetenskapligt forskningråd. Vi anser dock att
detta TFR:s ansvarsområde skall vidgas och även omfatta stöd till grundforskning
på miljömrådet och således vara ett Miljö/teknikvetenskapligt
forskningsråd. Detta innebär även att rådet bör knytas till utbildningsdepartementet
i stället för till industridepartementet. Dessa frågor utvecklas närmare
i vår partimotion.

Energiforskning

Gällande energipolitiska beslut innebär att energisystemet inom halvtannat
decennium huvudsakligen skall baseras på utnyttjande av förnybara och miljövänliga
energislag samt effektivare energianvändning. Detta kräver enligt
vår mening fortsatta kraftfulla insatser på energiforskningsområdet, men
framför allt på att redan vunna erfarenheter får praktisk tillämpning. Betydande
resurser måste därför främst avsättas för konkreta utvecklingsinsatser.

Enligt föredraganden ställer fastlagda riktlinjer stora krav på samhällets
totala satsningar inom forskning och utveckling på energiområdet. Energiforskningsprogrammet
skall främst stödja kompetensuppbyggnad på områden
som är av betydelse för omställningen av energisystemet, medan det
mera direkta ansvaret för utveckling och kommersialisering av energitekniken
enligt föredraganden bör ligga på energimarknadens aktörer.

Det är enligt vår mening en självklarhet att kraftföretagen måste medverka
i omställningen av energisystemet. Det är emellertid inte acceptabelt
att ett fåtal, starka, aktörer på energimarknaden så totalt tillåts dominera
och bestämma vilken inriktning de energipolitiska besluten skall få.

Enligt vår mening måste därför resurser skapas som möjliggör för oberoende
och mindre traditionellt inriktade aktörer att kunna hävda sig på
energimarknaden. Energiforskningsprogrammet bör därför mera vara ett
komplement till den Energins utvecklingsfond, vilken vi i annat sammanhang
föreslagit skall inrättas. Fondens huvuduppgifter bör vara att genom
villkorliga lån och bidrag stödja investeringar som syftar till energihushållning
och effektivare energianvändning samt alternativ energiproduktion såsom
t.ex. solenergianläggningar, små vind- och vattenkraftverk, eldningsanläggningnar
för biobränslen, anläggningar för kraftvärmeproduktion m.m.
Fonden övertar de uppgifter energiteknikfonden och teknikupphandlingsstödet
har.

Intäkterna till fonden bedöms i vårt förslag uppgå till i storleksordningen
2,5 miljarder. Av fondens medel bör 100 milj.kr. reserveras för stöd till riskfyllda
och tekniskt avancerade energiprojekt.

Mot. 1989/90

N45

8

Med en sådan uppbyggnad och fördelning av de ekonomiska resurserna Mot. 1989/90

skapas förutsättningar och ekonomisk bas för en omställning och förnyelse N45

av energisystmemet. Detta bör ges regeringen till känna.

Energiforskningsnämnden

I propositionen föreslås att energiforskningsnämden (Efn) skall avskaffas
från den 1 juli 1990 och nämndens uppgifter överföras till statens energiverk
och forskningsrådsnämnden (FRN).

Enligt vår mening finns ett stort och växande behov att bygga upp en fristående
kompetens vid sidan av statens energiverk i syfte att få en mer allsidig
belysning av möjligheter, problem, kostnader m.m. vid omställningen av
energisystemet. Den långsiktiga energiforskningen riskerar att - om den inordnas
i energiverket - helt eftersättas. Ett av de grundläggande motiven för
att Efn inrättades, som en följd av reformeringen av myndighetsorganisationen
på energiområdet 1981 (proposition 1980/81:90, NU 1980/81:60), varatt
den långsiktiga energiforskningen skulle ha en egen bas att stå på.

Det är vidare väsentligt att den utvärderingskompetens och kunskap som
byggts upp inom Energiforskningsnämnden inte splittras upp på det sätt som
föreslås i propositionen, där energiverket skall få ett övergripande ansvar
och resp. programorgan självt skall utvärdera den forskning som stöds. Statens
energiverk föreslås vidare få en samordnande roll för energiforskningsprogrammet
samtidigt som organ knyts till regeringskansliet med uppgift att
svara för övergripande utvärderingar och uppföljningar av programmet.

Enligt vår mening innebär en sådan organisation uppenbara risker för att
det inte sker en oberoende och fristående utvärdering och uppföljning av
programmen. Ett organ knutet till regeringskansliet på det som föreslås kan
inte anses vara fristående och oberoende.

Enligt vår mening bör därför propositionens förslag om avveckling av
energiforskningsnämnden avslås. Den bör även i fortsättningen ha ansvaret
för AES-programmet och därmed kan målsättningen att slå vakt om de fristående
forskargrupper som byggts upp uppfyllas. De medel som anvisats
för detta mål bör således återföras till Efn och erforderliga resurser i övrigt
anvisas för energiforskningsnämndens verksamhet. Vi beräknar dessa förvaltningskostnader
till 9,5 milj.kr. Medel till energiverket bör minskas i motsvarande
mån.

Studsvik

I propositionen föreslås att till kärnteknisk Forskning och utveckling inkl.

R2-reaktorn vid Studvik anvisas 43 milj.kr.

Enligt vår mening bör huvuddelen av dessa kostnader bäras av kärnkraftsföretagen.
Vi föreslår därför att anvisade medel minskas med 30 milj.kr.,
vilka i stället anvisas till STU för stöd till enskilda uppfinnare och insatser för
målinriktad forskning inom informationsteknologiområdet anpassade efter
småföretagens behov i enlighet med vad som ovan förordats.

9

Visst internationellt energisamarbete

I propositionen behandlas även Sveriges medverkan i det internationella
forskningssamarbetet på energiområdet. Enligt vår mening bör Sverige nu
dra sig ur detta forskningssamarbete vad avser fusionsforskning. I vår partimotion
om forskningspropositionen yrkas därför att riksdagen skall avslå
föreslagen anvisning om 53,5 milj.kr. för detta ändamål.

Kooperationsforskning

I proposition 1989/90:90 saknas åtgärder som syftar till att främja den kooperativa
forskningen. Detta är beklagligt då den kooperativa företagsformen
är en särskilt lämplig form vid nyetablering av företag, där det personliga
engagemanget och den personliga arbetsinsatsen har stor betydelse för möjligheterna
att åstadkomma en positiv utveckling för det nystartade företaget.

Särskilt betydelsefull är den kooperativa företagsformen i orter och regioner,
där behovet av samverkan är stort för att tillgängliga resurser skall
kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Företagsformen bör bl.a. kunna bidra
till att bryta koncentrationsutvecklingen i samhället och ge de landsbygdsbetonade
delarna av Sverige bättre förutsättningar för en positiv utveckling.

Det är mot denna bakgrund väsentligt att samhället visar en aktiv vilja
att stödja kooperationsforskningen. En breddad och utvecklad forskning på
kooperationsområdet har en strategisk betydelse för möjligheterna att utveckla
de kooperativa idéerna och därmed den kooperativa företagsamheten.
Det är därför enligt vår mening synnerligen angeläget att en målmedveten
satsning sker för att främja den kooperativa forskningen.

Av tradition har kooperationsforskningen bedrivits främst vid Sveriges
lantbruksuniversitet. Någon professur i ämnet finns dock inte. Enligt vår
mening finns en tillräcklig bas för att inrätta en professur i ämnet kooperationsforskning.
En professur ger också betydligt bättre möjligheter att rekrytera
unga forskare med intresse för att bedriva forskning om såväl nya kooperationsformer
som den etablerade kooperativa verksamheten. Professuren
bör inrättas vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Detta bör ges regeringen
till känna.

Civildepartementets område

Inom civildepartementets område behandlas bl.a. forskningen om den offentliga
sektorn, ungdomsforskning, jämställdhet m.m.

I propositionen föreslås bl.a. beträffande jämställdhetsforskning tre professurer
med syfte att stärka jämställdhets- och kvinnoforskningen samtidigt
som delegationen för jämställdhetsforskning avskaffas.

De forskningsområden dessa professurer skall inriktas mot föreslås vara
mäns och kvinnors inkomster och löner, medicinsk kvinnoforskning och våld
mot kvinnor.

Vi har för vår del inget att erinra mot att tre nya professurer inrättas inom
området kvinnoforskning. Vi vill dock för vår del förorda att dessa professurer
inrättas utanför de stora universitetsorterna bl.a. med hänsyn till kvinnors
sämre sysselsättningsmöjligheter och den större kvinnoutflyttningen
från regionalt utsatta områden.

Enligt vår mening finns vidare ett stort behov av stöd till de centra för
kvinnoforskning och kvinnliga forskare som spontant vuxit fram vid universitet
och högskolor. Dessa centra är nu under uppbyggnad.

Särskilda medel bör avsättas för dessa centra för kvinnoforskning. Totalt
beräknar vi kostnaderna för denna verksamhet till 5 milj.kr. Målsättningen
bör vara att stödja den jämställdhets- och kvinnoforskning som finns vid de
små och medelstora högskolorna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en förstärkt forskning kring landsbygdens
förhållanden och utveckling,1]

[att riksdagen beslutar att till Landsbygdens forskningsråd anvisa
ett reservationsanslag under åttonde huvudtiteln på 6 000 000 kr.,1

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av samhällets satsningar på teknisk utbildning,
forskning och utveckling,

2. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del
beslutar att anvisa 10 000 000 kr. utöver regeringens förslag till stöd
för enskilda uppfinnare i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del
beslutar att anvisa 20 000 000 kr. för satsningar på informationsteknologi
för små- och medelstora företag i enlighet med vad som anförts i
motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utformningen av statens stöd till energiforskning,

5. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om formerna för inrättandet av det teknikvetenskapliga forskningsrådet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktning och utvärdering av energiforskningen
och energiforskningsprogrammet,

7. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en fortsatt verksamhet vid energiforskningsnämnden
(Efn),

8. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ansvaret för AES-programmet,

9. att riksdagen till Energiforskningsnämnden under tolfte huvudtiteln
för budgetåret 1990/91 beslutar anvisa 9 500 000 kr. för förvaltningskostnader
m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

Mot. 1989/90

N45

11

tionen anförts om finansieringen av R2-reaktorn och den kärntekniska
forskningen och utvecklingen vid Studsvik,

11. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del
beslutar att de medel som är anvisade för R2-reaktorn och övrig kärnteknisk
FoU minskas med 30 000 000 kr. i enlighet med vad som anförts
i motionen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en professur i kooperationsforskning
vid Sveriges lantbruksuniversitet,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lokaliseringen av föreslagna professurer i
jämställdhetsforskning,3]

[att riksdagen beslutar till stöd för verksamheten vid centra för
kvinnoforskning och kvinnoforskning vid universitet och högskolor
anvisa ett reservationsanslag om 5 000 000 kr. i enlighet med vad som
anförts i motionen.3]

Stockholm den 20 mars 1990

Börje Hörnlund (c)

Kersti Johansson (c)

Roland Larsson (c)

Håkan Hansson (c)

Kjell Ericsson (c)

Marianne Andersson (c)
i Vårgårda

Per-O la Eriksson (c)
Göran Engström (c)
Gunhild Bolander (c)
Ivar Franzén (c)

Jan Hyttring (c)

Mot. 1989/90

N45

1 1989/90:A30

2 1989/90: J o31

3 1989/90: Ub 144

12