med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning 1989/90

Motion 1989/90:U8 av Karin Söder m.fl. (c, m, vpk, fp, mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:U8

av Karin Söder m.fl. (c, m, vpk, fp, mp)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning 1989/90

U8-14

Det nordiska forskningssamarbetet har lång tradition och har utvecklats till
att täcka ett brett fält och ett stort antal aktiviteter.

Samarbetet är dels formaliserat, främst genom Nordiska ministerrådet
och dess organ, dels mer informellt genom exempelvis forskningsrådens
olika samarbetsorganisationer och genom direkta kontakter mellan olika
universitet, institutioner och enskilda forskare.

Nästan hälften av den verksamhet som finansieras över Nordiska minsterrådets
budget avser forskningsrelaterade insatser. Av ministerrådets samlade
utgifter år 1988 gick sålunda enligt propositionen 43 %, vilket motsvarar
250 milj. danska kr., till FoU-verksamhet.

Viktiga motiv och mål för det nordiska forskningssamarbetet är:

- samordning av ländernas FoU-verksamhet,

- gemensamt utnyttjande av specialkunskaper och utrustning,

- stärkande av de enskilda ländernas möjligheter att delta i internationellt
FoU-samarbete.

I propositionen finns det nordiska samarbetet inom forskningen översiktligt
redovisat. I regeringens förslag finns dock mycket litet av nordiska inslag.
Det finns därför anledning för rikdagen att understryka vikten av ett väl fungerande
nordiskt samarbete på forskningsområdet. Visserligen går en
mycket stor del av den samnordiska budgeten till forskning, men beloppsmässigt
är de ca 250 milj. danska kr. som avsätts över den nordiska budgeten
en obetydlig del jämfört med de uppskattningsvis ca 12,5 miljarder kr. som
svenska staten satsade på forskning och utveckling under 1988/89. Det är
mot den bakgrunden viktigt att det nordiska samarbetet kommer in som en
naturlig del i de nationella besluten om forskning.

Den kulturella samhörigheten i Norden är stor och utgör grunden för det
nordiska samarbetet. Den sociala tryggheten och solidariteten med de svaga
i samhället utgör på samma sätt en viktig bas för samarbetet. Detta har naturligtvis
också betydelse för hur vi planerar våra samhällen för framtiden.

I Nordiska ministerrådets forskningsprogram har dessa områden ingen
framträdande plats, trots de uttalanden som gjorts bl.a. i Kulturhandlingsplanden,
som antogs av rådet 1988. Dessvärre finns förslag om att lägga ned
betydelsefulls nordiska kulturinstitutioner, däribland Nordplan i Stockholm.

Institutioner av detta slag måste naturligtvis kunna underkastas en pröv

1 Riksdagen 1989190. 3 samt. Nr U8-14

ning huruvida de på ett adekvat sätt fyller de uppgifter de är ålagda. I sådana Mot. 1989/90

sammanhang är det av största vikt att mot ett nedläggningsförslag också väga U8

ökade nationella utgifter, förlusten av ett nordiskt nätverk på berört område
och färre möjligheter för forskare att i arbetet etablera samarbete.

Mot denna bakgrund är det särskilt viktigt att också de kulturella och sociala
forskningsområdena får sin berättigade plats i det nordiska samarbetet
och att oöverlagda nedläggningar av institutioner inte kommer till stånd.

Nordisk och nationell forskning måste bedömas i ett sammanhang för att
man skall kunna utröna hur gemensamma forskningsintressen bäst kan tillgodoses.

När det gäller deltagande i större internationella forskningsprojekt har såväl
Nordiska ministerrådet som Nordiska rådet stött idén med en nordisk
konsortiemodell. Nordiska rådets internationella kommitté har framhållit
att de resultat som har uppnåtts genom att upprätta nordiska konsortier eller
genom att utnyttja andra samarbetsmodeller visar att det inom den nordiska
samarbetsorganisationen på forskningsområdet finns goda möjligheter att
gemensamt delta i internationella forskningsprojekt. Detta gäller såväl projekt
med nordisk finansiering över den gemensamma budgeten som projekt
där man använder de nordiska samarbetsorganen för att koordinera ett deltagande
som de enskilda länderna i sista hand står för.

Det är av stor vikt att Norden kan uppträda samlat i internationellt forskningssamarbete
och vi anser att konsortiemodellen med fördel borde kunna
användas mer generellt för nordiskt deltagande i internationellt forskningssamarbete.

Det är även betydelsefullt att åstadkomma en nordisk hemmamarknad för
forskare. Det är därför viktigt att undanröja existerande hinder för samarbete
mellan forskare och forskningsinstitutioner.

Nordiska rådet har stött idén "Norden som nätverk. Huvudtanken med
denna är att aktiviteter på nordiskt plan koncentreras till sådan verksamhet
som är så stor eller så specialiserad att den inte naturligt kan bäras upp av ett
enstaka land. Samarbetet härutöver kan företas inom ramen för ett nordiskt
nätverk med utvidgad arbetsdelning och öppenhet mellan länderna. Det betyder
i princip att Norden och inte de enskilda länderna skall anses som en
hemmamarknad för forskare.

Fördelarna med Norden som nätverk är många

- forskarutbildningen kan koordineras,

- forskarrörligheten inom Norden kan ökas,

- samarbete beträffande dyr specialiserad utrustning kan vara av avgörande
betydelse för den experimentella forskningens villkor i Norden,

- samarbete på smala områden där ett enskilt nordiskt land kan ha svårigheter
att erbjuda en livskraftig forskningsmiljö.

2

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
betydelsen av nordiskt samarbete inom forskningen.

Stockholm den 20 mars 1990
Karin Söder (c)

Gunilla André (c)

Gunnar Björk (c)

Wiggo Komstedt (m)

Björn Samuelson (vpk)
Sten Svensson (m)

Mot. 1989/90
U8

Ylva Annerstedt (fp)

Elver Jonsson (fp)

Hans Nyhage (m)

Marianne Samuelsson (mp)
Görel Bohlin (m)

3