med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub102 av Berit Oscarsson m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub 102

av Berit Oscarsson m.fl. (s)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Inom universitetet i Linköping har utarbetats ett förslag till samlat forskningsprogram
för folkbildning. Detta förslag har tillmätts hög prioritet av
universitetets styrelse.

Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet har en betydande omfattning i
vårt land. Varje år genomförs drygt 300 000 studiecirklar och kulturgrupper
med tillsammans närmare tre miljoner deltagare. För studieförbundens kulturarrangemang
uppgår de årliga publiksifforna till i runda tal tio miljoner.
Till detta kommer en rik och skiftande flora av utbildnings- och kulturaktiviteter,
som inte redovisas i dessa siffror. Verksamheten har en praktiskt taget
total geografisk täckning.

Mot denna bakgrund måste det anses vara en allvarlig brist att folkbildningsverksamheten
i så ringa utsträckning gjorts till föremål för forskning
och dokumentation. De hittills mycket begränsade forskningsinsatser som
genomförts på detta område har varit disparata, mer eller mindre spontant
initierade, och räcker inte till för att ge en mera fullständig bild av verksamhetens
innehållsmässiga struktur, inriktning och effekter. Med tanke på att
samhället varje år anslår avsevärda belopp som stöd till denna verksamhet,
framstår behovet av en mera systematisk forskningsinsats som synnerligen
angeläget.

Ett starkt skäl för att satsa på en systematisk vetenskaplig genomlysning
av folbildningsverksamheten är, enligt vår mening, de i vissa avseenden genomgripande
förändringar som präglar våra dagars samhälle. Folkbildningsarbetets
historiska roll - som instrument i folkrörelsernas ideella strävanden,
för att bredda och fördjupa demokratin och skapa förutsättningar för breda
medborgargruppers kulturdelaktighet - är allmänt känd och erkänd. I dag
och av allt att döma också i framtiden ställs folkbildningsorganisationerna
inför problem och uppgifter som i många avseenden skiljer sig från de tidigare,
mera traditionella. Metoder och arbetsformer måste omprövas och förnyas.
I detta läge blir folkbildningsorganisationernas behov av fördjupad
kunskap om den egna verksamheten, om samhället och människans livssituation
viktigare än någonsin tidigare.

Till bilden av det moderna samhället hör också vårt lands allt starkare beroende
av omvärlden. Det är en process som påverkar samhället och medborgarna
på många olika sätt - genom näringslivets internationalisering, genom
strukturförändringar i det internationella handelsutbytet, genom för

ändringar i de politiska konstellationerna i världen, genom en växande migration
och genom kulturella och sociala impulser och ett friare utbyte av
kunskaper och kultur. Folkbildningsorganisationerna ställs i det perspektivet
inför nya krävande uppgifen Det måste bli deras uppgift att stimulera intresset
för det nya värdefulla som den ökande internationaliseringen för med sig,
men samtidigt skapa en kritiskt prövande inställning till strömningar, som
strider mot våra demokratiska grundprinciper och kan äventyra landets nationella
integritet. Det kräver bl.a. forskning och jämförande studier om utbildning,
folkbildning och folklig kultur i andra länder.

Mot bakgrunden av dessa exempel på problem och på behov av förnyelse
och utveckling på folkbildningsområdet anser vi det ytterst angeläget att resurser
ställs till förfogande för en mera samlad forskningsinsats för folkbildning
och folkligt kulturarbete.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av resurser till en samlad forskningsinsats för
folkbildning och folkligt kulturarbete.

Stockholm den 15 mars 1990

Berit Oscarsson (s)

Sylvia Pettersson (s) Nils Nordh (s)

Mot. 1989/90
Ubl02

11