Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub105 av Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1989/90:90
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1990-03-20
Bordläggning
1990-03-23
Hänvisning
1990-03-26

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub 105

av Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s)
med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Mot.

1989/90

UM05-110

Sedan 1988 finns en fast organisation för högskoleutbildning på Gotland. Ansvaret
för denna har lagts på en till länsstyrelsen knuten högskolekommitté,
som ansvarar för planering och genomförande av högskoleutbildningen i länet.
All utbildning genomförs i samarbete med en annan högskola, och hittills
har förutom Stockholms universitet och KTH även lärarhögskolan i
Stockholm, gymnastik och idrottshögskolan, Umeå universitet, konstfackskolan
och konsthögskolan i Stockholm varit engagerade i verksamheten.

Denna organisatoriska lösning överensstämmer helt med de förslag som
framfördes i utbildningsdepartementets utredning Utbyggd högskoleutbildning
(Ds U 1987:11). Av utredningen framgår att syftet med den i förhållande
till övriga högskolor avvikande organisatoriska lösningen på Gotland var att
säkerställa ett flexibelt och brett utbildningsutbud av lika god kvalité som
erbjuds inom högskoleväsendet i övrigt.

1 budgetpropositionen 1988 säger föredragande statsråd: Förslaget uppfattar
jag som en smidig lösning som bör kunna tillämpas i ett län med de
speciella förutsättningar som Gotland har. Möjligheterna att på ett effektivt
sätt tillgodose skilda och skiftande utbildningsbehov bör därmed bli större.

En utgångspunkt för högskoleutbildningen på Gotland är att verksamheten
i alla relevanta avseenden skall ha samma status som en högskola. Detta
innebär att verksamheten tilldelas medel för utbildning, utrustning etc. på
samma sätt som övriga högskolor. Under innevarande budgetår har högskoleutbildningen
på Gotland erhållit medel från anslagen:

- D4 Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna

- D12 Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

- D 28 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

- ll,UHÄ-ramen

- Medel för basresurser enligt särskilt beslut från regeringen

I regeringens proposition om forskning 1989/90:90 föreslås en kraftig ökning
av resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora
högskolorna. I propositionen har ej föreslagits några resurser för detta
ändamål till högskoleutbildningen på Gotland. Det går inte att utläsa av propositionen
om detta ställningstagande grundas på uppfattningen att forskningsstödjande
åtgärder ej fyller någon funktion i anslutning till högskoleutbildningen
på Gotland eller om departementet, i motsats till tidigare ställ

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ubl05-110

ningstaganden, har funnit att högskoleutbildningen på Gotland ej bör ges
likvärdiga förutsättningar som övriga mindre högskolor.

I propositionen framhåller man att ansträngningarna måste öka för att lärarna
vid de mindre högskolorna skall integreras i forskargemenskapen på
lika villkor. I detta sammanhang finns anledning att framhålla att lokala lärarkrafter
i flera fall är engagerade i högskoleutbildningen på Gotland.
Kommer riksdagen att fastställa de i propositionen framförda förslagen får
dessa lärare inga som helst möjligheter att få kontakt med och följa vad som
sker inom forskarvärlden.

Vid utredningen av de utbildningar som ges på Gotland har en målsättning
varit att utnyttja de speciella förutsättningar som finns inom länet. Avsikten
med detta har bl.a. varit att erbjuda utbildning som är av intresse även för
elever från övriga delar av landet. Detta gäller t.ex. en kurs i miljö och byggnadsvård
som behandlar miljöpåverkan på olika byggnadsmaterial, i första
hand sten, och hur man kan restaurera och skydda gammal bebyggelse från
skador som uppstår till följd av luftföroreningar etc. Lärarna till denna utbildning
rekryteras från flera håll inom och utom högskolevärlden. Behovet
av forskning inom detta område är mycket framträdande och förutsättningarna
för sådana forskarinsatser är inte någonstans så bra som på Gotland.

Forskning på Gotland måste precis som grundutbildningen drivas i samverkan
med etablerade forskningsinstitutioner. Vad gäller grundutbildningen
finns i dag väl utarbetade och etablerade former för denna samverkan.
Det redan etablerade samarbetet kan med fördel utvidgas till att även
omfatta forskning i olika former.

Ett tungt vägande skäl för tillkomsten av de mindre högskolorna har varit
ambitionen att genom en spridning av den högre utbildningen skapa förutsättningar
för en god infrastruktur i hela landet. Bakom förslagen i forskningspropositionen
kan man ana liknande tankegångar. Den organisatoriska
lösning som valts för högskoleutbildning på Gotland har av alla inblandade
parter befunnits fungera på ett bra sätt till jämförelsevis låga kostnader. Det
vore därför mycket olyckligt om organisationsformen fortsättningsvis kommer
att tas som intäkt för en snålare resurstilldelning. Detta strider också
mot avsikten att utbildningen på Gotland skulle vara jämförbar med den vid
andra högskolor vilket såväl utredningen som propositionen avsåg. Ett sådant
agerande från statsmakterna kommer med nödvändighet att medföra
att högskoleutbildningen på Gotland får en lägre standard än i övriga län
och att bristen på kompetent och högutbildad arbetskraft kommer att bestå
i länet.

Mot ovanstående bakgrund framstår det som nödvändigt att högskoleutbildningen
på Gotland får del av de medel som kommer att fördelas för
forskningsstödjande åtgärder. En rimlig nivå bör enligt vår mening vara
400 000 kr. för budgetåret 1990/91. Detta belopp bör under de två följande
budgetåren utökas med 150 000 respektive 100 000 kr.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

Mot. 1989/90

Ubl05

2

tionen anförts om att högskoleutbildningen på Gotland skall ges
samma status och utvecklingsmöjligheter som den vid övriga mindre
högskolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående medel för forskningsstödjande åtgärder i anslutning
till högskoleutbildning på Gotland.

Stockholm den 20 mars 1990

Gunhild Bolander (c) Ulla Pettersson (s)

Mot. 1989/90

Ubl05

3

Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att högskoleutbildningen på Gotland skall ges samma status och utvecklingsmöjligheter som övriga mindre högskolor
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att högskoleutbildningen på Gotland skall ges samma status och utvecklingsmöjligheter som övriga mindre högskolor
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförts i motionen angående medel för forskningsstödjande åtgärder i anslutning till högskoleutbildning på Gotland.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförts i motionen angående medel för forskningsstödjande åtgärder i anslutning till högskoleutbildning på Gotland.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.