med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub113 av Håkan Hansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Ub 113

av Håkan Hansson m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Lantbruksforskningen och miljöavgifterna

I regeringens forskningspolitiska proposition 1989/90:90 redovisas förslag
som rör forskningsinsatser för ett miljövänligare jordbruk och skogsbruk.
Enligt vår uppfattning är de resurser som anslås för FoU-insatser till förmån
för svenskt lantbruk både otillräckliga och för begränsade till sitt ändamål.

Svenskt lantbruk utgör den bransch i svenskt näringsliv som tidigast ålades
miljöavgifter i sin produktion. Sedan dessa avgifter infördes 1984 på bekämpningsmedel
och handelsgödsel har svenskt lantbruk betalat åtskilliga
miljoner kronor i sådana avgifter till statskassan. Endast en begränsad del
har använts för att främja lantbruksnäringens egen utveckling. I praktiken
har därför dessa avgifter till en del kommit att utgöra en extra skatt på lantbruksnäringen.
Detta är djupt olyckligt och orättvist mot en näring som haft
begränsade möjligheter att själv påverka sin produktionsinriktning.

Budgetåret 1987/88 betalade det svenska jordbruket 123,8 milj.kr. i miljöavgifter.
Av dessa återgår endast ca 75 milj.kr. som forskningsanslag eller
för andra åtgärder i jordbruksnäringen för budgetåret 1989/90. 49 milj.kr.
anslås till andra ändamål än till jordbruksnäringen, såsom till skogsforskning
och till åtgärder mot försurningen. Även om dessa resurser går till vällovliga
syften anser vi det principiellt felaktigt att svenskt jordbruk skall vara med
och finansiera skogsforskning, som ligger utanför det privatägda skogsbruket,
och lösa försurningsproblem, som andra aktörer än jordbruket är
grundorsaken till.

Mot bakgrund av de nödvändiga FoU-insatser och den affärsutveckling
som svenskt lantbruk under alla omständigheter kommer att stå inför under
det närmaste decenniet, är det viktigt att näringen ges de resurser som den
är fullt berättigad till. Vi föreslår därför att de miljö- och kemikalieavgifter
som i dag beläggs det svenska jordbruket till uteslutande delen riktas och
används för FoU-insatser inom jordbruket.

Lantbruksforskning mot nya verksamhetsgrenar

Propositionen begränsar sig till att beröra forskning och utveckling som rör
ett miljövänligare jord- och skogsbruk. Enligt vår uppfattning är det lika
angeläget att ökade resurser ges till forskning som rör nya industriella verk

samheter, där främst jordbruket under de kommande decennierna kan
komma att utgöra en betydande råvarubas. Det kan gälla nya grödor, områden
som bioteknik, medicinsk teknik, energigrödor för att nämna några exempel.

En sådan forskning måste fördelas på flera forskningscentra, där självfallet
Lantbruksuniversitetet men också andra högskolecentra bör komma i
fråga. Denna forskning kommer att bli särskilt viktig under 90-talet och bör
ses mot bakgrund av den förändring som svenskt lantbruk kan komma att
stå inför de närmaste åren. Forskningsinsatser av detta slag måste därför ges
en tillämpad inriktning för att snabbt kunna övergå till produkt- och affärsutveckling
i det svenska lantbruket.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användningen av miljöavgifterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel i jordbruket,

2. att riksdagen beslutar att utöver vad som i proposition 1989/90:90
redovisas som anslag till jordbruksforskningen anslås ytterligare 47
milj.kr. i enlighet med vad i motionen anges.

Stockholm den 20 mars 1990

Håkan Hansson (c)

Kjell Ericsson (c) Göran Engström (c)

Mot. 1989/90
Ubll3

i

6