med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub117 av Lola Björkquist m.fl. (fp, c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub 117

av Lola Björkquist m.fl. (fp, c)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Sammanfattning

Linköpings universitet, som har landets enda filosofiska fakultet, bör tilldelas
särskild fakultetsresurs för högskolelektorers forskning i likhet med de
humanistiska och matematiska/naturvetenskapliga fakulteterna.

Universitetsbiblioteket i Linköping bör tilldelas medel för humanistisk litteraturförsörjning
i likhet med övriga universitetsbibliotek.

Omvandlingen av utbildningsbidragen till doktorandtjänster får inte innebära
att den temaorienterade forskningen tvingas skära ned antalet forskarstuderande.
Regeringen måste återkomma med en plan för doktorandutbildningen,
som tar hänsyn till Temas speciella kapacitet.

Särskild fakultetsresurs för högskolelektorers forskning

Enligt propositionen 1989/90:90 om forskning är det angeläget att högskolelektorer
mer än vad som nu är fallet får möjlighet att forska eller medverka
i forskning. I huvudsak skulle samma villkor gälla som för rådens forskartjänster.

I propositionen föreslås att medel försöksvis anvisas till de humanistiska
och matematiska/naturvetenskapliga fakulteterna fr.o.m. budgetåret
1991/92. Medlen skall fördelas med lika stora belopp (5 milj. kr.) till varje
fakultet vid landets samtliga universitet utom universitetet i Linköping. Totalt
har anslagits 50 milj. kr.

Andra förslag förs fram i propositionen, som också avser att stärka finansieringen
av högskolelektorers forskning. Till mindre och medelstora högskolor
anslås 30 milj. kr., som delvis torde komma att utnyttjas till lektorsforskning.
Det anslås 7 milj. kr. 1992/93 som en s.k. rörlig resurs inom den
kommunala högskolan.

Mot bakgrund av ovanstående är det egendomligt att den filosofiska fakulteten
vid universitetet i Linköping inte har tilldelats medel motsvarande den
särskilda fakultetsresursen.

Filosofisk fakultet vid universitetet i Linköping

Universitetet i Linköping har landets enda filosofiska fakultet och i övrigt en
medicinsk och en teknisk. Flera särdrag kan uppvisas vid universitetet, bl.a.

organiseras institutionerna i flerämnesinstitutioner. Detta har främjat samverkan
och samarbete inte minst över fakultetsgränserna, eftersom flertalet
institutioner har verksamhet inom mer än ett fakultetsområde.

Den filosofiska fakulteten är odelad och gemensam för lärarna inom matematik/naturvetenskap,
samhällsvetenskap och humaniora. Samverkansprincipen
har i allra högsta grad varit vägledande för denna fakultet. Hit hör den
temaorienterade forskningen liksom den samhällsvetenskapliga (pedagogik).
Inom Tema samverkar forskare med bakgrund från såväl matematik/naturvetenskap
som samhällsvetenskap och humaniora i de interdisciplinära
projekten.

Universitetet i Linköping har som synes unika förutsättningar att främja
samverkan mellan forskare inom lika ämnesområden. En viktig målsättning
med den särskilda fakultetsresursen var just detta.

Mot bakgrund av ovanstående finns inga skäl att särskilt missgynna Linköpings
universitet när det gäller medel till högskolelektorers forskning. Avsatta
medel bör därför avse även universitetet i Linköping.

Särskilda medel till universitetsbiblioteken

I forskningspropositionen 1989/90:90 föreslås under anslaget till de humanistiska
fakulteterna att universitetsbiblioteken vardera får en förstärkning av
litteraturförsörjningen till humanistisk forskning med sammanlagt 4,5 milj.
kr. Denna förstärkning avser alla universitet utom universitetet i Linköping.

Forskning med humanistisk inriktning bedrivs inom Tema, som hör till den
filosofiska fakulteten i Linköping. Ovan har beskrivits att denna fakultet är
den enda dylika i landet och att den är odelad. Det finns således goda skäl
att även låta universitetsbiblioteket i Linköping ta del av dessa särskilda medel
till litteraturförsörjning för den humanistiska forskningen.

Forskarutbildningen vid Tema vid universitetet i Linköping

I forskningspolitiska propositionen redovisas på sidan 180 studieresultaten
inom forskarutbildningen vid bl.a. humanistiska, samhällsvetenskapliga och
naturvetenskapliga fakulteter. Av de studerande som haft reguljär studiefinansiering
under minst tre år har efter tretton studieår 42 % av humanisterna,
37 % av samhällsvetarna och 70 % av naturvetarna avlagt doktorsexamen.
Dessa uppgifter visar att forskarutbildningen brottas med allvarliga
problem. I propositionen föreslås en rad åtgärder, bl.a. skall utbildningsbidragen
successivt omvandlas till doktorandtjänster. Denna omvandling kostar
emellertid pengar och för merkostnaden skall fakulteterna kompenseras.
Så blir dock inte fallet för Tema i Linköping.

Vid den temaorienterade forskningen vid universitetet har man alltsedan
den startade för snart tio år sedan lagt upp forskarutbildningen enligt den
modell regeringen nu förordar. Redan i 1987 års forskningspolitiska proposition
hänvisade regeringen för övrigt till Temas forskarutbildning och framhöll
den som förebildlig.

Sedan närmare ett femtiotal studerande avlagt doktorsexamen vid Tema
kan studieresultaten där redovisas med ganska gott underlag. Sju år efter

1

Mot. 1989/90
Ubll7

14

antagningen har två tredjedelar av de studerande avlagt doktorsexamen.
Den genomsnittliga bruttostudietiden för dem som avlagt doktorsexamen är
drygt tolv terminer. Då är även inräknat tid för föräldraledighet, sjukdom
och partiell ledighet för undervisning eller annat förvärvsarbete.

Temas anslag är beräknat för knappt 40 utbildningsbidrag. Detta räcker
till att försörja endast en del av doktoranderna. Resten försörjs genom att
Tema frivilligt avsätter medel från anslaget E 10 utöver vad man är skyldig
att göra samt att Tema får anslag från forskningsråd, sektorsforskningsorgan
och andra forskningsintressenter. För Temas del innebär den av regeringen
förslagna tekniken för övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänster
att man endast delvis kompenseras för sina merkostnader. Överflyttningen
av de utbildningsbidrag Tema frivilligt inrättat med medel från E 10
utgör nämligen ingen kompensation. Den enda möjligheten för Tema att behålla
sitt system för forskarutbildning är att minska antagningen från 12 15/år
till ca 8/år. Detta skulle innebära att vart och ett av de fem temana endast
skulle kunna anta forskarstuderande vart tredje år i stället för som för
närvarande vartannat år. Eftersom Tema har uppvisat mycket goda resultat
såväl kvalitativt som kvantitativt av sin forskarutbildning är det synnerligen
olyckligt att just Tema som en följd av regeringens förslag skall tvingas
minska antagningen till forskarutbildningen.

Vid Tema finns dessutom handledarkapacitet att öka antalet forskarstuderande
från 12 - 15 årligen till upp emot 25. Landet behöver flera forskarstuderande.
Tema kan utbilda flera doktorer inom viktiga och angelägna områden
under förutsättning att merkostnader för doktorandtjänster erhålls. I
stället föreslår regeringen åtgärder som leder till att handledarkapaciteten
kommer att utnyttjas t.o.m. sämre än vad som görs för närvarande.

Regeringen måste återkomma med en plan för doktorandutbildningen
som tar hänsyn till Temas speciella kapacitet, vad gäller handledare och
forskningsresultat.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel till högskolelektorers forskning vid filosofiska
fakulteten i Linköping,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel till den humanistiska forskningen vid universitetet
i Linköping,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Temas doktorandutbildning vid universitetet i Linköping.

Stockholm den 20 mars 1990

Lola Björkquist (fp)

Karl-Göran Biörsmark (fp) Roland Larsson (c)

Mot. 1989/90
Ubll7

15

Hugo Andersson (c)