med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub134 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub 134

av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)
med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Mot.
1989/90
Ubl34138

Under den allmänna motionstiden lade vi fram en motion angående forskning
och högre utbildning i Kalmar län. I denna utvecklade vi den betydelse
forskningen har för den regionala utvecklingen.

Högskolan i Kalmar betraktar forskningen som en strategisk nyckelverksamhet
för att upprätthålla god kvalitet i undervisningen. En aktiv forskning
uppehåller kompetensen för lärarna och bidrar till att bygga upp kunskap
för regionens närings- och samhällsliv. Därför har högskolan i Kalmar, trots
avsaknad av fasta forskningsresurser i form av professurer och fakultetsanslag,
prioriterat forskning och sökt ha en så hög andel forskarutbildade lärare
som möjligt. Det har kunnat ske med ett relativt omfattande program
för tillämpad forskning. Anslaget för forskningsanknytning uppgick föregående
budgetår till ca 600 000 kr. medan det externfinansierade forskningsprogrammet
hade en omsättning för forsknings- och utvecklingsverksamhet
på ca 9 milj. kr.

Forskningspropositionen

Vi anser att det förslag som regeringen lägger fram i forskningspropositionen
är en besvikelse när det gäller satsningar på forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna. Högskolan i Kalmar hade med förväntan sett fram
mot denna proposition inte minst efter besök av regionalpolitiska kommittén
1989-02-13. Besöket ingav förväntningar om kraftfulla medelstillskott till
högskolan och den forskning som där bedrivs. Nu konstaterar vi med besvikelse
att det engagemang för forskning som finns vid Kalmar högskola röner
ringa gensvar från regeringen.

Ingen stor summa

Forskningspropositionen föreslår att högskolan i Kalmar skall få en fördubbling
av summan för det som kallas forskningsstödjande åtgärder. Det innebär
1,2 milj. kr. 1990/91.

Det är ingen stor summa. De mindre och medelstora högskolorna, 16
stycken, får tillsammans 30 miljoner, vilket är 2 milj. kr. mindre än vad Uppsala
universitet ensamt erhåller.

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ub 134-138

Rejäl satsning

Vi anser att det nu är dags att inleda en framåtsyftande uppbyggnad av forskningsresurser
vid Kalmar högskola. Därför bör för budgetåret 1990/91 2,5
milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit anslås till forskningsstödjande åtgärder
vid högskolan. Ytterligare 5 milj. kr. bör anslås under de två följande
åren i planeringsperioden.

Bättre balans

Med utökade medel till forskning är det nu angeläget att bygga upp en fast
och stabil organisation för forskning vid högskolan i Kalmar. Den medelsförstärkning
vi här föreslår ser vi som en motsvarighet till de fakultetsanslag
som anvisas till universitet och övriga högskolor med fasta forskningsresurser.
På detta sätt kan mer forskning ske på eget programansvar. Andelen
externfinansierad forskning minskar och högskolans självständighet och
identitet förstärks.

Nätverk i sydost - sydostuniversitet

Mellan högskolorna i Kalmar, Växjö och Karlskrona/Ronneby pågår diskussioner
om utökad och intensifierad samverkan. I februari 1989 samlades rektorerna
för de tre högskolorna i sydöstra Sverige i Kalmar, vilket datum får
anses som startpunkten för Sydostuniversitetet. Dessa diskussioner har sedan
fortsatt i en arbetsgrupp med representanter för de tre högskolorna.

Framtid i sydost - kris eller möjlighet

Utgångspunkt för diskussionerna har varit de krisrapporter som presenterats
rörande framtiden i Sydostsverige. Stagnerande befolkningssiffror, ungdomsutflyttning
och svag förnyelse av närings- och samhällsliv bidrar till en
forskningssvag region.

Forska för framtiden

Arbetsgruppen menar att en satsning på forskning är av avgörande betydelse
för de tre högskolornas framtid och för utvecklingen i sydöstra Sverige. Genom
samverkan har de tre högskolorna unika möjligheter att skapa en slagkraftig
forskningsorganisation - ett sydostuniversitet.

Målsättningen för detta arbete har formulerats så här:

- Att inom ramen för en gemensam forskningsorganisation komplettera
varandra till en genomtänkt helhet. Dubbeletableringar och fackmässiga
luckor skall undvikas. Forskningsorganisationen skall inrymma s.k. fasta
forskningsresurser. Tillskapandet av sådana kan ske successivt och bör ta
sin utgångspunkt i starka forskargrupper.

- Att samverka så att expertkompetens kan utnyttjas på mer än en högskoleort
både i forskning och undervisning.

- Att genom olika metoder krympa avstånden mellan högskolorna till ett
minimum. Nätverksorganisationen mellan forskargrupperna, utbyggt telefax-
och datanät, videokonferenser etc. blir inslag i ett sådant program.

Mot. 1989/90

Ubl34

2

Kalmarprofilen

Inte konkurrera utan komplettera är utgångspunkten för samverkan i sydost.

Grundfilosofin för forskning vid högskolan i Kalmar har alltsedan starten
1977 varit att koncentrera insatserna till fackområden som överensstämmer
med profilutbildningarna och som samtidigt gör att högskolan kan bli en motor
för länets utveckling.

De viktigaste forskningsområdena är kustekologi-bioteknik-turism och
resor

Därutöver pågår planeringsarbete för forskningsfälten miljöteknik-VAfrågor.
Ett starkt näringsliv med denna inriktning finns i länet samt miljöoch
naturresurslinjen 120 p.

Koppling finns mellan produktionsteknik och teknik-ekonomi-miljö då
länet har många företag med inriktning på produktionsteknik. Utbildningar
finns i ekonomi, teknik och miljö.

Exempel på verkstadsteknik är Torsmaskiner i Torsås - ett verkstadstekniskt
företag i länet. Högskolan har verkstadsingenjörsutbildning om 80 p.
Exempel på telekommunikation finns genom teleskolan i Kalmar och dataingenjörslinjen
vid högskolan.

Miljövårdsforskningen

På institutionen för naturvetenskap med teknik vid högskolan i Kalmar har
man under ett flertal år sysslat med undersökningar i kustzonen, framför allt
utmed Kalmarsund. Detta har skett dels som uppdragsforskning, dels som
projektarbeten inom utbildningen.

Sedan 1987 har ett organiserat samarbete ägt rum inom forskargruppen
för kustekologi. Då knöts professor Ann-Marie Jansson vid Askölaboratoriet,
Stockholms universitet, till gruppen som ansvarig forskningsledare.
Gruppen har för närvarande nio medlemmar.

Två stora långsiktiga projekt utgör tyngdpunkten i gruppens verksamhet.
Det första är den samordnade kustvattenkontrollen i Kalmar län som omfattar
undersökningar i hela kustekosystemet från vattenkemi till gifter i sediment.
Det andra stora projektet är bottenfaunaundersökningar inom naturvårdsverkets
PMK-program. Förhoppningsvis utgör det endast första delen
i en ytterligare utbyggnad av den marina PMK-verksamheten i södra Östersjön.
Forskningen inom kustekologigruppen har blivit så omfattande att diskussioner
inletts som troligen kommer att leda fram till avknoppning av två
nya forskningsprogram:

- landskapsekologi och samhällsplanering

- miljökemi.

Bioteknikforskningen

Forskningen inom programområdet baseras på de två utbildningslinjerna
livsmedelslinjen 120 p och biomedicinsk kemi 120 p vid högskolan.

Målet för forskargruppens arbete är att skapa nya analysmetoder för olika
ämnen i livsmedel. Det är de senaste årens kunskapsutveckling inom bl.a.
bioteknik som ger goda förutsättningar för detta forskningsarbete.

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ubl34-138

Mot. 1989/90

Ubl34

3

De nya metoderna kommer att vara exaktare, snabbare och billigare än
de traditionella. Detta innebär att forskningsresultaten lätt kan föras över
till nya företag. Gruppens arbete kan därför i förlängningen resultera i nyetablering
av bioteknisk industri i sydostregionen.

Livsmedelsteknik

Det finns ett flertal livsmedelsindustrier i Kalmarregionen, vilka tillsammans
med livsmedelslinjen 120 p vid högskolan utgör en tillräcklig bas för att utveckla
forskning inom livsmedelsteknik.

Forskning om turism och resor

Kalmar län är ett turistlän. Forskningen inom detta område anknyter till de
etablerade ämnena i företagsekonomi, sociologi samt linjeutbildningen i turism
vid högskolan. Det långsiktiga målet är att få fram kunskapsunderlag
om turistmarknadens sätt att fungera så att den sydsvenska turistnäringen,
där så är möjligt, kan byta inriktning från säsongsprodukter till helårsproduktion.

Telekommunikation

Med en utbyggnad av forskningsresurserna kommer forskningsområdet telekommunikation
att bli ett av de viktigaste för Kalmars del. Kalmar har här
unika möjligheter tack vare att televerkets utbildningscentrum-teleskolan är
förlagd här. Tekniska och personella resurser är koncentrerade och tillgängliga
på ett sätt som knappast har sin motsvarighet i landet. Högskolan i Kalmar
bedriver också en utbildning med inriktning mot telekommunikation,
nämligen den tvååriga dataingenjörslinjen.

Förbättrad informationsöverföring är det yttersta syftet med forskningen,
som alltså har stark kommersiell anknytning.

Nyckel till framtiden

Högskolan har ansvar för såväl forskning som högre utbildning i länet.
Forskningen kan på ett verksamt sätt samarbeta med näringslivet i länet och
verka förnyande och inspirerande. Högskolan i Kalmar strävar efter att se
till att länet och Sydostsverige får tillgång till fler högutbildade, särskilt inom
nya framtidsområden. Forskningen inom ekologi, bioanalys, livsmedelsteknik,
turism och telekommunikation är bl.a. exempel på detta. I kombination
med detta vill högskolan hjälpa företagen att utveckla ny teknik och nya produkter.
Det är av stor regionalpolitisk betydelse att företag och näringsliv i
länet tar till sig innovationer och utvecklar kreativiteten.

Unga människor måste vilja stanna kvar i sin födelsebygd. Den ogynnsamma
åldersfördelningen i vårt län måste brytas. Med högskolans hjälp kan
länet och Sydostregionen i samverkan med högskolorna i Växjö och Karlskrona/Ronneby
ta sig ur krisen och göra sydöstra Sverige till en blomstrande
del av Sverige - en framtidsregion.

För detta krävs emellertid utökade resurser i enlighet med vad vi ovan fö

Mot. 1989/90

Ubl34

4

reslagit. Dessutom måste den forskningsorganisation, Sydostuniversitet,
som vi skisserat få erkännande. I samverkan kan regionen bli stark. Komplettera
och ej konkurrera - på så sätt tillvaratas kompetens och resurser på
bästa sätt (se bilaga 1).

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar anslå 2,5 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit till forskningsresurser vid Kalmar högskola under budgetåret
1990/91 samt att ytterligare 5 milj. kr. anslås under de två följande
åren under planeringsperioden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en fast forskningsorganisation för högskolorna i
Kalmar, Växjö och Karlskrona/Ronneby - Sydostuniversitetet.

Stockholm den 20 mars 1990

Marianne Jönsson (c) Agne Hansson (c)

Mot. 1989/90

Ubl34

5

SYDOSTUNIVERSITETET

Kalmar (K) Karlskrona/Ronneby (K/R) Växjö (V)

SAMHÄLLSVETENSKAP
HUMANIORA

löen ti tel-förändring (V)

Regional identitet

Sprik i förändring

Undervist ing-Kommunikation (V, K)

Undervisning och förändring

Medier och kommunikation

Företagande Arbetsmarknad Organisation
(V)

Entreprenörskap och företagsutveckling

Arbetsmarknad och arbetsliv

Migration

Organisationsteori

Turism och resor (K)

PROGRAMOMRÅDEN

TEKN1K-EKONOMI-MILJÖ

Miljö värd (K. V)

Kustekologi

Landskapsekologi och samhällsplanering

Miljökemi

Miljöteknik, VA och luft

Miljöforskning, ekonomiska-sociologiska
aspekter

Ekonomi-Teknik (V, K)

Transportekonomi

Teroieknologi

Produktionsteknik
(Teknik/Ekonomi/Arbetsmiljö)

Plan- och byggnadsteknik (K/R)

NATURVETENSKAP-TEKNIK

Verkstadsteknik (K, K/R)

Informationsteknologi (V)

System för strategiska beslut

Interaktiva datorbaserade system med
bl a multimedia

Avancerade programutvecklingsmiljöer

Telekommunikation (K)

Signalbehandling (K/R)

Karn- och atomfysik
(K i samarbete med Maxlab.Lund)

Bioteknik (K)

Bioanalys

Livsmedelsteknik

Figur 2: Preliminär! forskningsprogram för högskolorna i Kalmar. Karlskrona/Ronneby och Växjö