med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning 1989/90 Ubl40

Motion 1989/90:Ub140 av Larz Johansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub 140

av Larz Johansson m.fl. (c)

Mot.

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning 1989/90
Ubl40

Utgångspunkter

Sverige har behov av en högt kvalificerad forskning för att kunna behålla sin
position som ledande industrination. Detta förutsätter givetvis att forskningen
ges goda villkor och förutsättningar, och att rekryteringen av forskare
är god. I en partimotion från centerpartiet återfinns ett utförligt resonemang
kring våra utgångspunkter i forskningspolitiken och principiella resonemang
kring vissa särskilda områden som centerpartiet finner väsentliga.

Prioriterade forskningsområden

Humaniora

De humanistiska ämnena får en allt större betydelse i ett mer tekniskt samhälle.
Humanistiska värderingar måste tränga in även i andra ämnesområden.
Samtidigt tillhör humanioran i dag ett område som lider av stor resursbrist.
Centerpartiet finner det därför värdefullt med en ökad satsning på
detta område.

Det måste emellertid konstateras att forskningen inom den humanistiska
sektorn starkt är koncentrerad till de största och äldsta universiteten. Detta
finner centerpartiet olyckligt och menar att de yngre och mindre universiteten
långsiktigt måste få ökade resurser till forskning inom de humanistiska
fakulteterna för att på sikt kunna bygga upp en omfattande kompetens inom
detta område.

Miljöforskning

Forskningen inom miljöområdet har stor betydelse för människans framtida
existens. En prioritering av detta område är därför av yttersta vikt ur ett rent
överlevnadsperspektiv.

I propositionen hävdar regeringen att detta område har prioriterats. Centerpartiet
vill dock gå längre.

De medel som i propositionen föreslås gå till den tvärvetenskapliga organisation
för miljöforskning som bildats mellan Göteborgs universitet och
Chalmers tekniska högskola måste utgå redan fr.o.m. budgetåret 1990/91
samt successivt utökas med 0,5 milj. kr. per år för vardera högskoleenheten
under treårsperioden.

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ubl40

Den satsning som påbörjades med den förra forskningspolitiska propositionen
vid Umeå universitet genom Centrum för miljövetenskaplig forskning
måste fullföljas. Centerpartiet föreslår därför en årlig ökning av CMF:s
resurser med 1 milj. kr. utöver den miljon regeringen föreslagit.

De juridiska aspekterna kring miljöbrott finns i dagsläget sparsamt belysta.
Att det klart finns brister mellan lagstiftningens anda och myndigheters
tillämpning av densamma är uppenbart. Det vore därför värdefullt att
få detta belyst genom ett forskningsprojekt inom den samhällsvetenskapliga
fakulteten kring beslutsprocesser och hantering av miljömål i våra domstolar.
Regeringen bör återkomma till riksdagen i denna fråga.

Folkbildning och föreningsliv

Regeringen har i sin proposition inte anslagit medel till forskning om folkbildning
och föreningsliv, trots den stora betydelse som denna verksamhet
har i många människors vardag. Detta är förvånande med tanke på att bl.a.
1986 års folkrörelseutredning konstaterade att det behövs en långsiktig
forskning kring organisationer i Sverige. Till detta bör även forsking kring
folkbildning föras.

Centerpartiet föreslår därför att 2 milj. kr. anslås till forskningsprojekt
med detta syfte.

Tvärvetenskap

Tvärvetenskap blir allt viktigare för att komma till rätta med de stora problemen
inför framtiden. Centerpartiet menar också att tvärvetenskapliga projekt
kan vara ett sätt att rekrytera fler kvinnor till forskningen, då man i sådana
projekt ställs inför frågeställningar som ofta upplevs som mer lockande
för kvinnor. Den temaforskning som bedrivs vid universitetet i Linköping är
mycket intressant. Därför beklagar centerpartiet regeringens njugga inställning
till tvärvetenskapliga projekt och menar att ytterligare medel med 3
milj. kr. bör tillskjutas under treårsperioden för att initiera ytterligare tvärvetenskapliga
projekt, även vid andra högskolor.

Uppföljning och utvärdering

Sverige är ett litet land. Av detta följer att vi inte kan vara självförsörjande
på forskning. De satsningar vi gör måste vara noga övervägda så att vi får de
bästa tänkbara resultat av våra satsade medel. Forskningsråden och deras
system med utvärdering och kvalitetskontroll har här en viktig roll, och centerpartiet
finner det därför tillfredsställande att de får ökade resurser. En
balans måste dock finnas mellan fakultetsanslag och forskningsrådsmedel.
Kvalitet och behov måste vara avgörande vid alla satsningar på olika forskningsområden.

Bättre möjligheter till kvalitetskontroll och utvärdering av forskning som
bedrivs inom ramen för fakultetsanslag måste undersökas. Ansvaret härvidlag
måste åvila den lokala högskolans instanser, som har de bästa möjligheterna
till överblick och insyn.

Mot. 1989/90

Ubl40

2

Forskarutbildningen

Dimensionering

Centerpartiet delar regeringens syn på att antalet forskarutbildade i samhället
måste öka på sikt. Behovet av kvalificerade forskare kommer att öka
både inom och utanför högskolan, dels beroende på högskolans åldersstruktur,
dels beroende på det allt större behovet av forskning och utveckling
inom både privat och offentlig sektor. Till detta kommer målsättningen om
att samtliga högskolelärare skall ha forskarutbildning.

Centerpartiet delar regeringens åsikt att det yttersta ansvaret vilar på de
lokala organen när det gäller att se till att antalet doktorander som antas är
avpassat efter institutionernas förmåga att ge bra handledning och arbetsmiljö
samt en tillfredsställande studiefinansiering.

Enligt centerpartiets mening tar regeringen däremot för lätt på vad som
krävs för att få fler forskarutbildade. För snåla anslag till finansiering av doktorandtjänster
och hänvisning till att högskolorna på egen hand får avgöra
hur många doktorander de kan anta utifrån de egna ekonomiska resurserna
innebär att forskarutbildningen kommer att ligga kvar på dagens nivå. Det
är inte sannolikt att de olika högskolorna har möjlighet att av övriga medel
som fakulteterna har till sitt förfogande avdela pengar till forskarutbildning,
då dessa medel oftast är låsta på olika sätt.

Det bör också noteras att det är svårt att effektivisera forskarutbildningen
så att samtliga doktorander blir färdiga inom den stipulerade tidsramen,
även om det bör vara en målsättning att så skall vara fallet.

Antalet studiestöd som frigörs under ett år är ca 1 100. Om ytterligare medel
inte anslås, är det alltså orimligt att ha som målsättning att antalet disputerade
skall vara 2 000 per år.

Handledning

Centerpartiet kan med förvåning konstatera att regeringen inte nämner området
handledning i propositionen. Detta trots att en kvalificerad handledning
är av yttersta vikt för att avhandlingsarbetet skall bedrivas effektivt och
framgångsrikt. Handledningen blir än viktigare när tidsgränserna för forskarstudierna
blir hårdare.

Handledarna måste bättre informeras om de regler och förordningar som
gäller. De måste också göras uppmärksamma på att inte ställa för omfattande
krav på avhandlingsarbetena, så att det inte finns en rimlig möjlighet
att genomföra uppgiften inom den stipulerade tidsramen. Detta kan kopplas
samman med regeringens målsättning om att minska avhandlingsarbetenas
tidslängd.

Centerpartiet menar att UHÄ därför bör åläggas att föra ut information
om handledning och de regelverk som hör till forskarutbildningen till samtliga
handledare.

Återinför licentiatexamen

Centerpartiet menar att det är viktigt att nå flexibilitet i forskarutbildningen.
Det måste också finnas mellanmöjligheter för intresserade, som ett led att

Mot. 1989/90

Ubl40

3

Mot. 1989/90

Ubl40

Vetenskaplig grundkurs och uppluckring av linjesystemet

En förutsättning för att kunna bedriva ett riktigt vetenskapligt arbete är att
man har kännedom om hur ett sådant arbete bedrivs. Kännedom om detta
är också en förutsättning för att man skall bli intresserad av forskning.

Som ett led i att locka fler studerande till forskningen menar centerpartiet
att en vetenskaplig grundkurs vid inledningen av grundläggande högskoleutbildning
skulle ha en intresseväckande effekt.

Dessutom är det värdefullt att man redan som studerande på grundutbildning
får möjlighet till egna val. Detta främjar ett kritiskt synsätt, som är nödvändigt
vid forskarstudier. Centerpartiet menar att ett led i detta är en uppluckring
av högskolans linjesystem, vilket centerpartiet tidigare har föreslagit

Rekrytering

Samband högre utbildning - forskning

En satsning på forskning är av stor betydelse för Sveriges framtid. Men en
satsning på forskning hjälper föga, om man inte har folk att rekrytera till
denna och om den utbildning som föregår forskarutbildningen har en bristande
kvalitet. Det måste därför klargöras att grundutbildningen måste få
ökade resurser för att kunna ge förutsättningar för en högkvalitativ forskning.
För att väcka intresse för forskning är det också av stor vikt att all högre
utbildning är forskningsanknuten.

För framtiden kan det finnas skäl att slå samman den del i budgetpropositionen
som berör grundutbildningen och den forskningspolitiska propositionen
till en högskolepolitisk proposition, för att därmed få en god och konsekvent
politik för hela högskolan. Detta bör riksdagen ge regeringen till
känna.

För vår syn på sambandet mellan den grundläggande högre utbildningen
och möjligheterna att bedriva en framgångsrik forskning finns en utförlig redogörelse
i centerpartiets partimotion med anledning av regeringens forskningspolitiska
proposition.

Spridning av forskning och utbildning

Det är positivt att regeringen betonar att man skall få studerande från samtliga
högskolor att gå vidare till forskarutbildning. Men där är det slut. Några
förslag till åtgärder finns inte för att få studerande från de mindre och medelstora
högskolorna att ägna sig åt forskning.

Redan i centerpartiets motion 1989/90:Ub501 fanns förslag om förstärkta
forskningsresurser till de mindre och medelstora högskolorna och förslag till
etableringsmodell. Förstärkt forskning är enligt centerpartiets mening det

locka ytterligare personer till forskarutbildning. Det kan upplevas som hämmande
att binda sig för en lång forskarutbildning.

Att ha möjlighet att först inrikta sig på en mellannivå kan därför vara stimulerande
och på sikt få fler att disputera.

4

bästa sättet att locka fler från de mindre och medelstora högskolorna till forskarutbildning.
De tankegångar som framfördes i ovan nämnda motion har
vidareutvecklats i centerpartiets partimotion med anledning av regeringens
forskningsproposition.

Förstärkta insatser på gymnasieskolan

En god rekrytering till högskolan kräver god information redan i gymnasieskolan,
och redan där bör eleverna få information om vad det innebär att
forska. Detta skulle kunna väcka ett intresse för forskning som sannolikt
bara behöver en puff för att komma till ytan bland många gymnasister.

Under 90-talet, med krympande ungdomskullar och en ökande konkurrens
om arbetskraft, kommer det att bli än viktigare att tillförsäkra högskolan
studenter. Insatserna i gymnasieskolan och informationen där måste därför
förstärkas - detta i kombination med att goda villkor erbjuds för studerande
både för grund- och forskarutbildning.

SYO-konsulenterna i gymnasieskolan bör därför bättre utbildas för detta.

Studiefinansiering

Centerpartiet menar att de intentioner regeringen har i propositionen på studiefinansieringsområdet
är positiva. Men det system som regeringen förordar
innebär en fastlåst och rigid struktur, som centerpartiet tror skulle fungera
hämmande på rekryteringen till forskarutbildningen och på forskningen
som sådan. Flexibilitet måste vara ett nyckelord. De förslag centerpartiet
nedan presenterar innebär en sådan nödvändig flexibilitet.

Omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster

Det är positivt att regeringen föreslår att samtliga utbildningsbidrag skall
omvandlas till doktorandtjänster fram till 1996. Detta ligger helt i linje med
de önskemål som finns bland de studerande och de synpunkter centerpartiet
tidigare har framfört.

Som en första åtgärd avsätter regeringen 100 milj. kr. till denna omvandling.
Detta skall enligt propositionen vara tillräckligt för att under treårsperioden
omvandla en tredjedel av utbildningsbidragen till doktorandtjänster.

Regeringens förslag är, enligt centerpartiets mening, inte tillräckligt. Det
skall också påpekas att i ett initialt skede blir kostnaderna för omvandlingen
till doktorandtjänster dyrare än vad den löpande kostnaden kommer att bli
senare. Det beror på att vid en omvandling kommer fler doktorander att
komma i ett högre löneläge, då de befinner sig i ett senare skede i avhandlingsarbetet.

Av regeringens proposition framgår inte vilket basår som använts för beräkningen
av den föreslagna omvandlingen. Tecken tyder emellertid på att
det basår regeringen använt är 1986/87. Det kan också vara en förklaring till
att regeringen inte anslår tillräckliga medel.

Regeringen framhåller i propositionen också högskolornas möjligheter att
på egen hand anslå ytterligare medel till doktorandtjänster. Detta kan av

Mot. 1989/90

Ubl40

5

högskolorna upplevas som ett sätt av regeringen att inte helt ta ansvar för
den reform som föreslås.

Enligt centerpartiets mening bör ytterligare 50 milj. kr. därför tillskjutas
till denna reform.

Forskarutbildning med studiemedel

Centerpartiets uppfattning är att forskarstudier huvudsakligen skall bedrivas
i form av doktorandtjänster. Alternativa lösningar kan dock ha ett värde som
övergång mellan grundutbildning och forskarutbildning.

Framför allt för studerande inom humaniora, samhällsvetenskap och teologi,
där resursbristen är stor, innebär möjligheten att kunna påbörja sina
forskarstudier med hjälp av studiemedel mycket. Centerpartiet har därför
den uppfattningen att forskarstuderande även framdeles skall vara berättigade
till studiemedel.

Doktorandtjänster som heltidstjänster

I regeringens proposition understryks att doktorandtjänster skall innehas
som heltidstjänster. Centerpartiet delar regeringens uppfattning att det normala
skall vara att doktorandtjänster ses som heltidstjänster. Däremot får
möjligheterna att inneha doktorandtjänster på deltid inte hindras. Det är
inte minst viktigt med tanke på att många doktorander befinner sig i den
ålder då de bildar familj. I det samhälle vi har i dag känner kvinnorna fortfarande
det största ansvaret för barnen. Kravet på heltidstjänster kan alltså
vara ett hinder vid rekrytering av kvinnor till forskarstudier. Det kan inte
heller i alla lägen ses som negativt att forskarstuderande vill kombinera sina
forskarstudier med andra aktiviteter.

Centerpartiet menar därför att det skall finnas goda möjligheter att inneha
en doktorandtjänst på deltid, i lägen då det är påkallat. Principen skall dock
vara att doktorandtjänsten inte delas mellan flera personer, utan att tjänsten
i stället förlängs i den utsträckning som graden av deltidstjänst kräver.

Tjänsteorganisatoriska frågor

Forskning i tjänster som högskolelektorer

Vad gäller forskning i tjänster som högskolelektorer hänvisar vi till centerpartiets
partimotion med anledning av regeringens forskningspolitiska proposition.

Forskningsutbildade högskolelärare

Centerpartiet finner det positivt att det i propositionen sägs att samtliga universitetslärare
på sikt skall ha genomgått forskarutbildning. Det är ju också
en förutsättning för att man skall kunna kräva forskning i tjänsterna.

Denna målsättning följs tyvärr inte upp med åtgärdsförslag. Som regeringen
konstaterar i propositionen saknar en mycket stor andel av högskolans
lärare forskarutbildning. Det gäller inte minst på de mindre och medelstora
högskolorna.

Mot. 1989/90

Ubl40

6

Ett annat problemområde är lärarutbildningar och vårdutbildningar, där
det i dagsläget knappt finns någon forskningsanknytning alls. Att få forskarutbildade
lärare dit är alltså inte enkelt. I detta sammanhang måste möjligheterna
till forskning vid dessa institutioner underlättas och stimuleras. I
centerpartiets partimotion angående forskning (prop. 1989/90:90) finns förslag
i denna riktning.

Centerpartiet menar därför att ett program bör upprättas för hur samtliga
lärare inom högskolan skall kunna få möjlighet att bedriva forskning inom
ramen för sina tjänster.

Omvandling av tjänst som klinisk amanuens

I propositionen föreslår regeringen att tjänster som klinisk amanuens skall
omvandlas till tjänster som kliniska assistenter. Regeringen har emellertid
inte gjort någon analys av konsekvenserna av ett sådant beslut.

De kliniska amanuenserna utgör inom medicinarutbildningen i dagsläget
den största resursen på grundutbildningsnivå, genom att de har en klart stipulerad
andel av sina tjänster som skall användas för detta ändamål. Regeringens
förslag innebär att denna stipulerade andel försvinner, vilket riskerar
att få allvarliga konsekvenser för undervisningen på grundutbildningen.

Detta är synnerligen allvarligt, inte minst med tanke på de förändringar
av läkarutbildningen som regeringen själv ställt sig bakom i årets budgetproposition.
Centerpartiet yrkar därför avslag på förslaget att omvandla tjänst
som klinisk amanuens till tjänst som klinisk assistent.

Avskaffande av forskningsassistenttjänster

I propositionen föreslår regeringen att forskningsassistenttjänsterna avskaffas.
Centerpartiet vill dock påpeka den betydelse forskningsassistenttjänsterna
kan ha vid övergången mellan grund- och forskarutbildning.

Vid ett avskaffande av forskningsassistenttjänsterna kan rekryteringen av
kompetenta forskare försvåras, då det inte kan garanteras att det finns en
doktorandtjänst ledig vid den tidpunkt en person söker forskarutbildning.
Centerpartiet anser därför att möjligheten att inneha forskningsassistenttjänster
inte bör slopas innan effekterna av omvandlingen av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster utvärderats. Regeringen bör därför i nästa forskningspolitiska
proposition återkomma med en första sådan utvärdering.

Tjänst som gymnasielektor och forskare

Bristen på lektorer inom gymnasieskolan är i dagsläget stor. Detta är ett problem.
Samtidigt finns det med största sannolikhet en stor potential av lärare
inom gymnasieskolan som skulle kunna tänka sig att kombinera undervisning
vid gymnasieskolan med forskning. Detta skulle kunna fungera dels
som en rekryteringsmöjlighet av lektorer till gymnasieskolan, dels som en
rekryteringsmöjlighet av kunniga forskare.

Centerpartiet finner därför en sådan lösning mycket intressant. En utredning
bör tillsättas för att utreda hur denna tjänstekonstruktion praktiskt kan
lösas. Regeringen bör senast i samband med nästa forskningspolitiska proposition
återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

Mot. 1989/90

Ubl40

7

Pedagogisk meritering

Goda insikter i pedagogik och metodik är av stor vikt för forskare som undervisar
för att kunna ge en fullödig undervisning. Pedagogisk meritering
bör därför uppvärderas vid tjänstetillsättningar för att ge högskolelärare en
stimulans att skaffa sig pedagogiska insikter.

Centerpartiet finner därför regeringens formulering olycklig vad gäller
tillsättning av högskolelektorer, där man går den motsatta vägen. Om man
säger att tillsättning av högskolelektorat inte skall ske på bedömning av pedagogiska
meriter öppnar man möjligheten att i praktiken helt bortse från
dem. Centerpartiet menar därför att det bör klargöras att tillsättning av högskolelektorat
skall ske på en sammanvägd bedömning av pedagogiska meriter
och forskningsmeriter.

Pedagogiska meriter från gymnasieskolan

God undervisningsförmåga är viktig för en kvalitativt god utbildning. Personer
som undervisar på högskolan måste därför få möjlighet att tillgodoräkna
sig undervisning i gymnasieskolan som merit vid tjänstetillsättning inom högskolan.

Enligt centerpartiets mening är det av stor vikt att uppmuntra till överskridande
av olika konstruerade murar, som den mellan gymnasieskola och högskola.
En konstruktion där undervisning vid gymnasiet tillgodoräknas som
merit inom högskolan skulle innebära ett incitament för högskolelärare att
under en tid söka sig till andra skolformer.

Undervisning i samtliga tjänster inom högskolan

Likaväl som det är viktigt att samtliga som undervisar på högskolan har möjlighet
att bedriva forskning inom ramen för sina tjänster, är det av stor vikt
att alla forskare undervisar vid grundutbildningen.

Mötet med grundutbildningsstudenter kan vara positivt för att skapa nya
tankar och idéer. Forskare som undervisar vid grundutbildning och där ger
möjlighet till inblick i den senaste forskningen har sannolikt också en stimulerande
effekt. Därmed kan detta verka positivt för rekryteringen av forskarstuderande.

S.k. L17-lektorat

Inom lärarutbildningssektorn finns en grupp lektorer som dels har en akademisk
ämnesteoretisk utbildning, dels har en lång erfarenhet av undervisning
inom ungdomsskolan. Dessa rekryterades till lärarhögskolorna under 70-talet.

I samband med lärartjänstereformen inom högskolan framfördes önskemål
om att denna grupp, i likhet med andra grupper med likartade meriter,
skulle omvandlas till högskolelektorer. Så skedde emellertid inte.

Centerpartiet menar att det nu är dags att ta detta steg. Inte minst är det
ett sätt att på sikt få in forskning inom lärarutbildningssektorn, vilket vi finner
angeläget. När de L17-lektorer som i dag finns i systemet pensioneras
kommer de efter en sådan omvandling att ersättas med nya högskolelektorer
som har forskarutbildning och skall ha forskning som en del i sina tjänster.

Mot. 1989/90

Ubl40

8

Utveckling av övrig personal inom högskolan

Regeringens proposition inriktar sig helt naturligt på insatser för personer
inom högskolan som befinner sig i den direkta forskarkarriären. Det finns
emellertid stora personalkategorier inom framför allt de laborativa ämnena
som har stor betydelse för forskningen och med stor kompetens. Laboratorieassistenter
och ingenjörer står för väsentliga delar av den kompetens och
det systematiska kunnande som erfordras i forskningsverksamheten. Det är
givetvis angeläget att denna kompetens kan bibehållas och utvecklas. Detta
kan exempelvis komma till uttryck genom att berörda fakulteter åläggs
forma utvecklingsprogram för bl.a. laboratorieassistenter och ingenjörer.

Jämställdhet

Regeringens proposition innehåller en analys på jämställdhetsområdet som
i allt väsentligt är riktig. Det är ett uppenbart och allvarligt problem att kvinnor
inte stannar kvar inom högskolans organisation från det att de påbörjar
sin grundutbildning. Tyvärr tvingas vi emellertid notera att regeringen låter
sig nöja med att konstatera faktum, och med en from förhoppning att läget
skall lösa sig av sig självt när pensionsavgångar bland högskolans tjänster
kommer att ske.

Regeringen konstaterar att många tjänsteförslagsnämnder i sina protokoll
noterar att de behandlat jämställdhetsaspekter vid sina beslut. Detta kan
emellertid inte tas som intäkt för att detta verkligen sker, eftersom det finns
rekommendationer att detta skall noteras till protokollet för att på det viset
undgå anmärkning för att man inte tagit sådana hänsyn.

Centerpartiet finner regeringens linje passiv, trots att det skulle krävas
klara och konkreta åtgärder redan nu för att stödja kvinnor att våga gå vidare.
Detta är av stor betydelse för kunskapsutvecklingen i landet. Kvinnor
har andra perspektiv och andra utgångspunkter som går förlorade så länge
som vi inte förmår tillvarata dem inom högskolan. En ytterligare satsning på
tvärvetenskapliga projekt tror centerpartiet kan vara en väg att rekrytera
fler kvinnor.

Kvinnor måste stödjas och ges förebilder inom högskolan. Medel bör anslås
för att initiera ett projekt med detta syfte.

Större uppmärksamhet måste också ägnas åt forskning i sådana sektorer,
som domineras av kvinnor, men där forskning är ovanlig eller helt obefintlig.
Som exempel på sådana områden kan lärarutbildningar och vissa vårdutbildningar
nämnas. Detta är också områden som även av andra skäl behöver
förstärkta forskningsinsatser.

Kvinnor skall givetvis också finnas med i beslutande organ på samtliga nivåer
inom högskolan. Tendenser att utse personer från den egna institutionen
eller högskolan vid tjänstetillsättningar måste motverkas, då det har en
tendens att missgynna kvinnor i högre grad än män. Centerpartiet menar
därför att den institution som berörs av tjänstetillsättningen inte skall vara
med och göra meritvärdering.

Mot. 1989/90

Ubl40

9

Forskning inom nya områden

Kommunala högskolor

Som vi tidigare har påpekat i motionen finner centerpartiet det angeläget
med en mer omfattande forskning inom vårdsektorn och vid de kommunala
högskolorna. Centerpartiet har i partimotionen med anledning av regeringens
forskningsproposition lagt förslag för att stimulera forskning vid de kommunala
högskolorna.

Forskning inom undervisningssektorn

Som vi tidigare i motionen har påpekat finner centerpartiet det angeläget att
åstadkomma en större forskning inom undervisningssektorn. Centerpartiet
har därför i vår partimotion med anledning av den forskningspolitiska propositionen
lagt förslag om försök med pedagogiska fakulteter vid lärarhögskolan
i Stockholm samt Linköping.

Polishögskola

Inom polishögskolan pågår för närvarande en översyn av polisutbildningen
och dess roll som högskoleutbildning. Detta arbete måste uppmärksammas,
med de särskilda problem som finns för bl.a. forskningsanknytning inom
denna utbildning.

I centerpartiets partimotion med anledning av forskningspropositionen finns
förslag till högre juridisk utbildning med potential för forskningscentrum
kring rättsfrågor och rättsskipning.

Förvaltningsavgift från forskningsråden

I propositionen föreslås att den nuvarande regeln att en 3-procentig förvaltningsavgift
skall tas ut av forskningsråden skall ersättas av en regel som i
princip innebär att full kostnadstäckning skall erhållas. Enligt uppgifter har
i överläggningar mellan universitet och högskolor en förvaltningavgift på 1012
% nämnts. Akademiska rektorskonferensen förbereder en rekommendation
med denna inriktning.

Vi anser att principen om likvärdig förvaltningsavgift på alla externa medel
i princip är riktig. Det är dock angeläget att övergången till ett sådant
system åtföljs av en förstärkning av forskningsrådens resurser så att inte anslagen
de facto urholkas. Det finns klara signaler som nu anger att en höjning
av förvaltningsavgiften i den utsträckning som aviserats kommer att innebära
att propositionens ambitioner att ge råden förstärkta resurser förbyts i
sin motsats. Den ökning av anslagen på 40,7 milj. kr. som föreslås står i
själva verket för en kraftig real minskning.

Det är mot den bakgrund vi här angivit angeläget att utskottet som ett led
i beredningen av forskningsrådens anslag inhämtar klara besked om hur en
kraftigt höjd förvaltningsavgift kommer att verka. Vi förutsätter att utskottet
också kan vidta åtgärder för att säkerställa en finansiering av forskningsråden
som står i överensstämmelse med de ambitioner som propositionen
förespeglar. Centern är beredd medverka härtill. Om frågan inte kan lösas

Mot. 1989/90

Ubl40

10

under utskottsbehandlingen är det rimligt att riksdagen hos regeringen begär
förslag snarast till en förstärkt medelstilldelning som förmår neutralisera
övergångseffekterna vid övergång till de principerna för förvaltningsavgifter.

Nationella forskningsanläggningar

De nationella forskningsanläggningarna har en viktig funktion. Ett litet land
som Sverige har inte möjlighet att vid varje högskola skaffa sig all nödvändig
utrustning. Dyrare och mer komplicerad utrustning bör därför vara gemensam
mellan landets samtliga högskolor.

Någon egentlig definition av vad begreppet nationell forskningsanläggning"
innebär finns inte i dagsläget. Centerpartiet finner det därför positivt
att regeringen föreslår att UHÄ skall utreda detta begrepp. Regeringen
tycks dock ha stannat vid de ekonomiska aspekterna, som i och för sig är
viktiga. Centerpartiet menar att en sådan utredning även borde innefatta
vilka skyldigheter det medför att vara värd för en nationell forskningsanläggning,
hur en sådan bäst bör utnyttjas och om det finns behov av ytterligare
anläggningar eller om redan befintliga anläggningar bör klassificeras som nationella.

Internationalisering

Internationella kontakter har stor betydelse dels för rekrytering av yngre
forskare, dels för kunskapsutvecklingen i världen. För Sverige, som en liten
nation, framstår internationalisering som än viktigare än för många andra
nationer.

Allt högre investeringskostnader för utrustning och instrument gör att vi
inte kan förvänta oss att på egen hand klara all typ av forskning. I stället bör
vi tillvarata möjligheterna till internationellt, liksom nationellt, samarbete
för ett effektivare utnyttjande.

Forskningen är också till sitt innehåll internationell. De resultat som uppnås
kan, och skall kunna, användas över hela världen.

Ser man till hur forskarutbyte fungerar i dag är USA det dominerande
landet. Detta ger en ensidig kunskapsutveckling, och vi går miste om de
forskningstraditioner och problemformuleringar som görs på andra häll i
världen.

De medel som anslås i propositionen går huvudsakligen till samarbete
inom EG på programnivå. Enligt centerpartiets mening är samarbete med
EG-länderna viktigt, men det får inte komma att nå den omfattningen att
samarbete med andra länder och områden försummas.

Enligt centerpartiets mening bör ytterligare 10 milj. kr. satsas pä utbyte i
andra former än inom EG:s program.

Medel till forskarstuderande

Särskilda medel bör också anslås för internationalisering av forskarutbild
ningen, eftersom lejonparten av de medel som i dag anslås gär till dispute
rade. Det är enligt centerpartiets mening av stor vikt att goda möjligheter lill

Mot. 1989/90

Ubl40

internationalisering ges redan under forskarutbildningen för att skapa goda
förutsättningar för framtida utbyte och samarbete.

Till detta ändamål bör 5 milj. kr. anslås.

Internationalisering av examenstitlar

I dag finns problem i utlandet med svenska examenstitlar. Detta är ett klart
och uppenbart hinder för att kunna utveckla våra internationella kontakter.
Sådana förutsätter ofta att våra samarbetspartner känner till vad en svensk
examen innebär.

Centerpartiet menar därför att arbetet med att internationalisera svenska
examenstitlar måste prioriteras. UHÄ bör ges ett sådant uppdrag.

Utländska gästforskares villkor

En internationalisering av forskningen kräver givetvis även att Sverige kan
locka utländska forskare att komma hit. Detta förutsätter emellertid att Sverige
erbjuder dessa forskare goda villkor under sin vistelse här, så att det är
attraktivt att komma hit.

De krav som ställs på universiteten vad gäller kostnader i samband med
utländska forskares vistelse i Sverige måste också undersökas. I dagsläget
behandlas dessa forskare vid våra högskolor som vore de vanliga anställda
svenska forskare, med allt vad det innebär av sociala avgifter och skatter.

För bl.a. gästande internationella artister har detta lösts genom en särskild
lagstiftning. Centerpartiet menar därför att en översyn av utländska gästforskares
villkor bör göras.

Vetenskapsbutiker

Forskning bedrivs i dag huvudsakligen av organ som har goda finansiella
möjligheter att bedriva sådan. Detta skapar en snedhet i makten att formulera
problem inom forskningen, när svagare finansiella grupper inte kan få
sina problem belysta.

Försök har gjorts i olika länder, bl.a. Holland och Finland, med s.k. vetenskapsbutiker.
Dessa fungerar som förmedlare av kontakter mellan forskare,
forskarstuderande och olika grupper som har frågeställningar som de vill ha
belysta. Dessa försök är mycket intressanta och liknande försök bör göras
även i Sverige. 1 milj. kr. bör anslås till ett sådant projekt.

I motion 1989/90:Fi36 yrkar centern att en professur i nationalekonomi
med särskild inriktning mot sambandet mellan miljö och ekonomi inrättas.
Den nyinrättade tjänsten bör delas mellan Sveriges lantbruksuniversitet och
Uppsala universitet i form av två halvtidstjänster. Anslaget E4 Samhällsvetenskapliga
fakulteterna under utbildningsdepartementet bör mot bakgrund
av detta enligt vår uppfattning utöver vad regeringen föreslagit tillföras
500 000 kr. för detta ändamål.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om humaniora,

Mot. 1989/90

Ubl40

12

2. att riksdagen anvisar 1 milj. kr, utöver regeringens förslag till den
tvärvetenskapliga miljöforskning som bedrivs i samarbete med Göteborgs
universitet och Chalmers tekniska högskola,

3. att riksdagen anvisar 1 milj. kr. utöver regeringens förslag till
centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå i enlighet med vad
som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning kring juridiska aspekter vid miljöbrott,

5. att riksdagen anvisar 2 milj. kr. utöver regeringens förslag till
forskning kring folkbildning och föreningsliv i enlighet med vad som
anförts i motionen,

6. att riksdagen anvisar 3 milj. kr. utvöver regeringens förslag till
initierande av tvärvetenskapliga projekt i enlighet med vad som anförts
i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalitetskontroll och utvärdering av forskning bedriven
med fakultetsmedel,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskarutbildningens dimensionering,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handledning vid forskarstudier,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av
licentiatexamen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vetenskaplig grundkurs och uppluckring av linjesystemet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sambandet mellan högre utbildning och forskning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkta insatser på gymnasieskolan,

14. att riksdagen anvisar 50 milj. kr. utöver regeringens förslag till
omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster i enlighet med
vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa möjligheten
att bedriva forskarstudier och uppbära studiemedel i enlighet
med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om doktorandtjänster som heltidstjänster,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts gällande forskningsutbildade högskolelärare,

18. att riksdagen avslår regeringens förslag om omvandling av tjänster
som klinisk amanuens till tjänster som klinisk assistent i enlighet
med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen avslår regeringens förslag om avskaffande av
tjänst som forskningsassistent i enlighet med vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tjänst som gymnasielektor och forskare,

Mot. 1989/90

Ubl40

13

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pedagogisk meritering,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pedagogiska meriter från gymnasieskolan,

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om omvandling av
s.k. L17-lektorat till högskolelektorat i enlighet med vad som anförts
i motionen,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av övrig personal inom högskolan,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhet,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om polishögskola,1]

26. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstärkt anslagstilldelning
till forkningsråden på grund av nya principer för förvaltningsavgifter
i enlighet med vad som anförts i motionen,

27. att riksdagen hos regeringen begär en precisering av begreppet
full kostnadstäckning vid finansiering av externa medel i enlighet
med vad som anförts i motionen,

28. att riksdagen hos regeringen begär en utvidgning av utredningen
om nationella forskningsanläggningar i enlighet med vad som
anförts i motionen,

29. att riksdagen anvisar 10 milj. kr. utöver regeringens förslag till
internationellt samarbete utanför EG:s program i enlighet med vad
som anförts i motionen,

30. att riksdagen anvisar 5 milj. kr. utöver regeringens förslag till
internationalisering av forskarutbildningen i enlighet med vad som
anförts i motionen,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationalisering av examenstitlar,

32. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av utländska gästforskares
situation i enlighet med vad som anförts i motionen,

33. att riksdagen anvisar 1 milj. kr. utöver regeringens förslag till
försök med s.k. vetenskapsbutiker i enlighet med vad som anförts i
motionen,

34. att riksdagen till inrättande av professur i nationalekonomi med
särskild inriktning mot sambandet mellan miljö och ekonomi under
anslaget E 4 Samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisar ett anslag på
500 000 kr. i enlighet med vad som i motionen anförts.

Mot. 1989/90

Ubl40

14

Stockholm den 20 mars 1990

Larz Johansson (c)

Marianne Jönsson (c)

Marianne Andersson (c)
i Vårgårda

Jan Hyttring (c)
Stina Gustavsson (c)

Mot. 1989/90

Ubl40

1 1989/90:Ju30

gotab 96356, Stockholm 1990