med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub146 av Görel Thurdin (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ubl46

av Görel Thurdin (c)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Att satsa på rehabilitering är en vinst på lång sikt - såväl för den enskilde
som för samhället. Rehabiliteringen eller eftervården kan ta sig olika uttryck
beroende på individens skador och behov.

Vanliga skador som kräver rehabilitering uppstår genom fysisk belastning
och monotoni i arbetet eller genom att arbetet i sig är farligt. Skadorna ger

i hög utsträckning upphov till ökad sjukfrånvaro och förtidspension. Det är
framför allt kvinnorna som drabbas.

Andra skador som kräver en ofta lång och tålmodig rehabilitering är de
som blivit följden av trafikolyckor. Offer för trafikolyckor skulle inte behöva
vara offer för resten av livet om rehabiliteringen fungerade som den skulle
och fick de medel som behövs.

En särskilt vanligt förekommande skada är ryggbesvären. Dessa besvär
svarar för en stor andel av alla sjukskrivningar. I en tidigare motion har jag
påtalat behovet av en heltäckande kartläggning av de olika typer av forskningsprojekt
som på längre eller kortare sikt kan bli av betydelse för rehabiliteringen
av ryggskadade. Någon samlad forskning på basnivå kring dessa
frågor existerar inte. Motivet för att inte föreslå någon åtgärd var enligt socialutskottet
(SoU 1986/87:28) att regeringen redan föreslagit medel till handikappforskningen.
Detta är inget försvar för att inte agera. Vad som avses
är nämligen inte enbart forskning och rehabilitering avseende ryggskador
sett ur ett handikapperspektiv utan sett utifrån var och en av oss som någon
gång under livet drabbas av ryggbesvär.

Den nu aktuella forskningspropositionen medger att liknande krav ånyo
framställs: socialstyrelsen bör få i uppdrag att kartlägga och analysera forsknings-
och rehabiliteringsbehoven på detta område. Vad här anförts om behovet
av kartläggningen och inriktningen av forskningen bör ges regeringen
till känna.

Ingen rehabilitering kan vara riktigt verkningsfull om inte vårdpersonalen
har en adekvat utbildning. Detta gäller inte minst läkarna som under sin utbildning
bör få fördjupad kunskap om rehabilitering inom ramen för ortopedin.
Sjukgymnasternas utbildning på rehabiliteringslinjen bör göras längre
för att deras kompetens och kunnande ytterligare skall förstärkas. En förlängd
utbildning ger rehabiliteringsfrågorna större tyngd och status. Sjuksköterskeutbildningen
bör kompletteras med ökad utbildning om rehabilitering.
Vad här anförts bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning och rehabilitering avseende
ryggskador,1]

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av utbildningar
inom vårdområdet i enlighet med vad som anges i motionen.

Stockholm den 20 mars 1990

Görel Thurdin (c)

Mot. 1989/90
Ubl46

1 1989/90:So37