med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub147 av Daniel Tarschys m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub 147

av Daniel Tarschys m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

I denna kommittémotion från folkpartiet tar vi upp vissa forskningsfrågor
med social anknytning: behovet av en samordnad barnforskning, demensforskning,
ett läkemedelsepideniiologiskt centrum och handikappforskning.

Barn

Barn inger löften om framtiden samtidigt som de har en omedelbar förankring
i nuet. Forskningen kring barnens behov bidrar till att förbättra kommande
generationers livsbetingelser. Föräldrarna har en central roll för att
skydda och fostra barnen. Däremot kan offentliga insatser aldrig ersätta föräldraansvaret.
Men samhällsutvecklingen måste alltid ta hänsyn till de behov
som barnen har. Samhället måste på skilda sätt hjälpa föräldrar att bättre ta
sitt ansvar. Samhället har en skyldighet att skydda barn som far illa.

Barn har en förmåga att tydligt visa sina reaktioner då utvecklingen får en
olycklig inriktning och fungerar på så vis som ett slags levande varningslampor.
Forskning om barns hälsa, behov och livsbetingelser är ett eftersatt område.
Inte bara för barnen utan också för oss vuxna är det angeläget att en
kontinuerlig forskning sker kring barns behov i samhället.

Kunskapen kring barnens fysiska miljö är eftersatt

- Det är dubbelt så vanligt att elever drabbas av olycksfall i skolan som att
vuxna skadas i arbetslivet.

- Barnolycksfall överstiger i absoluta tal antalet rapporterade arbetsolyckor.
Lika många liv går till spillo genom barnolycksfall som genom
olyckor i arbetslivet. Undersökningar visar att majoriteten av olycksfallen
hade kunnat förebyggas med enkla medel utan större kostnad.

- Endast i några få kommuner finns barnskydds- eller barnmiljökonsulenter.
Kostnaden för verksamheten understiger 1 milj.kr. För att förebygga
skador på våra arbetsplatser finns det omkring 100 000 skyddsombud till
en kostnad av långt över 1 miljard kronor.

- Arbetarskyddsstyreisen, som är tillsynsmyndighet när det gäller arbetsmiljölagen,
har tillgång till ett forskningsinstitut som sysselsätter 340 personer.
I jämförelse med forskningen om arbetslivet ter sig forskningen
om barn marginell.

- Barnen i dag uppvisar betydligt oftare allergiska symtom än vad tidigare
generationer gjort. Ökad kunskap om allergisanering är därför angelägen.

- Bullernivån överskrider ofta tillåtet gränsvärde för vuxna i rastutrymmen
och skolmatsalar. Ingen vet vilka gränsvärden som är motiverade när det
gäller barn.

Utsätta barn

Mycket tyder på att de mest utsatta barnen fått det sämre under 1980-talet.
Barns intressen tillvaratas ofta dåligt i samband med familjevård, sexuella
övergrepp, missbruk eller psykiska avvikelser hos föräldrarna.

Socialtjänstens organisation och dess funktion är ett mycket angeläget och
hittills till stor del försummat forskningsfält. Forskning kring de socialt mest
utsatta barnens levnadsförhållanden och behov måste prioriteras.

Flykting- och invandrarbarn

Mycket angelägen är även forskning kring flykting- och invandrarbarnens
förutsättningar och behov. Invandrarbarn är ofta mer utsatta än svenska
barn. Deras kulturella bakgrund kan i samband med integreringsprocessen
skapa svåra och olösliga konflikter. Flerspråkigheten kan skapa problem i
den fortsatta utvecklingen. För att förhindra uppkomsten av invandrarhat
bör forskningen om invandrarbarnens uppväxtbetingelser och kriminalitet
utvecklas.

Forskningscentrum om barnfrågor

Det behövs en samordning av forskningen kring barnfrågorna. Vi föreslår
därför att det inrättas ett forskningscentrum för detta ändamål. Detta centrum
bör i ett inledningsskede prioritera forskning kring de ovan nämnda områderna,
nämligen barnens fysiska miljö, utsatta barn samt invandrar- och
flyktingbarn. Till detta centrum bör knytas en professur i social pediatrik.

Det behöver utredas hur ett sådant forskningscentrum skall organiseras
och vilka resurser som är rimliga för att det skall kunna fungera på ett ändamålsenligt
sätt. En möjlighet är att knyta verksamheten till temaforskningen
i Linköping. Ett annat alternativ kan vara att söka en koppling till det arbete
som bedrivs inom Allmänna barnhuset med dess omfattande konferensverksamhet
kring barns och ungdomars situation. En tredje möjlighet vore att
upprätta ett fristående forskningsinstitut. Vi avstår här från ställningstagande
mellan dessa olika alternativ.

Demens

Det är nödvändigt att öka kunskapen om demenssjukdomarna, deras utbredning,
orsaker och behandling. Behandlingsmetodiken måste utvecklas
samtidigt som fördomar måste undanröjas och förståelse skapas för sjukdomen.

I propositionen föreslår regeringen att 1 milj.kr. ställs till medicinska
forskningsrådets förfogande för stöd till forskning kring demenssjukdomar.

Mot. 1989/90

Ubl47

7

Riksdagen har nyligen uttalat att det är mycket angeläget med en ökad
forskning kring demenssjukdomarnas orsaker och möjligheter till behandling.
Riksdagen motiverade sitt uttalande med att andelen äldre ökar och
demenssjukdomarna är vanligare i de äldsta åldersgrupperna. Detta medför
särskilda problem som drabbar de demenssjuka och deras anhöriga. Anslaget
till demensforskningen måste därför ökas för att problemet bättre skall
kunna hanteras i framtiden.

Med regeringens förslag går det inte att nå den kraftsamling som riksdagen
har begärt. Vi föreslår att anslaget till medicinska forskningsrådet för stöd
till demensforskning ökas med 10 milj.kr., dvs. med 9 milj.kr. mer än vad
regeringen begär.

Läkemedelsepidemiologiskt centrum

För att så tidigt som möjligt kunna upptäcka biverkningar av läkemedel har
vi i Sverige sedan 1965 ett rapporteringssystem för biverkning av läkemedel,
lokaliserat till socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Denna rapportering är
att betrakta som ett epidemiologiskt larmsystem, och uppföljande epidemiologiska
studier är som regel nödvändiga för att närmare analysera och bestämma
storleken på effektsamband samt för att identifiera riskgrupper. När
nya läkemedel introduceras är det därför önskvärt att från början tillämpa
en mer fullständig epidemiologisk övervakning som inte bara skulle omfatta
kartläggning av biverkningar utan också gynnsamma effekter av medlen.
Det finns också anledning att följa hur läkemedlen används för att kunna
göra en nytto/riskbedömning av läkemedlens plats bland tillgängliga behandlingsmetoder.

För att läkemedelsverket skall kunna göra sådana uppföljningar behöver
vi i Sverige ett läkemedelsepidemiologiskt centrum med vetenskaplig kompetens.
Det är viktigt att en sådan verksamhet har nära anknytning till en
forskningsinstitution vid nägon av de medicinska fakulteterna.

I vår kommittémotion (1989/90:So24) med anledning av regeringens proposition
1989/90:99, om en ny myndighet för kontrollen och tillsynen på läkemedelsområdet
m.m. utvecklar vi detta förslag närmare.

Handikappforskning

Flandikappforskningen syftar till att öka kunskapen om varför handikapp
uppkommer, hur deras uppkomst kan förebyggas samt hur olika handikapp
kan kompenseras med olika hjälpmedel.

Samhällets tilltagande komplexitet förutsätter en aktiv handikappforskning.
För människor med funktionshinder innebär väl fungerande hjälpmedel
en förhöjd livskvalitet och ett större mått av självbestämmande. Den
forskning som görs för att lösa handikapproblemen kan även vara till stor
nytta för andra.

Datatekniken och informationsteknologins snabba utveckling påverkar
livsstilen för många människor, både i positiv och negativ riktning. För människor
med handikapp är detta ännu mer påtagligt. Den ökade tekniken
medför ökad abstraktion i många situationer, vilket speciellt drabbar de för

Mot. 1989/90

Ubl47

8

ståndshandikappade. Samtidigt skapar datateknik och informationsteknologi
möjligheter att kompensera många typer av handikapp. Den nya teknikens
alla möjligheter har dock inte utnyttjats fullt ut för att underlätta för de
handikappade. På vissa områden finns lösningar som kan tas i bruk relativt
snabbt. Bristande kunskap och fantasi gör att bra lösningar för de handikappade
fördröjs.

Handikappforskningens utveckling är beroende av den generella kunskapsutvecklingen.
För att uppnå fullgod kvalitet måste handikappforskningen
förankras i den reguljära forskningen vid universitet och högskolor.
Handikappfrågor måste till betydande del bearbetas av forskare som inte enbart
är specialiserade på handikapp.

Regeringen föreslår att det nya socialvetenskapliga forskningsrådet tar
över forskningsrådsnämndens ansvar för handikappforskningen. Regeringen
föreslår vidare att övriga finansiärer som tidigare bör ta sitt ansvar för
handikappforskningen. Riksdagen bör ställa sig bakom detta uttalande och
slå fast att stödet till handikappforskningen inte får minska. Detta gäller
bl.a. den forskning som bedrivs med stöd av styrelsen för teknisk utveckling
och medicinska forskningsrådet.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

[att riksdagen hos regeringen begär en utredning av hur ett forskningscentrum
om barnfrågor kan organiseras i enlighet med vad som
anförts i motionen,1]
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 anslå ytterligare
9 milj.kr. under utbildningsdepartementets anslag E 16. Medicinska
forskningsrådet, totalt 296 469 000 kr. för att öka stödet till demensforskningen.

Stockholm den 20 mars 1990

Daniel Tarschys (fp)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) Barbro Westerholm (fp)

Ulla Orring (fp) Barbro Sandberg (fp)

Mot. 1989/90

Ubl47

1 1989/90:So38

9