med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub149 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Ub 149

av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Kvinnors möjligheter att forska och leda forskningsprojekt

Män och kvinnor är olika men lika värda.

Denna liberala utgångspunkt speglas tyvärr inte av Sveriges arbetsmarknad.
Vi har en segregerad arbetsmarknad där kvinnors och mäns arbetsuppgifter
och arbetsinsatser värderas olika.

Även inom högskolorna är mäns och kvinnors situation olika. Männen dominerar
forskning och högre utbildning. Andelen kvinnor sjunker ju högre
upp i hierarkin man kommer. Ungefär hälften av studenterna på grundutbildningen
är kvinnor. Av dem som avlägger doktorsexamen är endast en
femtedel kvinnor. Av landets professorer är knappt var tjugonde kvinna.

Det finns naturligtvis mer än en orsak till kvinnors underrepresentation.
Men vi tror att mäns värderingar och synsätt styr högskolorna medvetet eller
omedvetet. Olikheterna mellan manligt och kvinnligt betraktas inte som en
tillgång.

Högskolevärlden kan ibland ha svårt att i samband med forskningsprojekt
identifiera, hantera och uppskatta kvinnors erfarenheter.

De grundläggande orsakerna till detta är historiskt betingade och ligger
utanför vad en enskild högskola direkt kan påverka. Det finns dock inom
högskolans formella och informella regelverk faktorer som kan förändras i
syfte att skapa förutsättningar för balans mellan kvinnor och män i högskolan.

Vi anser att det finns få konkreta förslag till åtgärder för att förbättra jämställdheten
i regeringens proposition.

Om hälften vore kvinnor

I jämställdhetskommitténs betänkande SOU 1983:4 - om kvinnorna i forskningen
- ges en dyster bild av hur verkligheten ter sig för kvinnliga forskare.
I betänkandet finns också en rad förslag på hur denna bild skulle kunna bli
ljusare.

Hur högskolornas styrelser i det konkreta arbetet behandlar jämställdheten
betyder mer än skrivelser och proklamationer. Högskolornas styrelser
bör ställa krav på att varje institution skall rapportera i verksamhetsplanen
och årsberättelsen hur jämställdheten utvecklats. UHÄ bör ta initiativ till att
styrelserna skall ställa sådana krav.

Fler kvinnor behövs som förebilder för kvinnliga studerande. Finns det
kvinnliga handledare/lärare, gästforskare, professorer på en institution kanske
fler kvinnor söker sig till forskarutbildning och forskning. Institutioner
bör uppmuntras att arrangera rekryteringsdagar som riktar sig till flickor.

Kommunala vårdhögskolor

I de kommunala vårdhögskolorna utbildas till övervägande del kvinnor. Deras
möjlighet att fortsätta som forskarstuderande och forskare är helt beroende
av de statliga högskolornas vilja att ta emot dem.

En förutsättning för att studerande vid bl.a. utbildningarna till sjukgymnaster,
sjuksköterskor och laboratorieassistenter skall kunna bedriva forskarstudier
är att grundutbildningarna ger behörighet, dvs. att de omfattar
120 poäng och att linje- och kurssystemet planeras så att karaktärsämnena
förstärks.

Många svårigheter återstår ändå. Inte minst kulturchocken som uppstår
när de som fått sin grundutbildning inom ett helt igenom kvinnligt system
skall övergå till ett mansdominerat. När forskarutbildningen är avklarad
finns inga tjänster att söka och ingen beredskap hos huvudmannen för att ta
till vara nya kunskaper.

UHÄ föreslår att tjänster som lärare skall kunna kombineras med tjänster
inom sjukvårdsorganisationen dels för specialistutbildade läkare, dels för
andra yrkeskategorier såsom arbetsterapeuter, sjukgymnaster, laboratorieassistenter,
ingenjörer och sjuksköterskor. Detta avvisar regeringen i propositionen
som generell princip.

Folkpartiet anser UHÄ:s förslag framsynt. Det bör finnas tjänster som delas
mellan egen forskning/undervisning och vårdarbete för dessa yrken.

De 7 milj.kr. som regeringen föreslår till forskning/forskningsanknytning
för den kommunala vårdhögskolans lärare kan också användas för att delfinansiera
kombinationstjänster för yrkeskategorier som har sin grundutbildning
inom kommunala vårdhögskolan.

Vi instämmer också i UHÄ:s bedömning att det på sikt bör inrättas fasta
forskningsresurser vid samtliga universitet inom vårdhögskolans karaktärsämnen.

Forskningsrådens sammansättning

Forskningsråden består i huvudsak av manliga ledamöter. Kvinnliga forskare
har gjort erfarenheten att problem som inte lämpar sig att studera med
etablerad metodik, utan fordrar nya angreppssätt, ofta avvisas.

Det kan visserligen vara svårt att snabbt åstadkomma en jämnare könsfördelning
i forskningsråd och sektorsorgan med tanke på den låga andelen
kvinnliga forskare totalt sett i samhället. Detta får dock inte leda till ett passivt
accepterande av nuvarande förhållanden. Inom ramen för de kriterier
som bör styra dessa tillsättningar bör ambitionen att åstadkomma en jämnare
könsfördelning markeras. Det långsiktiga målet bör vara att cirka hälften
av ledamöterna är kvinnor.

Mot. 1989/90
Ubl49

13

Fora för kvinnliga forskare

Kvinnor har själva organiserat nätverk mellan olika fakulteter och med olika
forskningsinriktning. Dessa startade blygsamt under beteckningen Fora för
kvinnliga forskare. Nu finns Fora/Centra vid de sex universiteten och högskolorna
i Örebro och Luleå. Tillsammans publicerar de bl.a. Kvinnovetenskaplig
Tidskrift.

För denna verksamhet föreslår regeringen ett bidrag på ca 3,5 milj.kr. en
ökning med 1 milj.kr. Vi anser att den är synnerligen viktig. Den bidrar
till att göra kvinnliga forskare och deras resultat synliga och befrämjar rekrytering
av kvinnor till forskning. Vi föreslår att bidraget skall ökas med 1
milj. kr.

Statistik över landets forskning

I den förändring av statistiken över forskning som SCB planerar bör ingå
möjligheten att ta fram separat statistik på kvinnliga forskares insatser både
kvantitativt och kvalitativt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskolestyrelsernas ansvar för jämställdheten och
om rekryteringsdagar riktade till kvinnor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskarutbildning för studerande vid de kommunala
vårdhögskolorna,

3. att riksdagen beslutar att lärartjänster där undervisning och
forskning skall kunna kombineras skall inrättas inom vårdutbildningarna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsrådens sammansättning,

5. att riksdagen under anslaget E 12 anslagspost 5 anvisar 1000 000
kr. utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 1990/91,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om SCB:s forskningsstatistik.1]

Stockholm den 20 mars 1990

Lars Leijonborg (fp)

Carl-Johan Wilson (fp) Margitta Edgren (fp)

Barbro Westerholm (fp)

Mot. 1989/90
Ubl49

1 1989/90:Fi38

14