med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub26 av Lennart Andersson m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Ub26

av Lennart Andersson m.fl. (s)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, HLS, är landets enda specialhögskola
för lärarutbildning. Läsåret 1990/91 startar denna nya specialpedagogiska
påbyggnadsutbildning. HLS blir därvid den enda högskolan i landet
som har alla fyra specialiseringarna, nämligen komplicerad inlärningssituation,
döv- och hörselhandikapp, synhandikapp och utvecklingsstörning.
HLS blir ensam om att på högskolenivå utbilda funktionärer inom döv-, hörsel-
och synområdet. Utbildningens inriktning omfattar förutom barnomsorg
och samtliga skolformer även rehabilitering och äldreomsorg.

I regeringens prop. 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning betonades
vikten av att förbättra lärarnas kompetens inom hela det specialpedagogiska
fältet. Många av de svårigheter som handikappade elever möter i skolans
värld beror på bristande kunskaper hos lärarna om vad eleverna klarar
av och behöver. Det är viktigt att utgå från individens egna förutsättningar
och möjligheter i stället för att betona handikappets begränsningar. Därför
försöker man numera arbeta med en helhetssyn på eleverna. Inom t.ex. vuxenutbildningen
behövs ökade kunskaper om hur handikapp påverkar individers
självuppfattning och identitet. Behovet av rehabilitering för vuxna ökar
också alltmer. Lärarna måste ha god kunskap om utveckling av olika hjälpmedel,
inte minst på dataområdet.

Allt detta ställer omfattande och delvis nya kompetenskrav på lärarutbildningen.
Men det ställer också ytterligare krav på den specialpedagogiska
forskningen för att den skall kunna bidra med kompetenshöjande kunskaper.
Föredragande statsråd underströk också detta i ovan nämnda proposition:
Jag skall här också understryka att det är viktigt att den nuvarande
forskningsanknytningen av den specialpedagogiska utbildningen kan förstärkas.

Styrelsen för HLS inrättade en extra professur i specialpedagogik fr.o.m.
den 1 juli 1988. Hittills har professuren finansierats av högskolans egna medel.
HLS har i sin anslagsframställning med hög prioritet föreslagit att tjänsten
skall bli ordinarie och finansieras via forskningsanslaget.

Den nya professuren har haft stor betydelse för verksamheten, inte minst
därför att den stimulerat presumtiva forskare till forskningsaktivitet. En
starkt engagerad forskningsgrupp finns nu med forskare som har såväl teoretisk
som praktisk bakgrund.

HLS får enligt regeringens proposition 1989/90 varken del i de 30 milj. kr.

som föreslås i en ökning av de forskningsstödjande åtgärderna vid mindre
och medelstora högskolor eller i nämndvärd utsträckning del i de resurser
som tillförs de större högskolorna för nya professurer m.m.

HLS har också under innevarande budgetår fått minskade resurser för
grundutbildningen motsvarande ca 10 milj. kr. Det finns stor risk för att högskolan
inte med egna medel kommer att kunna finansiera en extra professur.

De fasta tjänsterna som professor har, som det också framhålls i prop.
1989/90:90, stor betydelse för verksamheten inom högskolan. Reguljära
forskartjänster i specialpedagogik bidrar till den forskning för ökad välfärd
som är ett av nyckelområdena i propositionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ordinarie professur i specialpedagogik vid
HLS.

Stockholm den 16 mars 1990
Lennart Andersson (s)

Sylvia Pettersson (s) Sören Lekberg (s)

Mot. 1989/90
Ub26

11