med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub28 av Doris Håvik m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub28

av Doris Håvik m.fl. (s)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

I universitetsstäderna Uppsala, Stockholm, Lund och Göteborg finns stora
botaniska trädgårdar. Detta förhållande avspeglar det samband som historiskt
och funktionellt råder mellan allsidiga universitet och botaniska trädgårdar.
Oftast ingår trädgårdarna som en del av universiteten.

Botaniska trädgårdars roll i samhället är väsentlig. En botanisk trädgård
är en vetenskaplig och pedagogisk trädgårdsanläggning under botaniskt och
hortikulturellt kompetent ledning. Den är i vissa avseenden jämförbar med
ett museum; en viktig olikhet är dock att det uppvisade materialet är levande.

En fullvärdig botanisk trädgård främjar

- utbildning på alla nivåer

- forskning, teoretisk och tillämpad

- hortikulturell skolning och utveckling

- natur- och miljövård

- rekreation och turism.

Verksamheten riktar sig till intressenter av skilda slag. Dessa kan fördelas
på fyra intressenivåer: internationell, nationell, regional och lokal nivå.

Genom den breda inriktningen skiljer sig de botaniska trädgårdarna från
offentliga och privata parker, vilka har sin huvudsakliga funktion som estetiskt
tilltalande rekreationsområden.

Den botaniska trädgården i Göteborg är mycket aktiv inom de nämnda
verksamhetsgrenarna och på samtliga intressenivåer. Knappast i något avseende
torde en jämförelse mellan de botaniska trädgårdarna i landet utfalla
till nackdel för trädgården i Göteborg. Såsom den största botaniska trädgården
i Nordeuropa fungerar den som en fullvärdig universitetsträdgård och
har en synnerligen allsidig profil. Den bedöms också ha stor utvecklingsbarhet,
gynnad bl.a. av sitt läge, topografi och areal. Trädgården har också samverkan
med samtliga världsdelar.

Det kan också, som ett särskilt uttryck för den speciella situationen i Göteborg,
nämnas att prefekturen vid trädgården är förenad med en forskningsprofessur
i systematisk botanik och växtgeografi vid universitetet.

Trädgården, som anlades-delvis med donationsmedel-på 1910-talet och
invigdes 1923, fick redan 1931 en anknytning till dåvarande Göteborgs högskola
genom att prefekten för trädgården också gavs en personlig professur

Mot.

1989/90

Ub28-33

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub2833

i botanik vid högskolan. Efter hand vidgades samarbetet mellan den kommunägda
trädgården och högskolan/universitetet, vilket så småningom
ledde till att staten och Göteborgs kommun 1961 träffade avtal om verksamheten
samt om statens övertagande av trädgårdens omfattande herbarium
och bibliotek liksom om mark i trädgården för uppförande av byggnad för
universitetet. Avtalet förnyades 1970. Detta har inneburit att staten sedan
1962 i princip svarat för omkring 25 % av trädgårdens kostnader.

Emellertid sades detta avtal upp till halvårsskiftet 1985 av Statens förhandlingsnämnd.
Efter segslitna förhandlingar tvingades Göteborgs kommun
i oktober 1986 acceptera ett nytt avtal, som ledde till att statens bidrag
till trädgården i runda tal halverades för den nya avtalsperioden 1 juli 198530
juni 1989. Mot att Göteborgs kommun ställer botaniska trädgården med
dess växtodlingar till förfogande för undervisnings- och forskningsverksamheten
vid universitetet i Göteborg, lämnar staten under nämnda fyraårsperiod
ett driftsbidrag å 1,5 milj. kr. per budgetår utan indexuppräkning.

Framtiden för den botaniska trädgården i Göteborg ter sig därför som synnerligen
oviss.

De botaniska trädgårdarna i Uppsala, Stockholm och Lund är ägda och
finansierade av staten och ingår i universitetsväsendet. Det kunde således
utifrån principiell synvinkel synas riktigt att botaniska trädgården i Göteborg
överfördes i statlig ägo mot ersättning till Göteborgs kommun.

Mot en sådan total förändring av huvudmannaskapet för trädgården talar
dock värdet av ett fortsatt inflytande på trädgården för det lokala intresset.
Snarare bör en rimlig sammanvägning ske av statens och kommunens ansvar
för den fortsatta verksamheten. Aven om befolkningen i Göteborg åtnjuter
värden genom sin närhet till trädgården, bör det ansvar för dennas fortsatta
existens och utveckling som åvilar staten markeras genom väsentligt ökade
bidrag. Det är rimligt mot bakgrund av den betydelse som Göteborgs botaniska
trädgård har regionalt, nationellt och internationellt.

Göteborgs botaniska trädgård bedöms ha stor inneboende utvecklingspotential.
Utnyttjandet av trädgården för forskning och högre undervisning bör
intensifieras. Kontaktytan med samhället i övrigt bör ytterligare kunna utökas.
Trädgårdens engagemang i informations- och folkbildningsarbete bör
än mer kunna fördjupas, förståelse för naturen och dess skyddd och vård hör
till det mest angelägna trädgården kan bibringa sina besökare. Att värna vårt
gröna arv är en synnerligen angelägen samhällsuppgift.

Efter bemyndigande av regeringen den 19 november 1987 tillkallade regeringen
en särskild utredare med uppdrag att se över de botaniska trädgårdarnas
verksamhet och finansiering. I januari 1989 överlämnade utredaren sitt
betänkande (SOU 1988:68).

Av betänkandet framgår att Göteborgs botaniska trädgård besöks av ca
500 000 personer årligen, vilket är fler besökare än vad de botaniska trädgårdarna
i Uppsala, Lund och Stockholm har tillsammans. Dessa tre ingår i universitetens
organisation, medan den i Göteborg är kommunal med lågt statsbidrag.

För verksamheten vid trädgården i Göteborg utgår i enlighet med ett avtal
mellan staten och kommunen ett bidrag som för närvarande är 1,5 milj. kr.
om året. Göteborgs kommun anser att statsbidraget väsentligt understiger

Mot. 1989/90
Ub28

Mot. 1989/90
Ub28

Hemställan

Med hänvisning tili det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om anslaget till Göteborgs botaniska trädgård.

Stockholm den 16 mars 1990

Doris Håvik (s)

Torgny Larsson (s) Karl-Erik Svartberg (s)

Ulla-Britt Åbark (s) Rune Evenson (s)

Lahja Exner (s) Magnus Persson (s)

Jan Fransson (s)

vad som kan anses rimligt t.ex. i jämförelse med statens kostnader för övriga
botaniska trädgårdar.

Ett rimligt bidrag till Göteborgs botaniska trädgård bör ligga på en nivå
som väsentligt överstiger de kostnader som staten har för trädgårdarna i
Stockholm, Uppsala och Lund tillsammans.

3