med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub32 av Margitta Edgren och Rune Rydén (fp, m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub32

av Margitta Edgren och Rune Rydén (fp, m)
med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

UHÄ argumenterar kraftfullt i sin anslagsframställan för att regeringen skall
föreslå en professur i japanska till Lund. Det vore en logisk fortsättning av
den påbörjade satsningen på öst- och sydöstasiatiska språk i Lund, eftersom
riksdagen 1986/87 inrättade en professur i kinesiska vid universitetet där.

Enligt UHÄ krävs även en professur i japanska för att få en någorlunda
heltäckande forskningsorganisation i Lund, dvs. en organisation som täcker
de båda stora språkgrupperna i regionen Öst-Sydöstasien.

Redan 1984 presenterade HSFR en rapport där det framhölls att Sverige
behövde förstärka sin japanologiska forskning.

Vad svarar nu regeringen på detta i sin proposition?

Jo, man argumenterar starkt för att vi behöver öka våra kunskaper och
bredda våra kontakter med Östasien och att vår forskning inte är i paritet
med områdets växande ekonomiska och politiska betydelse. Därefter föreslår
regeringen 9 milj. kr. som statligt bidrag till ett nytt forskningsinstitut
knutet till Handelshögskolan i Stockholm. Institutets syfte är att bygga upp
forskning med inriktning på Japans ekonomi. Inte ett ord sägs om den utbildning
och forskning som bedrivs i Lund sedan lång tid eller det förslag till
professur i japanska till Lund som UHÄ ange». Inte ett ord sägs heller om
vilken strategi regeringen bygger sin prioritering på.

Enligt vår mening skulle en professur i japanska täcka ett väl dokumenterat
behov och stärka den långsiktiga satsning på kunskapsuppbyggnad i
Lund som riksdagen ställde sig bakom redan 1986-87 (professuren i kinesiska).
Vårt förslag baserar sig därutöver på följande skäl: Universitetet i
Lund har sedan många år haft utbildning i öst-sydöstasiatiska språk med
tyngdpunkt på kinesiska och japanska men även indonesiska och thai. Kinesiska
och japanska har ca 50-60 studerande på nivåerna upp till 80 poäng.
Den lokala linjen för öst-sydöstasienstudier är starkt översökt och har nyligen
breddats från 80 till 120 poäng.

Forskningen är aktiv och drivs i samarbete med forskare och institutioner i
Östasien. Man har även etablerat studentutbyte sedan flera år. Man bedriver
tvärvetenskapliga forskningsprojekt över institutions- och fakultetsgränser
inom bl.a. statskunskap, historia, ekonomi och teknik. Samarbetet mellan
universitetet i Lund och Köpenhamns universitets östasienutbildning och
forskning är väl utbyggd och fungerar.

Vår uppfattning är att innan staten hoppar på nya projekt, som i och för

sig säkert är både bra och nödvändiga, borde riksdagen ta ansvar för att redan
gjorda insatser följs upp på ett långsiktigt sätt som en del av ett strategiskt
vägval.

Vi anser principiellt att UHÄs förslag skall väga mycket tungt, eftersom
riksdagen har gett UHÄ ansvar för den långsiktiga och övergripande planeringen
av landets insatser. När regeringen nu väljer att avvika från UHÄs
förslag borde man mera omsorgsfullt ha angett sina skäl därtill.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en professur i japanska som
placeras i Lund,

2. att riksdagen beslutar att medel till professuren tas från det föreslagna
Bidrag till ett institut för Japanstudier.

Stockholm den 19 mars 1990

Margitta Edgren (fp) Rune Rydén (m)

Mot. 1989/90
Ub32

12