med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub35 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (båda s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub35

av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (båda s)
med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Turismen är i dag en av världens viktigaste och snabbast växande näringar.
Globalt beräknas den nu sysselsätta fler människor än någon annan näring.
Även i Sverige ökar turismens betydelse snabbt. Rese- och besöksnäringen
i Sverige består i dag av närmare 21 000 företag, som skapar en sysselsättning
som motsvarar ca 115 000 årsverken. Omsättningen beräknas ha uppgått till
ca 44 miljarder kronor för år 1987. Förädlingsvärdet kan uppskattas till drygt
20 miljarder kronor.

Turismens betydelse för ekonomi och sysselsättning är emellertid inte bara
inskränkt till den mer renodlade rese- och besöksnäringen. Turismen spelar
också stor roll för andra delar av svenskt näringsliv. Det gäller bl.a. byggnadsindustrin,
livsmedelsindustrin, detaljhandeln och bil- och drivmedelsbranscherna.
Inkluderas alla typer av konsumtion i samband med turism kan
totalomsättningen i Sverige i dag beräknas vara i storleksordningen 85 miljarder
kronor.

Sverige är en av världens största importörer av turisttjänster. Under 1989
lade svenskarna ut närmare 32 miljarder kronor på utlandsresor. Även om
turistnettot uppvisar ett stort underskott är Sverige också en stor exportör
av turisttjänster. 1987 placerade sig Sverige på 17:e plats bland världens alla
länder i fråga om resevalutainkomsternas totala storlek. Värdemässigt hävdar
sig också resevalutaintäkterna väl i förhållande till många av Sveriges
viktigaste exportvaror. Resevalutan representerar t.ex. i storleksordningen
fyra gånger så stort värde som malmexporten. Från mitten av 1980-talet har
resevalutaintäkterna passerat såväl exporten av trävaror som exporten av
pappersmassa i värde och närmar sig nu värdet av exporten av järn och stål.
Ytterligare ett exempel är att resevalutaintäkterna i dag utgör mer än hälften
av exporten av personbilar.

Men turism och rekreation handlar inte bara om ekonomi och bytesbalans.
Minst lika viktigt är rekreationens betydelse för människors livskvalitet.
Fritid, rekreation, resor och turism hör till det som ger människor avkoppling,
omväxling och upplevelser och som medverkar till att göra livet
rikare. Tillgången till en ökad och mer varierad och innehållsrik fritid är ett
av de allra viktigaste resultaten av hela den välståndsutveckling som Sverige
upplevt under 1900-talet.

Turismens och rekreationens betydelse för människors välfärd och livskvalitet
är fortfarande dåligt kartlagd. Det finns emellertid olika undersök

ningar som visar att fritiden och dess innehåll värderas allt högre efterhand Mot. 1989/90

som de mer grundläggande materiella behoven blivit tillfredsställda. Insatser Ub35

för att utveckla möjligheterna till turism och rekreation utgör därmed ett

mycket väsentligt inslag i strävandena att nå en ökad livskvalitet. Det gäller

inte minst med kännedom om att befolkningen i de förvärvsaktiva åldrarna

numera tillbringar 80 % av sin tid med annat än att arbeta och att den tid

som är disponibel för rena fritidsaktiviteter överstiger arbetstiden.

Levnadsvane- och tidsanvändningsundersökningar ger också indikationer
på att det finns stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper när det gäller
både fritidens omfattning och möjligheterna att ge den fria tiden ett från
individens utgångspunkter värdefullt innehåll. Fritiden håller också alltmer
på att ta över arbetets roll när det gäller att markera social tillhörighet och
status. Mycket talar därför för att turist- och rekreationsområdet håller på
att utvecklas till ett av de områden i det svenska samhället där skillnaderna
i förutsättningar mellan olika befolkningsgrupper är allra störst. Hindren för
att ge fritiden ett rikt innehåll i form av bl.a. turism och rekreation är av
många slag - fysiska, sociala, ekonomiska och kunskapsmässiga. Att identifiera
och försöka undanröja sådana hinder kommer att bli en allt viktigare
uppgift för välfärds- och fördelningspolitiken i ett samhälle där fritiden upptar
så mycket av människornas liv och betyder så mycket för den personliga
utvecklingen.

Ett generellt problem är emellertid att bilden av rekreation och turism
som en ekonomiskt och socialt betydelsefull, expansiv och mångformig företeelse
är mycket svagt förankrad bland både beslutsfattare och folk i allmänhet.
Det medför att turist- och rekreationssektorn i dag inte får tillnärmelsevis
de resurser eller den uppmärksamhet i övrigt som motiveras av dess ekonomiska
och sociala betydelse. Det gäller inte minst på forskningens område.

Det aktuella läget i fråga om forskning om turism och rekreation kan enklast
beskrivas så att all systematiskt bedriven eller långsiktigt syftande verksamhet
saknas i Sverige. Med tanke på sektorns stora och snabbt växande
betydelse för svensk ekonomi och svenskt samhällsliv kan inte bristen på turist-
och rekreationsforskning ses som något annat än ett uttryck för en allvarlig
felallokering av tillgängliga forskningsresurser. Det är angeläget att
denna felallokering rättas till inom ramen för den nu framlagda forskningspolitiska
propositionen.

Regeringen har gjort bedömningen att forskningen om tjänstesektorn i
allmänhet är eftersatt och att detta även gäller turism och rekreation. I propositionen
sägs också att staten bör ta ett ansvar för att utveckla grundläggande
forskning inom detta område. Konkret har detta tagit sig uttryck i att
regeringen avsatt 1 milj. kr. för budgetåret 1990/91 av anslaget "Samhällsvetenskapliga
fakulteterna under åttonde huvudtiteln". Medlen skall användas
för en professur i ämnet nationalekonomi med inriktning på turism och rekreation
jämte vissa kostnader i anslutning till professuren. Enligt vår mening
är detta emellertid helt otillräckligt.

Anslaget till de samhällsvetenskapliga fakulteterna föreslås för budgetåret
1990/91 uppgå till totalt något över 364 milj. kr. Därav skall alltså 1 milj. kr.

satsas på ett av Sveriges viktigaste framtidsområden sett både från sociala Mot. 1989/90
och från ekonomiska utgångspunkter. Ub35

Om man som ett räkneexempel utgår från att olika samhällsfaktorer skulle
ha en andel av fakultetsanslagen som motsvarar deras andel av BNP borde
turist- och rekreationsforskningen ha ett forskningsanslag på drygt 90 milj.
kr. för budgetåret 1990/91. Självklart kan man inte fördela forskningsresurserna
enbart med ledning av olika sektorers ekonomiska betydelse. Det gäller
för övrigt inte minst turist- och rekreationsforskningen, som är minst lika
motiverad från sociala utgångspunkter som ekonomiska. Exemplet ger ändå
en fingervisning om hur kraftigt underdimensionerad turist- och rekreationsforskningen
fortfarande kommer att vara.

Regeringen har bedömt att det främsta forskningsbehovet föreligger vad
gäller turismens betydelse för samhällsekonomin. Det gäller för det första
forskning om vilka delar av samhällsekonomin som direkt eller indirekt berörs
av efterfrågan på turist- och rekreationstjänster. För det andra bör
forskning om de faktorer som bestämmer efterfrågan på turisttjänster genomföras.
Förutom inkomst- och prisrelationer anser regeringen också att
det bör belysas hur olika kvantitetsbegrepp kan appliceras på tjänster inom
turism och rekreation.

Vi delar regeringens bedömning att det är angeläget att forskning kommer
igång på detta område. Genom den ytterst begränsade omfattning som turistforskningen
hittills haft, saknas emellertid kvalificerade och systematiska
kunskaper inom i stort sett hela det vida fält som turist- och rekreationssektorn
spänner över. Bland särskilt angelägna programområden för en utvecklad
turistforskning kan t.ex. nämnas:

- Turism och samhällsekonomi (forskning om turismens belastning på infrastrukturen,
fördelningsaspekter på turismen, samhällsekonomiska effekter
av investeringar och evenemang, pris- och inkomstelasticiteter,
metoder för att väga rekreationsintressen mot andra samhällsintressen
etc.)

- Turism och regional utveckling (forskning om turismens påverkan på lokalsamhället,
tätortsbon och friluftslivet, arbetskraftsrekrytering, regionala
spridningseffekter av turism och turistinvesteringar etc.).

- Turism och miljö (forskning om miljöns fysiska och kognitiva bärförmåga,
avvägning mellan miljö- och rekreationsintressen, arbetsförhållanden
inom turistnäringen etc.).

- Turism och kultur (forskning om turismens betydelse för kulturkommunikation
och -förståelse, turismen i folkbildningen, turismen som folkrörelse
etc.).

- Turistpolitik (forskning om motiv och behov, fördelningsfrågor, fritidsideologier,
värden och värderingar inom turism och rekreation, kommunernas
roll inom turismen).

- Turistprodukten - resande, boende och aktiviteter (forskning om småföretagandets
hinder och möjligheter, marknadsföring av turism som en
pedagogisk process, resvanor i ett dynamiskt perspektiv, fritiden och livscykeln,
turistföretaget, produktutveckling etc.).

Avsaknaden av en systematisk turist- och rekreationsforskning har enligt vår

5

mening två grundläggande orsaker. Det är dels brist på erkännande inom Mot. 1989/90

forskarsamhället av möjligheten och vikten av turism och rekreation som Ub35

forskningsområden, dels brist på forskningsmedel som skulle kunna bidra
både till nyrekrytering av forskare och ett ökat intresse från etablerade forskare
och institutioner. Dessa båda orsaker hänger samman i så måtto att
inget forskningsråd i dag är inställt på att ge denna forskning någon prioritet
inom sina respektive allmänna ansvarsområden, än mindre att något av dem
är benäget att ta på sig ett särskilt ansvar för försörjningen av detta forskningsfält.

För att starta en kunskapsutveckling som tar sikte på att lösa både mera
närliggande problem och de långsiktiga frågorna måste tillräckliga ekonomiska
resurser erbjudas forskarna. Vi anser därför att turist- och rekreationsforskningen
i första hand bör förstärkas inom ramen för den befintliga
högskoleorganisationen. Detta bör ske genom att en anslagsfinansierad beredning
inrättas som fördelar medel till angelägen forskning inom området
turism-fritid. Inom denna ram bör det också vara möjligt att - vid sidan av
den i propositionen föreslagna professuren med ekonomisk inriktning - även
inrätta en professur med inriktning mot forskning om turismens sociala och
kulturella funktion.

Vi vill i detta sammanhang också erinra om regionalpolitiska kommitténs
förslag om en förstärkning av forskningsresurserna vid högskolorna i Falun/Borlänge,
Kalmar och Östersund. Eftersom det finns en etablerad turistutbildning
vid dessa högskolor är det enligt vår mening naturligt att i första
hand ha den eftersatta turist- och rekreationsforskningen i åtanke om kommitténs
förslag skall realiseras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökade forskningsinsatser inom området
turism-fritid,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en professur med inriktning mot
forskning om turismens sociala och kulturella funktioner.

Stockholm den 14 mars 1990

Nils T Svensson (s) Lennart Nilsson (s)

6