med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub37 av Stina Gustavsson och Karin Starrin (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub37

av Stina Gustavsson och Karin Starrin (båda c)
med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

I 1986 års konsumentpolitiska proposition formulerades mål och riktlinjer
kring hushållens ekonomi och utveckling av en högre akademisk utbildning.
Det är nu hög tid att inom området hushållsvetenskap lyfta fram den betydelse
som forskningen har för vardagens villkor och värden. Behov av forskarutbildning
med speciell inriktning på hushållens ekonomiska problem gör
sig alltmer gällande, det handlar om kunskap för konsumenten och kunskap
om konsumenten, men också i mycket hög grad om utbildning på olika nivåer
och inom olika yrkeskategorier.

Forskningen i hushållsvetenskap har haft det besvärligt, trots att de berörda
institutionerna varit med 12 år i högskoleorganisationen. Ämnet har
känts svårgripbart och varit kvinnodominerat. Därtill saknar ämnet en kommersiell
koppling. Dess tvärvetenskapliga karaktär skulle i sig vara en
styrka, men är det inte i praktiken eftersom ingen fakultet känner något riktigt
ansvar för forskning i ämnet.

I avhandlingen Tekniken - kvinnornas befriare? - Tema T, Linköpings
universitet, pekar Anita Nyberg bl.a. på att produktionen mätt i tid även i
dag är den största kvinnliga sektorn i ekonomin. I början av 1980-talet ägnade
gifta/samboende kvinnor 27 miljoner timmar i veckan åt förvärvsarbete
och 51 miljoner timmar i veckan till hushållsarbete och vård av barn.

Med hänsyn till hushållssektorns/hemarbetssektorns stora omfattning och
betydelse är det särskilt angeläget att behoven av forskning inom området
uppmärksammas och att bl.a. hushållsekonomi och konsumentkunskap tillförs
starkt ökade forskningsresurser.

Det finns i dag en råd områden där det behövs kunskap inom såväl grundforskning
som tillämpad forskning med hushållsekonomisk inriktning.
Några exempel:

- Skattesystemets effekter på hushållens ekonomi med ett bredare hushållsekonomiskt
perspektiv.

- Bidragens och subventionernas effekter på hushållens ekonomi.

- Hushållens ökade skuldsättning.

- Relationer mellan hushåll och finansieringsinstitut.

- Hushållens ekonomi ur ett jämställdhetsperspektiv.

- Hushållens energianvändning; konsumtion, användningen av teknisk utrustning,
beteendepåverkan.

- Produktionen i hushållet; innehåll, förändring över tid, arbetsfördelning.

- Hushållsekonomiskt beteende; klasskillnader, könsskillnader, åldersskillnader,
skillnader i kunskap, regionala skillnader.

- Hushållen och konsumentlagstiftningen; utnyttjande, kunskap och förståelse,
effekter av information.

- Familjeföretaget och det privata hushållet; ekonomiska och juridiska
problem, arbetsfördelning, samhällsservice.

- Alternativa boendeformer; konsekvenser för hushållets arbete, ekonomi,
sociala kontaktnät.

Naturligtvis finns forskningsresultat på de ovannämnda områdena men det
finns inte på något av dem den breda analys som en tvärvetenskaplig ansats
kan ge och som är helt avgörande för resultatens relevans ur hushållsekonomisk
synvinkel.

Forskningsanslag med öronmärkning är nödvändiga för att ett hittills svagt
utvecklat kunskapsområde inom rimlig tid skall få tillgång till aktuella forskningsresultat.
Förslaget till forskningsprogram Hushållen och ekonomin
som är initierat av Svenska kommittén för hushållsvetenskap bör snarast tilldelas
forskningsmedel.

Det bör också ligga i samhällets intresse att öka kunskapen om människans
förutsättningar att fungera i tekniska system och som brukare av ny
teknik och av industriellt tillverkade produkter. Den konsumenttekniska
forskningen har här en viktig uppgift att fylla. Forskningen kan dessutom ge
stöd till den offentliga sektorn och till industrins produktutvecklingsarbete
genom kunskapsöverföring. För alla dessa uppgifter har institutionen för
konsumentteknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg kunskaper och
kompetens som inte har sin motsvarighet någon annanstans i den svenska
forskarmiljön. I propositionen sägs att verksamheten inte kunnat få någon
långsiktig lösning. Enligt vår mening är verksamheten av sådan betydelse att
det behövs ett tillkännagivande av riksdagen för att verksamheten verkligen
säkerställs långsiktigt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsmedel för ämnet hushållsvetenskap,1]
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om säkerställande av den konsumenttekniska forskningen
vid Chalmers tekniska högskola.

Stockholm den 13 mars 1990

Stina Gustavsson (c) Karin Starrin (c)

Mot. 1989/90
Ub37

1 1989/90:L22

10