med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub38 av Stina Eliasson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub38

av Stina Eliasson (c)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Museernas forskningsresurser

Museernas forskning syftar till långsiktig kunskapsuppbyggnad. Målet är att
kunna ge en överblick över utvecklingen inom berörda ämnesområden. Museiforskningen
har därför en annan inriktning än universitetsforskningen,
med dess strävan efter fördjupning inom områden, som växlar efter vad som
för tillfället är idémässigt och teoretiskt mest intressant. Också den mer tilllämpade
och ändamålsinriktade sektorsforskningen skiljer sig från museernas
forskning.

Samtidigt kan man konstatera att museernas kunskapsuppbyggnad är ett
viktigt stöd för forskningen vid universitet och sektorsorgan.

Inom den humanistiska forskningen råder stor brist på överblick och sammanfattning.
En anledning kan vara att museiforskningen hittills inte har beaktats
inom forskningspolitiken.

Det är därför ett framsteg att forskningspropositionen föreslår särskilda
resurser för ansvarsmuseernas forskning, tills vidare dock endast 1,84 milj.
kr. för treårsperioden. Behoven är givetvis avsevärt större. Detta bör ges
regeringen till känna.

Dispositionen av forskningsresurserna

Enligt propositionen skall medlen disponeras av statens kulturråd, för fördelning
mellan ansvarsmuseerna. Detta skulle innebära att kulturrådet kom
att fungera som ett forskningsråd för museernas forskning.

För att medlen skall kunna komma till avsedd användning måste detta
undvikas. Forskningsresurserna bör i stället disponeras av ansvarsmuseerna
själva. Endast på så sätt kan man möjliggöra en effektiv och långsiktig planering,
och den samverkan med andra intressenter, som det är nödvändigt att
museerna själva kan ta initiativ till. Detta bör ges regeringen till känna.

Forskarutbildningen och museernas rekryteringsbehov

En avsevärd ökning av antalet forskarutbildade med museiinriktning behövs
för att tillgodose museernas behov av kvalificerad personal. Detta motverkas
i propositionen av två faktorer, dels den föreslagna restriktiviteten i fråga

om tillträde till forskarutbildningen (s. 178 f.), dels förslagen om studiefinansiering.

Museernas rekryteringsproblem har uppkommit genom att möjligheterna
att varva museitjänstgöring och forskarutbildning successivt har kringskurits.Forskarutbildning
utan samtidig yrkeserfarenhet försvårar övergången
från universiteten till andra arbetsplatser, när utbildningen är avslutad. Forskarutbildningen
tillgodoser endast universitetens behov.

Reglerna för doktorandtjänster och utbildningsbidrag bör utformas så att
forskarutbildningen kan bedrivas på deltid. Om detta inte är möjligt bör man
åtminstone skriva reglerna så att forskarutbildningen kan kombineras med
tjänstgöring vid museer och andra institutioner med forskningsinriktning.
Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare medel för ansvarsmuseernas forskning,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det föreslagna anslaget för ansvarsmuseernas
forskning fördelas på berörda museer och ställs direkt till dessas
förfogande,1]

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att reglerna för doktorandtjänster och utbildningsbidrag
utformas så att forskarutbildningen kan bedrivas på deltid eller
kan kombineras med tjänstgöring vid museer och andra institutioner
med forskarinriktning.

Stockholm den 13 mars 1990

Stina Eliasson (c)

Mot. 1989/90
Ub38

11989/90: Kr21

12