med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub42 av Rune Rydén m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1989/90:90
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1990-03-20
Bordläggning
1990-03-23
Hänvisning
1990-03-26

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub42

av Rune Rydén m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Enligt proposition 1989/90:90 bör på sikt för alla lärartjänster inom högskolan
med undantag av tjänsterna inom det konstnärliga området krävas avlagd
doktorsexamen.

Det finns en risk för att högskolans kunskapssyn onödigtvis främjar ett
synsätt enligt vilket teori och praktik skiljs åt och den teoretiska kunskapen
får företräde framför den praktiska. Den för högskolan centrala frågan är i
detta läge: vilka kunskapsslag - eller vilka aspekter på kunskap - skall gälla?
Det brukar visserligen ofta sägas att frågor om kunskapens kvalitet skall vara
högskolans ensak, men detta är till slut en frihet bara för vissa kunskapsslag:
de som företräds av nu existerande fakulteter samt de konstnärliga kunskaperna.
För t.ex. lärarnas och sjuksköterskornas kunskap är det andra villkor.
Företrädarna för dessa kunskapsområden avses inte få tillgång till högre lärartjänster
i högskolan (högskolelektor) om de inte har disputerat eller har
motsvarande vetenskapliga kompetens. Det är den - på många sätt förtjänstfulla
- vetenskapen som gäller. Varför gäller inte den - på många sätt
förtjänstfulla - praktiska lärarkunskapen eller vårdkunskapen väl så mycket
i ett sammanhang som det nu aktuella?

Ett viktigt skäl för att praktikerkunskapen bör få en accepterad ställning
inom högskolan är att det är högskolan som fått sig anförtrodd att utbilda
kvalificerade yrkeskvinnor och yrkesmän för sådana uppgifter som t.ex.
sjuksköterskans och lärarens. Skälet kan sammanfattas i att praktikerkunskapen
behövs för samhällets skull. Det finns visserligen vetenskaper om
dessa yrkesområden och deras villkor. Men kunskapen /' att vårda eller undervisa
är av annat slag, liksom konsertviolinistens kunskap inte är musikvetenskapsmannens.

Detta resonemang bör äga tillämpning även vid utformningen av behörighetsbestämmelser
för vissa högre lärartjänser inom högskolan. Dokumenterad
förmåga i fråga om t.ex. praktisk undervisningskunskap bör - när det
gäller högre tjänster på lärarutbildningsområdet- kunna vara behörighetsgivande.
Bedrivande av utvecklingsarbete på undervisningskunskapens område
- och då av hög klass - har ett självklart värde för detta högskoleområde.
Det finns viktig kunskap inom högskolan som inte utan vidare låter
sig inrymmas i gängse fakultetsämnen. Dokumenterad praktikerkunskap på
t.ex. lärarutbildningsområdet bör kunna jämställas med bedrivande av
konstnärligt utvecklingsarbete på det konstnärliga området när det gäller behörighet
till högre lärartjänst.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till kompletterande behörighetsbestämmelser
när det gäller högre lärartjänst inom vissa
kunskapsområden av högskolan.

Stockholm den 19 mars 1990

Rune Rydén (m)

Bertil Persson (m) Per Stenmarck (m)

Mot. 1989/90
Ub42

4

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag till kompletterande behörighetsbestämmelser när det gäller högre lärartjänst inom vissa kunskapsområden av högskolan.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag till kompletterande behörighetsbestämmelser när det gäller högre lärartjänst inom vissa kunskapsområden av högskolan.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.