med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub59 av Margareta Fogelberg och Ingela Mårtensson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub59

av Margareta Fogelberg och Ingela Mårtensson
(båda fp)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Det konstnärliga området har varit en i högskolesystemet integrerad del sedan
1977. Den avancerade verksamhet för utveckling, förnyelse och framtagande
av ny kunskap som i den övriga högskoleverksamheten hänförs till
begreppet forskning har här etiketterats som konstnärligt utvecklingsarbete.

I alla sammanhang har det gjorts klart att konstnärligt utvecklingsarbete
motsvarar forskning. I ett avseende kvarstår emellertid en väsentlig skillnad.
Det fakultetsbegrepp som finns för övriga områden har förvägrats det konstnärliga.
Detta orsakar en mängd organisatoriska problem som samfällt leder
till att det konstnärliga området i realiteten inte jämställs med de övriga.
Bl.a. kan en organisation med gemensamma nämnder för den grundläggande
utbildningen och forskningen inte åstadkommas, motsvarigheten
till forskarutbildning och därtill hörande examenssystem är svår att få till
stånd, arvodestjänster som forskare, utbildningsbidrag, doktorandtjänster
m.m. gäller inte detta område.

Flera av exemplen har nära samband med ekonomiska frågor. Det konstnärliga
utvecklingsarbetet har inte tillförts resurser av tillnärmelsevis den
omfattning som gäller fakulteterna. Det är därför nödvändigt att skapa den
organisatoriska ram som gör det möjligt att även ekonomiskt jämställa det
konstnärliga utvecklingsarbetet med forskning.

Vid de konstnärliga högskoleutbildningarna har under senare år diskuterats
lämplig ledningsorganisation och vid Göteborgs Universitet har Fotohögskolan,
Konsthögskolan Valand, Högskolan för Design och Konsthantverk,
Musikhögskolan samt Teater- och Operahögskolan utrett fakultetsfrågan
på uppdrag av nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (NKU). Utredningen
poängterade det gemensamma och likartade behovet av konstnärligt
utvecklingsarbete och att utbildningarna har olika behov av forskningsanknytning,
forskning (i traditionell mening) och forskarutbildning. Skillnaderna
belyses genom begreppen "fri konst och tillämpad konst. Enigheten
i sakfrågan, om inrättandet av en fakultet, är fortfarande stor, även om
det funnits olika uppfattningar vad gäller inrättandet av nämnd inom fakulteten:
fakultetsnämnd, utbildnings- och forskningsnämnd eller annat organ.

Utredningen lades till det underlag som UHÄ hade att arbeta med i samband
med utredningen om organisation och medelsfördelning inom området
konstnärligt utvecklingsarbete. UHÄ framlade därefter ett förslag om att fakultetsbegreppet
skulle etableras för konstnärligt utvecklingsarbete och att

en fakultetsorganisation skulle kunna inrättas vid en konstnärlig högskoleenhet,
om så önskas.

Vid de konstnärliga utbildningarna vid Göteborgs Universitet såg alla
fram emot fakultetsbildningen med stor entusiasm och hade god anledning
tro att UHÄ:s förslag skulle föreläggas riksdagen i budgetpropositionen
1989.

Med stor förvåning tog vi del av statsrådets kommentar: Jag är dock inte
beredd att tillstyrka inrättandet av konstnärliga fakulteter. Fakultetsorganisationen
har utvecklats för att passa universitetens arbete inom forskning
och forskarutbildning. Det konstnärliga utvecklingsarbetet bör få möjlighet
att utveckla egna traditioner. I stället förordades en organisation för planering
och medelstilldelning som var bättre anpassad för konstnärligt utvecklingsarbete.
Denna fullständigt grundlösa slutsats framstår som lika märklig
i dag. De närmast berörda förväntades inte veta särskilt mycket om sin egen
verksamhet.

För att behandla problem inom exempelvis designområdet räcker det
självfallet inte med att kunna utöva sin konst - att kunna gestalta något. Det
finns sådant man måste förstå, sådant man måste söka förklaringar till och
sådant man måste kunna tillämpa. Det är bl.a. här forskningsbehovet blottläggs
och det är här behovet av begreppsbildning, teoribildning och ämnesutveckling
blir synligt. Det finns alltså ämnesspecifikt gods inom de konstnärliga
områdena som inte kan utvecklas enbart med hjälp av konstnärliga
utvecklingsarbeten". Däremot kan noggrant definierade FoU-och konstnärliga
utvecklingsverksamheter mycket väl ge stöd åt varandra genom gränsöverskridanden.
Häri ligger den spännande utmaningen som vore väl värd
att pröva.

I dag haltar kunskapsuppbyggnaden kraftigt, och det är nödvändigt att
man framgent kan ägna sig såväl åt vetenskaplig tillväxt som åt konstnärlig
förnyelse. Först då kan det bli tal om kvalitet i sammanhanget och först då
kan kunskapsuppbyggnaden realiseras.

När det gäller påbyggnadsutbildningen har NKU i den tidigare nämnda
utredningen föreslagit en forskarutbildning på lic-nivå. Behovet av sådan
utbildning är mycket stort. Studenterna tvingas i dag att skriva in sig på institutioner
inom helt andra fakultetsområden, och det orsakar flera problem.
Sammanfattningsvis vill vi understryka att de konstnärliga utbildningarna är
i stort behov av såväl forskning som konstnärligt utvecklingsarbete och att
fakultetsbildningen med lämplig ledningsorganisation är en förutsättning för
att få en fungerande bas för verksamheten.

Det är hög tid att bli kvitt vanföreställningen om att kunskapsinhämtande
på det konstnärliga området skulle vara något mycket fritt och ogripbart,
fjärran från verkliga kunskaper. Den fakultetsorganisation som utvecklats
för att passa universitetens arbete inom forskning och forskarutbildning äger
samma relevans för konstnärliga utbildningar med behov av forskning och
forskarutbildning.

Hemställan

Mot. 1989/90

Ub59

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen i enlighet med av UHÄ tidigare framlagt förslag be

8

slutar att fakultetsbegreppet etableras inom det konstnärliga området
samt att stöd för detta ges genom författningsändringar, vilket innebär
att konstnärlig fakultet skall kunna finnas vid högskoleenhet med
konstnärlig utbildning efter beslut av regeringen.

Stockholm den 20 mars 1990

Margareta Fogelberg (fp) Ingela Mårtensson (fp)

Mot. 1989/90

Ub59

9