med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub61 av Isa Halvarsson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub61

av Isa Halvarsson (fp)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Styrelsen för högskolan i Karlstad har efter en omfattande remissomgång
antagit ett program för högskolans utveckling till år 2000. Programmet har
titeln "Universitetet i Karlstad" och innebär att högskolan under 1990-talet
utvecklas till att bli universitetet i Karlstad.

En konkret plan har arbetats fram och redovisar universitetets verksamhet,
struktur och omfattning.

Den fortsatta utvecklingen föreslås bygga på den grund som vid högskolan
finns inom såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning.

Inom grundutbildningen behöver viss utbyggnad ske men grunden för universitetet
finns i nuvarande verksamhet inom teknisk, administrativ och ekonomisk
utbildning samt kultur- och informationsutbildning. 1 högskolans utbildning
finns en bredd som lätt kan byggas ut och utvecklas. Inom forskning
och forskarutbildning bör den fortsatta utbyggnaden under 1990-talet basera
sig på en utveckling av den s.k. Karlstadsmodellen.

Högskolan i Karlstad har ett 60-tal lärare/forskare med forskarutbildning
inom humaniora, samhällsvetenskap/ekonomi och naturvetenskap och teknik.
Denna omfattande grupp lärare representerar en betydande bas för
forskning.

Högskolans FoU-verksamhet har till stor del vuxit med hjälp av externa
medel. Därmed har tillämpad forskning, utvecklingsarbete och utredningsverksamhet
fått en inriktning mot områden, där den regionala högskolans
lokala kontakter och nätverk utnyttjas.

Det är viktigt att organ för samverkan mellan högskolan och avnämarna
utvecklas vidare. I dag har en rad olika former för sådan kontakt och samverkan
tillkommit och även framöver bör frihet i fråga om formerna för t.ex.
stiftelsers och teknikcentras utveckling råda. Utvecklingen av kontaktnät
och samverkansformer måste få ske på egna villkor. Mångfald är av stort
värde även inom detta område.

Det är positivt med den samverkan som vuxit fram, men högskolan kan
också bli för beroende av regionens näringsliv och myndigheter. I den mån
Värmland drabbas av ekonomiska och andra problem kan det medföra att
även högskolan försvagas.

Högskolan måste ha sådan egen kraft och stabilitet att den kan medverka
till att stimulera nyskapande och förändringar i regionen.

Det är omotiverat att, som regeringen föreslår, hålla fast den nuvarande

organisationen enligt vilken de mindre och medelstora högskolorna stannar Mot. 1989/90

kvar i något slags filialförhållande till universiteten. Lars Gustafsson har i sin Ub61

utredning klart visat att förutsättningarna för ett formaliserat samarbete på
fakultetsnivå har förändrats under de senaste tio åren. Vittnesbörden är
många om det meningslösa i att hålla möten med fakultetskollegierna. Sällan
samlar kollegierna så många deltagare att beslut kan fattas. I stället bör styrelserna
för de mindre och medelstora högskolorna ges ansvar för hela verksamheten
således även forskningen på eget programansvar, och att de uppmuntras
att söka samarbete med de forskningsinstitutioner som bäst kompletterar
högskolornas egen forskning.

De tre högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro med sina traditioner
från utbyggnaden av universitetsfilialer och med sitt breda utbud av linjer
och kurser bör ges prioritet framför de senare tillkomna högskolorna.

Inom Karlstadsmodellen garanteras kvaliteten inom forskningen genom
de vetenskapliga ledare som engageras och vilka har anknytning till universitetet,
de kan också svara för den forskarutbildning som bedrivs i Karlstad.

Genom att bygga vidare på denna organisation kan högskolans forskningsorganisation
byggas upp till universitetet i Karlstad.

Dagens system bygger på att lärare vid små och medelstora högskolor skall
ansöka om forskningsmedel från fakulteterna vid universiteten. Det ligger
en fara i detta system: den prioritering av forskningen mellan olika områden
som görs vid den större högskolan kan avvika från den prioritering och profilering
som den mindre högskolan valt. Samtidigt är det viktigt att forskningsmedlen
delas ut i ett sammanhang där man kan tala om reell konkurrens mellan
de sökande.

Forskarutbildning ställer särskilda krav på forskningsmiljön, och det är
viktigt att bygga vidare på den miljö, kompetens och kultur som utvecklas
vid högskolan i Karlstad för att göra det möjligt att skapa en enhet som skulle
ge nya kvalitetsaspekter till Sveriges universitetsstruktur - universitetet i
Karlstad.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen av högskolan i Karlstad till universitet.

Stockholm den 20 mars 1990

Isa Halvarsson (fp)

14