med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub74 av Ulla Orring (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub74

av Ulla Orring (fp)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Av flera skäl finns vid universitetet i Umeå ett starkt behov av ökad kompetensuppbyggnad
inom nutritions- och livsmedelsområdet. Denna kompetensuppbyggnad
bör vara bred men med tonvikt på specifikt norrländska
problemområden. Hit hör t.ex. problem förknippade med lokal produktion
och distribution av jordbruksprodukter och andra livsmedel, specifika traditioner
inom kost- och livsmedelsområdet samt tillgång och kvalitet på vissa
färskvaror.

Epidemiologisk och experimentell forskning under senare år har visat
starka samband mellan kostvanor, kostfaktorer och utvecklandet av ett flertal
av våra vanligaste sjukdomar. Eftersom t.ex. tidig hjärt- och kärlsjukdom
och diabetes är vanligare i Norrland än i andra delar av landet finns det särskilt
starka skäl för att Umeå universitet bör vara aktivt i denna utveckling
och sträva efter en ökad kompetens inom nutritions- och livsmedelsområdet.

Insikten att en i sig fullvärdig kost, förenlig med en god nutritionsstatus
och därmed med en normal tillväxt och utveckling, ändå kan vara orsak till
ökad sjuklighet har bidragit till att nutritions- och nutritionsrelaterad forskning
kommit att få en mer tvärvetenskaplig karaktär. Idag bedrivs många
forskningsprojekt så att konventionell näringslära kombineras med epidemiologisk
och annan samhällsinriktad forskning.

Så bedrivs, vid enheten för näringsforskning vid universitetet i Umeå,
forskning mot frågor som rör prevention av kostrelaterade sjukdomar. Vid
enheten djurexperimentell och klinisk forskning studeras effekter av kostfiber/kostfibrikationer
på tarmfunktion m.m. i huvudsak av rent grundvetenskaplig
karaktär.

Av övrig biomedicinsk nutritionsforskning kan nämnas det s.k. Monikaprojektet,
en WHO-organiserad kartläggning av riskfaktormönster och förekomst
av hjärt- och kärlsjukdomar. Projektet koordineras för Västerbottens
del från institutionen för medicin men även i samarbete med onkologiskt
centrum och enheten för näringsforskning.

Vid odontologiska fakulteten har även ett omfattande nutritionsinriktat
program kommit igång.

Forskning bedrivs även vid matamatik- och naturvetenskapliga fakulteten,
i huvudsak koncentrerad till projekt med miljöanknytning. Pågående
studier kan exemplifieras med kvantifiering av miljögifter i fet fisk och dioxiner
i t.ex. bröstmjölk.

Vid pedagogiska institutionen bedrivs forskning om ungdomars kostvanor
och måltidsordning omfattande i hemmet, på fritiden och i skolan. Stor kraft
har ägnats åt att kartlägga och identifiera sjukdomsbilden bland skolbarn
i Sverige.

Sammanfattningsvis anser jag att det föreligger ett starkt behov av tillskapandet
av en enhet för grundvetenskapligt, biologiskt förankrad forskning
som kompletterar den framstående forskning inom området som redan finns
etablerad vid universitetet i Umeå. En sådan enhet bör ledas av en person
med så bred kompetens att han/hon kan utgöra en brygga mellan den nödvändiga
klassiska näringsläran och mera grundvetenskapligt orienterad nutritions-
och livsmedelsforskning. För att kunna rekrytera en sådan forskare
bör en professur inom området inrättas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en professur för grundvetenskapligt orienterad
forskning inom nutritionsområdet tillskapas vid universitet i Umeå.

Stockholm den 20 mars 1990

Ulla Orring (fp)

Mot. 1989/90
Ub74

9