med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub80 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub80

av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Rekrytering till forskarutbildning och handledning av
forskarstuderande

Om målet att antalet doktorer skall fördubblas skall kunna uppfyllas måste
fler unga människor söka forskarutbildning och sedan fullfölja sina doktorandstudier.
Ett hinder för att uppnå målet är de begränsade möjligheterna
till studiefinansiering. Andra hinder kan vara tvivel på meritvärdet av utbildningen,
arbetssituationen under studietiden, forskarmiljön på institutionen,
kvaliteten på handledningen och kontakterna med handledaren.

Vi anser att mer omsorg måste läggas ned på att ta hand om de ungdomar
som är intresserade av forskarutbildning.

De regionala högskolorna som bas för rekrytering av forskare

Ansvaret för att få tillräckligt många forskare delas mellan universiteten och
de regionala högskolorna.

De studerande vid de regionala högskolorna är en bas för rekrytering av
forskare på samma sätt som studerande vid universiteten. Till de regionala
högskolorna söker sig ofta studerande från närliggande geografiskt område.
Många gånger kommer de från miljöer utan akademisk tradition. Andelen
kvinnliga studerande vid dess högskolor är hög.

För att underlätta rekryteringen till forskarutbildning är det naturligtvis
också nödvändigt att lärarna vid de regionala högskolorna själva har forskarutbildning.
Detta behandlar vi närmare i vår partimotion.

Introduktion till forskning

Varje fakultet borde anordna en introduktionskurs för blivande forskarstuderande.
Till en sådan skulle alla de som studerar inom närbelägna högskolor
inbjudas.

Introduktionskursen skulle ge insikt i vetenskapliga metoder, forskningsmiljöer,
handledarorganisationen och en allmän presentation av vad som
förväntas av den som söker till olika forskningsområden och vilka krav en
studerande kan ställa på institutionerna.

3

Professorernas engagemang i grundutbildningen

På många institutioner är det sällsynt att ledaren för forskningen, dvs. professorn,
deltar aktivt i grundutbildningen. Om han/hon gör det höjs genast
statusen för utbildningen, vilket visar sig i ökat engagemang även från andra
befattningshavare. Detta upplever studenterna positivt och det är med all
säkerhet även rekryteringsbefrämjande till forskarutbildning.

Doktoranders arbetsbelastning

Doktorander har av hävd en stor arbetsbelastning inom institutionerna. De
skall studera, delta i forskningsprojekt, arbeta med egen avhandling, undervisa
i grundutbildningen och åläggs dessutom en lång rad bisysslor som ansvar
för bibliotek och administration. För många doktorander är denna arbetsbörda
tung.

Vi anser att arbetsbelastningen i forskarutbildningen borde kunna lättas
genom att institutionerna åläggs att begränsa de bisysslor som av tradition
utförs av doktorander.

En förutsättning för att doktoranderna skall fungera bra som lärare är dels
att deras undervisning har förankring i den forskning de bedriver, dels att de
har viss utbildning i pedagogiska metoder. Vi anser därför att en poänggivande
kurs i pedagogik bör inleda doktorandstudierna.

Kvalitet på handledningen

På många sätt är handledningen avgörande om den forskarstuderande skall
klara av sin utbildning inom stipulerad tid. Handledaren är den som skall
vägleda och stimulera in i forskarvärlden och ge den studerande legitimitet i
forskarmiljön. Handledaren måste avsätta erforderlig tid för sina doktorander
och vara lätt tillgänglig. På många håll finns tyvärr brister i handledningen
av doktorander. En undersökning vid Högskolan i Luleå visar att
många doktorander träffar sin handledare mindre än en timme i veckan.
Fördröjning av ett avhandlingsarbete på grund av brister i handledningen är
oacceptabel.

Handledaren bör tillsammans med den blivande doktoranden göra upp en
individuell studie/tidsplan för forskarutbildningen. En möjlighet att forska
på deltid bör finnas. Finns den förutsättningen i planen blir stressen mindre
och därmed vågar fler (både kvinnor och män) påbörja forskarutbildning.
Även planeringen för institutionen underlättas om man från början har en
tidsplan för forskarutbildningen.

Fakulteterna bör ta ansvar för att handledaruppdragen fungerar och för
att handledarna har en viss utbildning i att vara handledare. I ansvaret ingår
också att följa upp att en institution inte antar fler forskarstuderande än de
har realistiska möjligheter att handleda på ett bra sätt. Hur institutionerna
använder sina doktorander, dvs. deras arbetsbelastning, bör följas upp av
fakulteterna. Det borde räknas som en merit att ha lyckats slussa doktorander
genom forskarutbildningen.

Vi vill citera ett enkätsvar från en undersökning i Luleå: Att vara handle

Mot. 1989/90
Ub80

4

dare är som att vara trädgårdsmästare. Från början vattnar man, rensar
ogräs, ordnar ordentligt med solljus till dess att plantan börjar skjuta skott
och sedan blomma. Då kan man skörda frukten av sitt arbete.

Forskarutbildningens meritvärde

Utanför den akademiska världen finns för liten kunskap om vad en forskarutbildning
innebär. Ofta saknas insikt om vad en person som är forskarutbildad
kan tillföra näringsliv och offentlig förvaltning. Skall vi kunna rekrytera
fler unga människor till forskarutbildning måste deras utbildning ha ökat
meritvärde utanför universitet och högskolor. Det bör ingå i UHÄs ansvar
att information om vad en forskarutbildning innebär sprids till bl.a. näringslivet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att universiteten
och de regionala högskolorna skall arrangera introduktionskurser
för studenter om forskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fakulteternas ansvar för handledning av doktorander,
handledarutbildning, doktoranders arbetsbelastning, individuella
tidsplaner och meritvärdering av handledningsuppdraget,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
poänggivande kurs i pedagogik bör inleda doktorandutbildningen.

Stockholm den 20 mars 1990

Lars Leijonberg (fp)

Carl-Johan Wilson (fp) Margitta Edgren (fp)

Barbro Westerholm (fp)

Mot. 1989/90
Ub80

5