med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub84 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c )

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c )

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Mot.

1989/90

Ub84-90

I proposition 1989/90:90 om forskning anförs (s. 177) att skolan är ett viktigt
verksamhetsområde för forskarutbildade. Inom gymnasieskolan finns redan
nu ca 1 000 vakanta tjänster som lektor med krav på doktorsexamen eller
motsvarande. De framtida behoven blir, konstateras i propositionen, också
stora, eftersom åldersstrukturen bland de nu verksamma lektorerna medför
att en väsentlig andel av dem kommer att avgå med pension under 1990-ta

Forskarutbildningen är central för att utveckla inte bara forskningen utan
många andra delar av ett modernt samhälle. Gymnasielektorerna har genom
sitt ämneskunnande och vetenskapliga synsätt betytt och betyder mycket för
att hos elever i gymnasieskolan väcka intresse för fortsatta högre studier. Det
finns anledning att slå vakt om denna ämnesmässiga kompetens för gymnasieskolan.
Även rekryteringen till forskarutbildningen främjas av att det
finns tjänster på arbetsmarknaden för vilka krävs fullgjord forskarutbildning
(doktorsexamen).

Regeringen har den 10 mars 1983 utfärdat en förordning med vissa föreskrifter
om lektorstjänster i gymnasieskolan. I denna anges bl.a. att antalet
lektorstjänster skall vara 2 916. Riksdagen beslöt hösten 1989 om kommunalt
huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet. Därvid beslöts att det
vid införande av kommunalt reglerade tjänster för lärare liksom nu skall finnas
regler för behörighet till samtliga tjänster. I detta inbegrips även lektorstjänsterna.

Det är av nationellt intresse att denna tjänsteorganisation för lektorer
finns kvar i gymnasieskolan. Enligt vår mening bör inför kommunaliseringen
den 1 januari 1991 slås fast att antalet lektorstjänster i riket skall vara lägst
2 916 och att vakanta lektorstjänster skall ledigkungöras åtminstone vartannat
år. Eljest finns, som tidigare konstaterats i riksdagen, stor risk för att
tjänsterna av ekonomiska eller andra skäl inte ledigkungörs.

Det är också viktigt att klara ut hur frågor om särskild behörighetsförklaring
och dispenser när det gäller dessa tjänster skall lösas i framtiden. Eftersom
det är staten som utformar behörighetsbestämmelserna för tjänsterna,
är det naturligt att statlig myndighet hanterar sådana frågor.

De hittillsvarande svårigheterna att rekrytera dem som avlagt doktorsexamen
till praktisk-pedagogisk utbildning har till stor del studiefinansiella or

let.

1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub84-90

saker. För sådana personer är det svårt eller föga lockande att genomgå en
praktisk-pedagogisk utbildning med enbart studiemedel. Mot denna bakgrund
har tre särskilda modeller utformats för en praktisk-pedagogisk lektorsutbildning,
två för blivande lektorer i ekonomiska eller tekniska ämnen
och en för blivande lektorer i s.k. allmänna ämnen. Den senare skall omfatta
20-40 poäng och bedrivas på heltid med ersättning motsvarande utbildningsbidrag
för doktorand.

Den praktisk-pedagogiska utbildningen för blivande lektorer anordnas vid
universiteten i Lund och Umeå och vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm
(sammanlagt 25 platser). Som redovisats är ett stort antal lektorstjänster
nu vakanta. Enligt UHÄ behövs det en årlig nyrekrytering av ca 120 lektorer.
Omfattningen av den praktisk-pedagogiska utbildningen, som avser
utbildning av lektorer främst i naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga
och språkvetenskapliga ämnen, är av organisatoriska skäl lättast att öka. Ett
ökat utrymme för en sådan utbildning med utbildningsbidrag bör därför snarast
skapas. Vid antagning till lärarutbildning av olika slag uppstår ständigt
tomma platser. Medel motsvarande kostnader för dessa platser bör få användas
för den lektorsutbildning som nu behövs.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beträffande forskarutbildade lektorer i gymnasieskolan
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om lägsta antal tjänster, ledigkungörande, behörighetsförklaring
m.m. och utbildning.

Stockholm den 20 mars 1990

Jan-Erik Wikström (fp)

Karin Söder (c) Göran Astrand (m)

Mot. 1989/90
Ub84

2