med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub89 av Roland Larsson och Lola Björkquist (c, fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub89

av Roland Larsson och Lola Björkquist (c, fp)
med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Det råder en svår brist på forskarutbildade företagsekonomer i Sverige.
Detta förhållande utgör ett allvarligt hot mot lärarförsörjningen i företagsekonomi.
Det gör också att det är mycket svårt för näringsliv och förvaltning
att rekrytera högkvalificerad personal med ekonomisk inriktning för t.ex.
utredningsuppgifter. Även forskningen i ämnet företagsekonomi är underdimensionerad,
vilket UHÄ uppmärksammat i sin senaste anslagsframställning,
i vilken tre av fyra äskade professorstjänster under anslaget till de samhällsvetenskapliga
fakulteterna avsåg detta änmne. En internationellt sett
allt viktigare deldisciplin som företagsstrategi finns ännu inte företrädd i Sverige.

I denna motion framläggs förslag som syftar till att reducera bristen på
såväl forskarutbildning som forskning inom företagsekonomi, speciellt avseende
den ovan nämnda deldisciplinen, nämligen förslag om inrättande av
en professur i företagsekonomi med inriktning mot företagsstrategi vid universitetet
i Linköping.

Behov av forskning och forskarutbildning i
företagsekonomi

Forskarutbildning i företagsekonomi fyller två konkreta behov. Det första
avser företags och organisationers behov av kvalificerad personal för bl.a.
forskningsnära utredningsarbete. Det andra är universitetens behov av forskare
och lärare.

Forskningsorganisationen i företagsekonomi i landet är blygsam samtidigt
som företagsekonomi är det dominerande ämnet inom ekonomlinjen och internationella
ekonomlinjen, två linjer som tillsammans svarar för 2 715 nybörjarplatser
(av totalt 8 357 inom AES-sektorn). Till detta skall läggas att
utbudet av fristående kurser i företagsekonomi är mycket omfattande.

En inom universitetet i Linköping genomförd utredning visar att grundutbildningen
och forskningen inom ämnet företagsekonomi i landet kommer
att möta allt större svårigheter att tillgodose behovet av kompetenta lärare
och forskare. Enligt dessa beräkningar uppgår i dag det totala behovet i
landet som helhet av disputerade högskolelektorer i företagsekonomi bara
inom grundutbildningen till mellan 200 och 300. Det skall ställas i relation
till det antal personer (ca 14) som årligen avlägger doktorandexamen i före

tagsekonomi. Totalt har inte mer än ca 270 personer disputerat i ämnet under
de senaste 20 åren. I ett nationellt perspektiv bör alltså forskningen och
forskarutbildningen i företagsekonomi öka.

I det regionala perspektivet är det av största vikt att högskolelektorer
verksamma vid de mindre och medelstora högskolorna får möjlighet att bedriva
egen forskning genom ett regelbundet samarbete med universiteten.
Mellan universitetet i Linköping och högskolan i Jönköping finns ett samarbete
etablerat i ämnet företagsekonomi vilket också har tagit sig uttryck i att
två doktorander med grundutbildning från högskolan i Jönköping är antagna
vid universitetet. Forskningssamverkan med andra högskolor kan också
komma att utvecklas. I propositionen poängteras betydelsen av att sådant
forskningssamarbete etableras.

Utifrån ett lokalt perspektiv är huvudskälen till att etablera anslagsfinansierad
forskning i företagsekonomi dels att en forskningsanknuten grundutbildning
är en förutsättning för att kvaliteten i grundutbildningen skall
kunna bibehållas, dels att tillgången till kompetenta lärare måste tryggas.

Forskning i företagsekonomi vid universitetet i Linköping

Så som forskningen inom tema bl.a. genom statsmakternas beslut kommit
att inriktas och dimensioneras har möjligheterna för studerande och lärare i
ämnet företagsekonomi att delta i forskarutbildning och/eller forskning inte
underlättats utan snarare begränsats. Med åren har emellertid en omfattande
externfinansierad forskning och forskarutbildning vuxit fram i företagsekonomi,
baserad på ett fortlöpande inflöde av externa forskningsmedel.
Den på detta sätt bedrivna forskningen har haft sin tyngdpunkt på problemställningar
inom strategiområdet.

Strategiinriktningen innebär en fokusering på hur externa och interna betingelser
samverkar när det gäller företags utveckling. Inriktningen omfattar
därmed områdena omvärlds- och konkurrensanalys, strategisk planering, affärsidé
och strategiformulering, strategiskt beslutsfattande, strategiimplementering
samt strategiskt ledarskap. Teoretiskt har programmet sin bas såväl
i strukturekonomisk teori och marknadsteori som i organisationsteori.
Inriktningen leder till en kunskapsutveckling avseende den anpassning och
omorientering som alla företag och offentliga förvaltningar måste genomgå
för att möta ständigt nya omvärldskrav.

Strategiområdet är en av de internationellt snabbast växande subdisciplinerna
inom företagsekonomiämnet och finns företrätt som egna avdelningar
med en eller flera professurer vid samtliga större business schools i USA
och England. I Sverige saknas professurer i företagsekonomi med denna inriktning.

En professur i företagsekonomi med inriktning mot företagsstrategi skulle
komplettera de vid universitetet och tekniska högskolan i Linköping redan
befintliga forskningsinriktningarna industriell organisation, industriell
marknadsföring och transportsystem/materialadministration på ett kraftfullt
sätt.

I sin anslagsframställning för 1990/91-1992/92 hemställer UHÄ att en professur
i företagsekonomi bör inrättas vid universitetet i Linköping fr.o.m.

Mot. 1989/90

Ub89

12

den 1 juli 1990. Detta är den enda professuren inom de samhällsvetenskapliga
fakulteterna som UHÄ prioriterar inom sitt budgetförslag för 1990/91.

Det finns i och för sig goda forskningspolitiska skäl för att professorstjänster
har relativt ospecificerade benämningar. För att ett kvalificerat stöd till
den forskning som redan vuxit fram i Linköping skall erhållas bör dock inte
denna professur anges utan inskränkning utan få en inriktning mot det ovan
angivna området företagsstrategi. Härigenom säkerställs också att denna för
både företagens och den offentliga förvaltningens förnyelse så väsentliga
forskning får en fast bas i Sverige. I sammanhanget kan nämnas att flertalet
av de nya professurer som föreslås inrättade inom de samhällsvetenskapliga
fakulteterna i propositionen har angivits med speciella inriktningar, varför
en specialiserad ämnesbenämning för den nu aktuella professuren väl harmonierar
med den i propositionen i övrigt tillämpade forskningspolitiken i
detta avseende.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en professur i företagsekonomi med inriktning
mot företagsstrategi vid universitetet i Linköping.

Stockholm den 20 mars 1990

Roland Larsson (c) Lola Björkquist (fp)

Mot. 1989/90

Ub89

13