med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub91 av Inga-Britt Johansson och Marianne Carlström

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub91

av Inga-Britt Johansson och Marianne Carlström
(båda s)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Mot.

1989/90

Ub91-95

Forskning och högre akademisk utbildning har stor betydelse även förvardagens
villkor och värden. I ett samhälle där kunskap ses som en grundval för
mänsklig utveckling kan inte vår tillvaro utanför marknader och institutioner
sättas på undantag i forsknings- och utbildningssammanhang. Hushållsekonomi
är ett sådant område.

I slutet av 1970- och början av 1980-talen inrättades ett antal forskarassistenttjänster
i Stockholm, Umeå och Lund. De forskningsstödjande organen
avsatte dock inga särskilda medel till hushållsekonomisk forskning. Något
utvecklat lokalt eller nationellt samarbete av mångvetenskaplig karaktär, vilket
var avsikten, har inte kommit till stånd. Inte heller har de förväntningar
som ställdes på den hushållsekonomiskt inriktade forskningen vid högskolan
uppfyllts. Professurerna har glidit mot marknadsekonomi, och det utvecklingsarbete
som har utförts på området har främst ägt rum inom KOV och
Sparbanksföreningen.

Det som i dag finns kvar på det hushållsekonomiska området löper nu stor
risk att helt försvinna. Vi ser detta som ytterst allvarligt, inte minst med
tanke på hur man i olika sammanhang markerat behovet av aktuell kunskap
om hushållens ekonomiska situation. Inom bankväsendet, studieförbunden,
de fackliga organisationerna, kommunernas konsumentvägledningar m.fl.
blir behovet av kunskaper om hushållens ekonomi alltmer uttalat. Med
tanke på att staten tagit ansvar för en framåtsyftande och ambitiös konsumentpolitik
är det nu hög tid att säkra förutsättningarna för dess förverkligande.

Det finns en rad områden där vi i dag behöver kunskap. Exemplen nedan
är bara några av de mer akuta. Såväl grundforskning som tillämpad forskning
med hushållsekonomisk inriktning behövs här:

- Skattesystemets effekter på hushållens ekonomi med ett bredare hushållsekonomiskt
perspektiv.

- Bidragens och subventionernas dito.

- Den förlängda försörjningsbördans kostnader och konsekvenser för hushållen.

- Hushållens ökade skuldsättning: konsekvenser på både lång och kort sikt
för hushåll i olika stadier i livscykeln, med olika socioekonomisk bakgrund
etc.

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ub91-95

- Hushållens sparande; hushållsarbetets betydelse för sparandet och sam- Mot. 1989/90
hällsekonomin. Ub91

- Hushållens ekonomi ur jämställdhetsperspektiv; ett traditionellt kvinnoansvar
som negligerats.

- Hushållens energianvändning; konsumtion, användningen av teknisk utrustning,
beteendepåverkan etc.

- Produktionen i hushållen; innehåll, förändring över tid, arbetsfördelning,
investeringar i teknologi etc.

- Hushållsekonomiskt beteende; klasskillnader, könsskillnader, åldersskillnader,
skillnader i kunskap, regionala skillnader etc.

- Tidens användning; hushållens behov av tid och möjlighet att fördela tillgänglig
tid, omfördelning etc. Den informella ekonomins betydelse i
folkhushållet.

- Kvalitativa analyser av hushållens konsumtion; kulturella och sociala påverkansfaktorer,
krav och funktion etc.

- Familjeföretaget och det privata hushållet; ekonomiska och juridiska
problem, arbetsdelning, samhällsservice etc.

- Alternativa boendeformer; konsekvenser för hushållens arbete, ekonomi,
sociala kontaktnät etc.

På samtliga dessa områden som här tagits upp som exempel finns naturligtvis
forskningsresultat, men pä inget av dem finns den breda analys som en tvärvetenskaplig
ansats kan ge och som är helt avgörande för resultatens relevans ur
hushållsekonomisk synvinkel.

Som tidigare nämnts finns ett märkbart och snabbt växande behov av kunskaper
om hushållens ekonomi i vid mening.

Trots synnerligen begränsade möjligheter har samarbete och utvecklingsprojekt
initierats och genomförts, men insatserna är splittrade och alltför få.

Fasta resurser för forskning och högre utbildning är nödvändiga. Framför
allt behövs forskarutbildning med speciell inriktning på hushållens ekonomi
i den vidare mening som exemplen ovan beskriver.

Det är också helt nödvändigt med en offentlig markering av områdets betydelse,
uttryckt i bl.a. särskilda anslag för forskning.

Det är därför glädjande att KOV nu åter tillförs resurser för vissa insatser
inom konsumentforskningsområdet. Detta är dock inte tillräckligt för att
bygga upp den tvärvetenskapliga ansats som behöver påbörjas för att nå
goda resultat.

Fasta resurser för hushållsekonomiskt inriktad forskning vid universitetens
samhällsvetenskapliga fakulteter behövs för att bygga upp kompetens
och utbilda för återväxt. Detta understryks också i UHÄ:s anslagsframställning
för 1990-1993.

Forskningsanslag med öronmärkning är nödvändiga för att ett hittills svagt
utvecklat kunskapsområde inom rimlig tid skall få tillgång till aktuella forskningsresultat.
Därför bör forskning inom ett ramprogram Hushållen och
ekonomin initieras i FRN:s regi.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

2

tionen anförts om fasta resurser för hushållsekonomiskt inriktad Mot. 1989/90

forskning vid universitetens samhällsvetenskapliga fakulteter, Ub91

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett ramprogram Hushållen och ekonomin initieras
i forskningsrådsnämndens regi.

Stockholm den 20 mars 1990

Inga-Britt Johansson (s) Marianne Carlström (s)

3