med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub92 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub92

av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Vissa tjänster m.m.

1. Utrikesdepartementets verksamhetsområde

Regeringen föreslår att en doktorandtjänst inom ämnet statsvetenskap med
inriktning på internationell politik inrättas vid Umeå universitet. I övrigt begränsar
regeringen sina förslag rörande forskning med inriktning på internationell
politik till tjänster under professorsnivå och föreslår att 750 000 kr.
för detta ändamål anvisas universitetet i Lund.

Utrikes- och säkerhetspolitisk forskning har inom Sverige en jämförelsevis
liten omfattning. Den av utrikesutskottet begärda inventeringen angående
denna forskning visar att en minskning av verksamheten skett under en
följd av år. Detta är ytterst allvarligt, eftersom de säkerhetspolitiska frågorna
är komplicerade och de snabba förändringarna i Sveriges omedelbara
närhet ställer starkt ökade krav på mycket goda insikter och kunskaper samt
mycket god analysförmåga i dessa frågor.

Det är väsentligt att vi har forskning och utbildning inom Sverige i en omfattning
som möjliggör en levande och saklig debatt inom de utrikes- och
säkerhetspolitiska ämnesområdena. För att nå dit kan vi inte nöja oss med
enstaka kunskapsöar utan måste ha utbildning i så stor omfattning att en
kritisk massa finns.

Regeringens förslag för de närmaste budgetåren är mycket blygsamma.
Sex professurer inrättades enligt 1987 års forskningspolitiska beslut inom
området utvecklingsekonomi, statsvetenskap och miljö. Inom området utrikes-
och säkerhetspolitik finns som jämförelse ännu inte en enda professur.
Det måste till betydligt kraftigare satsningar för att utrikes- och säkerhetspolitisk
forskning skall kunna nå den omfattning och det djup som erfordras
för att en någorlunda bred kompetens skall finnas inom landet.

Vi föreslår mot denna bakgrund att två professurer med inriktning mot
utrikes- och säkerhetspolitik inrättas - den ena professuren vid Stockholms
universitet och den andra vid Uppsala universitet.

Professuren i säkerhetspolitisk forskning bör inrättas vid Stockholms universitet,
men det finns skäl att pröva en placering vid utrikespolitiska institu

tet. Detta skulle ge en resursförstärkning till utrikespolitiska institutet. Anknytningen
till universitetet erbjuder naturliga rekryteringsmöjligheter genom
de forskarstuderande och doktorander som också skulle knytas till
verksamheten.

Professuren vid Uppsala universitet bör inriktas mot utrikes- och säkerhetspolitik.

2. Professur i företagsekonomi

År 1971 inrättades forskarutbildning vid ekonomiska institutionen vid dåvarande
Linköpings högskola inom såväl ekonomiämnena inom det tekniska
området som ämnet företagsekonomi inom den filosofiska fakulteten. Några
särskilda resurser till forskarutbildningen i företagsekonomi anslogs dock
inte. Det förutsattes av statsmakterna att den skulle kunna genomföras genom
att den tekniska fakultetens handledarresurser utnyttjades. På detta
sätt kunde viss forskarutbildning i företagsekonomi bedrivas vid den filosofiska
fakulteten under större delen av 1970-talet.

Paradoxalt nog kom tillkomsten av temaforskningen i Linköping att få negativa
följder för den företagsekonomiska forskningen i och med att temaforskningen
skulle svara för alla ämnens forskningsanknytning inom den filosofiska
fakulteten. Inriktningen och dimensioneringen av temaforskningen
kom i praktiken att beskära möjligheterna till forskarutbildning eller
forskning i företagsekonomi.

Successivt har emellertid en omfattande externfinansierad forskning i företagsekonomi
vuxit fram. 1987 inrättade universitetsstyrelsen en extra professur
i ämnet. Den förutsattes kunna baseras på externa forskningsmedel.
Den externfinansierade forskningens omfattning vid institutionen motsvarar
för innevarande år cirka sju personår. Ett samarbete har också inletts med
den företagsekonomiska utbildningen vid Jönköpings högskola. Det har
bl.a. kommit till uttryck i antagningen till forskarutbildningen.

Universitetsstyrelsen i Linköping har starkt betonat det angelägna i att
forskningen och forskarutbildningen i företagsekonomi får en basorganisation
via fakultetsanslag och att denna byggs upp successivt med början under
den förestående treårsperioden genom att minst en professur inrättas i företagsekonomi.
UHÄ har helt ställt sig bakom förslaget och högprioriterat
detta.

Mot denna bakgrund finner vi det rimligt att en professur i företagsekonomi
inrättas den 1 juli 1990 vid Linköpings universitet. UHÄ har beräknat
att professuren skulle kräva ett resurstillskott på 600 000 kr.

3. Professur i sociologi med inriktning på socialpolitik

Regeringen föreslår ökade resurser i form av professurer och andra forskartjänster
inom socialpolitiken. I Göteborg föreslås en professur i nationalekonomi
med inriktning på fördelningsfrågor, i Stockholm och Umeå föreslås
professurer i sociologi med inriktning på socialpolitik.

I stora universitetsämnen som sociologi, nationalekonomi och socialt arbete
finns normalt flera sökande till tjänster med inriktning på socialpolitik.

Mot. 1989/90

Ub92

5

I dessa ämnen ingår socialpolitiska frågeställningar också i undervisningen
på grundnivå och i forskarutbildningen. Det är också utifrån dessa ämnen
som merparten av den socialpolitiska forskningen i Sverige bedrivits.

Regeringen föreslår att den samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund erhåller
en ny professur i rättssociologi med socialpolitisk inriktning. Detta innebär
en ämnesavgränsning som är uttryck för en snäv och olycklig specialisering.
Rättssociologi i sig är ett litet ämne. Det finns redan en professorstjänst
i ämnet i Lund men inte i övriga delar av landet. Propositionens
ämnesavgränsning innebär i realiteten att det inom ett i övrigt vidsträckt
forskningsfält kommer att finnas högst en realistisk sökande.

Ur forskningspolitisk synvinkel är det principiellt betänkligt att på detta
sätt de facto personanknyta en föreslagen nyinrättad professur. Rättssociologi
är inom området för socialpolitisk forskning av mindre betydelse än sociologi,
nationalekonomi, socialt arbete och socialrätt.

För att bredda urvalet av sökande till den tilltänkta tjänsten vid Lunds universitet
och för att ge den socialpolitiska forskningen i Lund ett bredare stöd
föreslås att professuren ges samma innehåll som motsvarande tjänster i
Umeå och Stockholm. Den i propositionen föreslagna professuren i rättssociologi
med socialpolitisk inriktning föreslås därför få ett ändrat innehåll till
Sociologi med inriktning på socialpolitik och med samma motivering som
förslaget till tjänst i Umeå. Detta skulle göra det möjligt för skilda slags sociologer,
inklusive rättssociologer, att söka tjänsten.

4. Meritvärdering för tjänst som högskolelektor

Regeringen anför i propositionen att befordringsgrunderna för tjänst som
högskolelektor bör ändras så att de inte kan tillsättas främst på en bedömning
av pedagogiska meriter. Detta skall enligt regeringen ses som en konsekvens
av att forskning skall ingå i högskolelektorernas tjänstgöring.

Vi har föreslagit att forskning icke endast skall vara en möjlighet utan även
en skyldighet för högskolelektorerna. Vi ser ett oupplösligt samband mellan
forskning och grundutbildning. En strävan skall givetvis vara att hålla en hög
standard i alla delar av arbetet. Pedagogiska meriter bör därför även i framtiden
kunna vägas in vid tillsättning av tjänst som högskolelektor.

Eftersom forskning enligt vår uppfattning skall ingå i samtliga högskolelektorers
tjänstgöring kommer kraven på vetenskaplig meritering att ställas
så högt som de inomvetenskapliga kriterierna anger. Det finns därför enligt
vår mening ingen möjlighet att i framtiden bortse från behovet av vetenskaplig
meritering.

5. Särskild fakultetsresurs

I forskningspropositionen föreslås en särskild fakultetsresurs för högskolelektorers
forskning fr.o.m. budgetåret 1991/92. Medlen skall fördelas med
lika stora belopp, 5 milj. kr. till var och en av de humanistiska respektive
matematisk naturvetenskapliga fakulteterna vid samtliga universitet utom
universitetet i Linköping. Vi har i en annan motion inte ställt oss främmande
till att de avsedda medlen tas i anspråk för att finansiera forskning för alla
forskningsbehöriga högskolelektorer.

Mot. 1989/90

Ub92

6

Skulle inte detta bli fallet och den särskilda fakultetsresursen komma till
stånd finner vi det dock orimligt att inte också Linköpings universitet får en
sådan resurstilldelning. Universitetet i Linköping har en annan organisation
än övriga universitet i landet. Det finns inga separata humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga
fakulteter vid universitetet. Den filosofiska fakulteten
är odelad och gemensam för lärarna inom såväl matematik/naturvetenskap
som samhällsvetenskap och humaniora.

Det är inte acceptabelt att av organisationstekniska skäl ställa högskolelektorerna
i Linköping utanför den föreslagna resurstilldelningen. I sammanhanget
kan också erinras om att Linköping inte heller får del av de 30
milj. kr. som anslås till de mindre och medelstora högskolorna för forskningsstödjande
åtgärder.

Det är följaktligen av största vikt att också den filosofiska fakulteten vid
universitetet i Linköping tillförs medel motsvarande den särskilda fakultetsresursen.
Förstärkningen bör uppgå till 5 milj. kr. tillsammans för de delar
inom fakulteten som utgörs av humaniora respektive matematik/naturvetenskap.

6. Resurser till universitetsbiblioteken

I propositionen föreslås under anslaget till de humanistiska fakulteterna att
universitetsbiblioteken får en förstärkning av litteraturförsörjningen till humanistisk
forskning med 900 000 kr. vardera. Av samma skäl som tidigare
anförts har uppenbarligen universitetsbiblioteket i Linköping blivit bortglömt
också i detta sammanhang. Humanistisk forskning bedrivs bl.a. inom
tema. Därför bör universitetsbiblioteket i Linköping tillföras 500 000 kr. för
humanistisk litteraturförsörjning.

7. Forskning inom skolväsendet

Vi har i annat sammanhang uttryckt vår skepsis mot myndighetsdirigerad
forskning och vår önskan att över hela linjen stärka i första hand universitetens
basorganisation via fakultetsanslagen. Vi har därför föreslagit att 15
milj. kr., dvs. större delen av det belopp på 20 796 000 kr., som regeringen
vill anvisa till Forskning inom skolväsendet under punkten B 7, överförs direkt
till de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Regeringen föreslår nu att ytterligare 4 456 000 kr. anvisas under ifrågavarande
anslag. Avsikten är att merparten av dessa medel skall fördelas av
skolöverstyrelsen till högskoleenheter med lärarutbildning. Det hade möjligen
varit logiskt, om UHÄ erhållit uppdraget att fördela medlen, eftersom
lärarutbildningen numera sorterar under UHÄ och inte SÖ.

Då vi redan föreslagit en omfattande överföring av anslaget till grundforskningen,
finns det anledning att avvisa den ytterligare förstärkning som
regeringen nu föreslår. Det finns som vi visat åtskilliga, mer angelägna områden
inom forskningen som behöver tillgodoses.

8. Forskning vid små och medelstora högskolor

Regeringen föreslår att för forskningsstödjande verksamhet ytterligare 30
milj. kr. anvisas direkt till de små och medelstora högskolorna. Vissa små

Mot. 1989/90

Ub92

7

högskolor kommer enligt regeringens förslag att disponera förhållandevis
stora belopp för forskningstödjande åtgärder trots att ytterst få personer innehar
forskarkompetens.

Denna öronmärkning av resurser innebär en principiell avvikelse mot de
riktlinjer som i övrigt gäller för anslagsgivning till forskning, eftersom beslut
om dessa medels användning kan komma att fattas efter andra kriterier än
de strikt inomvetenskapliga.

Det får enligt vår mening inte vara så att strävan att stödja verksamheten
vid små enheter leder till att kvalitetsaspekterna eftersätts.

Enligt vår mening garanteras forskningens kvalitet bäst av att forskningsprojekt
prövas i den konkurrens som sammantaget finns i forskarsamhället.
Det naturliga vore att de aktuella medlen tillfördes fakulteterna för vidare
fördelning efter inomvetenskapliga kriterier.

Vi är emellertid beredda att pröva den av regeringen föreslagna ordningen
under en försöksperiod. Regeringen bör senast inför nästa forskningsproposition
redovisa hur de medel som nu anslås använts och kriterierna för hur
de fördelats vid respektive berörd högskoleenhet.

Fördelningen av medlen inom respektive högskola bör göras av organ som
besitter vetenskaplig kompetens. Detta bör utan svårighet vara möjligt vid
de medelstora högskolorna. I de fall någon av de mindre högskolorna saknar
egen kompetens för kvalitetsbedömning av projekt bör enligt vår mening
sakkunniga tillkallas för att utföra den inomvetenskapliga bedömningen.

9. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att vid Stockholms universitet inrätta en
professur i säkerhetspolitisk forkning,

2. att riksdagen beslutar att vid Uppsala universitet inrätta en professur
med inriktning på utrikes- och säkerhetspolitik,

3. att riksdagen beslutar att vid Linköpings universitet inrätta en
professur i företagsekonomi,

4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar

a) att vid Lunds universitet inrätta en professur i rättssociologi
med socialpolitisk inriktning,

b) att vid Lunds universitet inrätta en professur i sociologi med
inriktning på socialpolitik,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pedagogiska meriter vid tillsättning av tjänst som
högskolelektor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fr.o.m.
budgetåret 1991/92 Linköpings universitet bör anvisas 5 000 000 kr.
som särskild fakultetsresurs i enlighet med vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 till Linköpings
universitet anvisa 500 000 kr. för litteraturförsörjning till humanistisk
forskning i enlighet med vad som i motionen anförts,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag att under reservationsan

Mot. 1989/90

Ub92

8

slaget Forskning inom skolväsendet anvisa 4 456 000 kr. utöver vad
som har föreslagits i proposition 1989/90:100 bil. 10,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisning av användning och fördelning av den
forskningsstödjande resursen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av vetenskaplig kompetens hos de organ
som fördelar medel för forskningsstödjande verksamhet.

Stockholm den 20 mars 1990

Ann-Cathrine Haglund (m)

Birgitta Rydle (m) Birger Hagård (m)

Mot. 1989/90

Ub92

Ulf Melin (m)

Hans Dau (m)

Birgit Henriksson (m)

Rune Rydén (m)

Göran Allmér (m)

Elisabeth Fleetwood (m)

9