med anledning av prop. 1989/90:92 om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar

Motion 1989/90:So22 av Ingrid Ronne-Björkqvist m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: So22

av Ingrid Ronne-Björkqvist m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1989/90:92 om
gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade
ungdomar

Regeringen föreslår att det i skollagen förs in bestämmelser om rätt till gymnasieutbildning
för svårt rörelsehindrade ungdomar. Utbildningen föreslås
bli speciellt anpassad efter deras behov. Denna rättighet skall gälla tills eleven
fyllt 21 år och fram till 23 år för att påbörjad utbildning skall kunna avslutas.
Intagningen skall göras av en speciell nämnd, och dess beslut skall kunna
överklagas till kammarrätten. De speciella omvårdnadsinsatserna skall bekostas
med statsbidrag, och eleven skall i vissa fall erlägga skälig avgift.
Dessa bestämmelser föreslås träda i kraft den 1 januari 1991. Statsbidraget
för omvårdnadsutgifterna skall utgå redan fr.o.m. höstterminen 1990 för elever
som går på sådan utbildning. Denna specialanpassade utbildning skall
anordnas på tre orter i landet.

Inledning

Utvecklingen under senare år har medfört att de flesta handikappade gymnasieungdomar
har kunnat få utbildning i sina hemkommuner. En liten
grupp (ca 20 st/år) har emellertid behov av mycket stora och speciellt anpassade
insatser av omvårdnad och habilitering för att klara sina studier. Riksdagen
har tidigare uttalat att staten skall ta på sig ett kostnadsansvar för
denna ytterst lilla grupps behov av gymnasieutbildning. Konstitutionsutskottet
har varit kritisk till att frågan inte lösts tidigare. Nu har regeringen äntligen
lagt fram ett förslag i enlighet med riksdagens uttalande.

Folkpartiet har förslag till ändringar under några punkter i propositionen.
Vi presenterar dessa under följande rubriker: intagning, besvärsinstans och
ändring iförslaget till 3 kap. 19 a § skollagen.

Intagning

Regeringen föreslår att intagningen till den specialanpassade gymnasieutbildningen
skall göras av en speciell nämnd som skall vara knuten till skolöverstyrelsen.
I denna föreslås följande representation, nämligen från skolöverstyrelsen,
nämnden för vårdartjänst, planeringsberedningen samt någon
representation för huvudmännen eller ledningen för skola, elevhem eller
habilitering på resp. gymnasieort.

I en nämnd som skall besluta vem som skall få tillträde till denna speciella
gymnasieform är det viktigt att det även finns representation från intressen

terna. Det troliga är att viss praxis kommer att utvecklas vid intagnings- Mot. 1989/90

nämnden, även om individuell hänsyn måste ges ett utrymme vid bedöm- So22

ningarna. Det är därför viktigt att en representant från de rörelsehindrades
organisationer finns i intagningsnämnden.

Besvärsinstans

Regeringen föreslår att intagningsnämndens beslut skall kunna överklagas
till kammarrätten. Regeringen är dock medveten om att detta eventuellt
måste omprövas mot bakgrund av den nyligen tillsatta domstolsutredningens
förslag. Kammarrätten skall i första hand pröva ärenden av mer principiell
karaktär. Intagningsnämndens beslut rör enskilda individer. Besvär över
nämndens beslut måste kunna handläggas snabbt. Handläggningstiderna är
oftast längre i kammarrätt än i länsrätt. En prövning får inte dra ut på tiden
eftersom det skulle kunna omöjliggöra en studiestart. Vi föreslår därför att
besvär över intagningsnämndens beslut i första hand skall prövas av länsrätt.

Ändring i förslaget till 3 kap. 19 a § skollagen

I förslaget till 3 kap. 19 a § skollagen anges förutsättningarna för att få rätt
till gymnasieskola speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade (Rh-anpassad
utbildning). I förslaget finns följande formulering: Eleven förutsätts vidare
vara beroende av de särskilda omvårdnadsinsatser som erbjuds vid de Rhanpassade
gymnasieskolorna för att kunna genomföra gymnasiala studier.

Begreppet beroende av har en alltför negativ klang och ger intryck av
att de berörda är passiva objekt som skall ges vissa omvårdnadsinsatser. Vi
föreslår därför att begreppet behov av används i stället för beroende av
i lagtexten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om representation i intagningsnämnden,

2. att riksdagen med ändring i regeringens förslag beslutar att besvär
över intagningsnämndens beslut i första hand skall prövas av
länsrätt,

3. att riksdagen beslutar att ändra förslaget till 3 kap. 19 a § skollagen
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 14 mars 1990

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Barbro Westerholm (fp) Ulla Orring (fp)

Barbro Sandberg (fp)

8