med anledning av prop. 1990/91:149 Radio- och TV-frågor

Motion 1990/91:K79 av Krister Skånberg (mp)

Jag yrkar avslag på lagförslagen som innebär att den
marksända televisionen öppnas för reklamfinansierade
sändningar. Jag tänker absolut inte ge upp motståndet mot
reklam i TV! Nu senast under mitt USA-besök fick jag trista
påminnelser om hur det amerikanska sättet att sända
reklam trasar sönder själva programmet, sammanhanget
blir lidande och reklaminslagen är ofta smaklösa. Även om
man väljer att lägga reklamen före eller efter
programinslagen kommer det enligt min uppfattning att
sänka kvaliteten och alltså vara till nackdel för tittaren.

Det mest negativa ur grön synpunkt är naturligtvis
reklamens maktden lockar människor att leva över sina
tillgångarden lockar människor att köpa saker de inte
behöverden lockar människor att köpa ''finare'' varianter
av varor än de behöverden hetsar människors habegär
och avundsjukaden leder till högre materiell
förbrukningden leder ofta till fel slags förbrukning, av
glossigare varor

Reklamen urholkar också konsumentens ekonomi
direkt och dessutom indirekt, på två sätt:Företagens
reklamkostnader måste läggas på produkternas pris.
Kunden får alltså betala reklamen, vare sig hon har
drabbats av den eller ej.Reklamen urholkar också
samhällsekonomin. Reklamen leder till både ökad och
felaktig eller tvivelaktig resursförbrukning av varor vars
tillverkning, distribution, användning och ''kvittblivning''
också innebär ökad resursförbrukning och dessutom ökar
avfallsproblemen och miljöförstöringen.

Reklamen snedvrider också ofta konkurrensen mellan
stora och små företag och gynnar därvid storskaligheten på
småskalighetens bekostnad. Detta kommer i hög grad att
gälla TV-reklam, den blir dyr och därmed svår för mindre
företag att utnyttja.

Jag anser att vi behöver mer, bredare och bättre
konsumentupplysning i Sverige, som är pedagogiskt
utformad, informativ, underhållande och gärna artistisk.
Den ska hjälpa människor att se sina behov och sina
möjligheter att tillfredsställa dessa behov i sitt sammanhang
och att se vilka konsekvenser för miljön, för andra
människor och för kommande generationer som hennes val
får.

Rätt uttänkt och utformad skulle sådan
konsumentupplysning kunna ha en stor och positiv inverkan
på människors beteende både som konsumenter och i sina
yrkesroller. Bl a
skulle den kunna leda till att folk frågade mer efter:
hälsosammare produktermiljövänligare produkter och
förpackningarresurssnålare produkter och
förpackningarlokalt tillverkade produkter som klarar
enklare förpackningarhållbarare produkter
återanvändbara produkter eller recirkulerbara efter
användning

Förutom positiva effekter för miljö- och
resursbevarande skulle sådan konsumentupplysning kunna
öka självtilliten och självförsörjningen samt minska
Sveriges importberoende och utlandsskuld och förbättra
bytesbalansen och samhällsekonomin.

De statliga TV-kanalerna är rädda för att de med sin
nuvarande finansiering inte klarar att hålla en
programkvalitet som gör att det stora flertalet väljer dem
och inte utlänska stationer eller TV3 och 4, så länge de nu
överlever.

Jag menar att staten skulle öka anslagen både till
konsumentorganisationer och till den statliga och
kommunala konsumentupplysningen. En stor del av dessa
anslag skulle användas för att ta fram konsumentupplysning
att spridas via massmedia. Man skulle ha möjlighet att
samarbeta med TV 1 och 2 och med Sveriges Radios andra
bolag för att ta fram dessa program och kunna betala för
detta -- vilket skulle tillföra både radion och TV-n mer
motivation och pengar. Detta kan kräva vissa ändringar i
reglerna om finansiering av programverksamheten.

De allra flesta konsumenter skulle tjäna på att den
statliga TV-n får mer pengar via skattepengar, direkt eller
indirekt, det blir billigare för dem än att varorna blir dyrare
p g a
TV-reklam.

De reklampengar som företagen väljer att satsa på
utlänska TV-stationer som sänder till Sverige kan man nu
bara komma åt med höjd reklamskatt.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår lagförslagen som innebär att den
marksända televisionen öppnas för reklamfinansierade
sändningar.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade anslag till
konsumentupplysning.

Stockholm den 16 april 1991

Krister Skånberg (mp)