med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)

Motion 1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Vissa anslagsfrågor

Information om Sveriges samarbete med EG

De av regeringen föreslagna åtgärderna till
informationsinsatser inom ramen för befintliga anslag är
otillräckliga. Det synes dessutom som om huvuddelen av
medlen kommer att gå till ytterligare information från redan
EG-positiva organ som utrikesdepartementets
handelsavdelning, de fackliga centralorganisationerna,
m.m.

I en motion under allmänna motionstiden
(1990/91:U609) krävde miljöpartiet att 20 miljoner skulle
anslås till allsidig Europainformation, dels till EG-kritiska
organisationer, dels för att på ett allsidigt sätt utreda
alternativa förslag till svenskt Europasamarbete.
Bakgrunden till begäran var att näringslivet redan satsar
mångmiljonbelopp för att påverka opinionen och att även
de statliga organens information går i samma riktning. För
att kunna få en allsidig belysning av frågan inför en
kommande folkomröstning är det nödvändigt att även
andra meningsriktningar får rimliga ekonomiska resurser
att utveckla sin uppfattning.

Vi kräver alltså återigen att 20 miljoner kronor anslås för
allsidig Europainformation enligt vad som anförts i
ovannämnda motion.

Administration av socialförsäkring, m.m.

Miljöpartiet tillstyrker förslaget om ytterligare medel till
ADB-stöd på försäkringskassorna med hänsyn till att detta
i dag
är dåligt utbyggt. Vi tar därmed inte nu ställning till
tankarna om en ny sjukregisterlag (FAS 90). Vi är mycket
tveksamma till utbyggnaden av sådana register ur
integritetssynpunkt och kommer därför att noga pröva
frågan för den händelse att ett sådant förslag läggs fram.

Investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten

Miljöpartiet anser det fel att nu helt slopa den särskilda
investeringsskatten på kontors- och butikslokaler i
Stockholmsområdet. Även i ett försämrat konjunkturläge
är det viktigt att långsiktigt motverka en expansion av
Stockholmsområdet. Även i fortsättningen behövs därför
åtgärder, som begränsar denna expansion. Särskilt viktigt är
det härvidlag att begränsa byggnaden av större
kontorskomplex, stormarknader och liknande i
Stockholmsområdets centrala delar.

Den nuvarande investeringsskatten bör därför vara kvar
resten av år 1991. Därefter bör den avlösas av en skatt som
framför allt berör större kontorsfastigheter, stormarknader
och liknande i Stockholmsområdets centrala delar och i det
s k Arlanda-stråket. Däremot bör mindre etableringar i
andra delar av Stockholms-området, t ex på Södertörn och
i de yttre nordostkommunerna inte drabbas av skatten.
Regeringen bör återkomma med förslag om en sådan
förlängning av investeringsskatten.

Investeringsbidrag till bostadsbyggande

Förslaget till minskning av bidragsandelen vid
nybyggande av bostäder överensstämmer i huvudsak med
miljöpartiets förslag, lagt under allmänna motionstiden. En
successiv minskning av detta bidrag innebär också att det
särskilda gynnandet av nybyggande framför ombyggnation
minskar. Detta är positivt.

Det finns emellertid ett område där ett
investeringsbidrag även i framtiden är motiverat och det
gäller s k ekologiskt byggande.

Ekologiskt byggande kan t ex innebära ny teknik för
effektivare energianvändning, nya system för VA- och
avfallshantering, användandet av naturliga byggmaterial i
stället för kompositmaterial, etc. I många fall innebär
ekologisk teknik högre initiala investeringsutgifter medan
kostnaderna på lång sikt kan bli lägre genom t ex
energibesparingar och bättre hållbarhet. Problemet är dock
att dessa långsiktiga vinster ofta inte ger tillräckligt utslag i
boendekostnadskalkylerna. Det beror bl a på att höga
räntor och på att kostnader för miljö inte räknas in i priset
på elkraft från olja, kol och ''naturgas'' och för kärnkraft-el
väljer man också att ''glömma'' kostnaderna för bl a
säkerhet och avfallshantering. Detta felaktiga sätt att räkna
leder till att man inte väljer ekologiskt riktig teknik därför
att den verkar dyrare än konventionell teknik. Enligt vår
uppfattning behövs här, i varje fall under en
introduktionsperiod, ett extra stöd för byggande med
ekologiskt riktig teknik och för att kunna utnyttja alla
samhällsekonomiskt lönsamma möjligheter att använda
energi effektivare och därigenom undvika onödig
energiproduktion och minska användningen av ändliga
naturresurser och utsläpp av skadliga luftföroreningar.
Ingen kan väl rimligen vara emot att ta vara på dessa goda
möjligheter att minska energiförbrukningen med
oförändrad eller ökad energitjänst dvs nytta för
användarna, med användning av energieffektiv teknik och
utrustning i alla de fall där det kan visas vara lönsamt.

En metod att uppnå detta är att sådant byggande
undantas från den föreslagna sänkningen av
investeringsbidraget och från eventuellt ytterligare
sänkningar under kommande år. Investeringsstöd bör också
kunna utgå till ombyggnader för ekologiskt riktigt boende.
Regeringen bör lämna förslag till hur ett sådant stöd till
ekologiskt riktigt byggande och därmed ekologiskt riktigt
boende skall utformas.

Polisväsendet

Miljöpartiet anser inte att det i dag finns möjlighet till
besparingar på 130 milj.kr.
hos polisen. Där finns stora resursbrister bl a för
brottsförebyggande verksamhet, för bekämpning av
ekonomisk brottslighet och för att klara upp brott, även
mycket allvarliga våldsbrott, t ex våldtäkt.

Dessa bristande resurser hos polis och även hos
domstolarna leder till minskad rättstrygghet och -säkerhet
och kan också leda till minskad respekt för lag och rätt. Av
de i propositionen föreslagna nedskärningarna kan vi bara
säja ja till de 20 milj.kr.
som anges gälla avgiftsbeläggning och 10 milj.kr.
som uppges kunna sparas på central nivå.

De resurser som kan sparas genom effektivare
organisation på regional och lokal nivå bör användas för
förstärkning av de operativa resurserna, spec.
brottsförebyggande insatser, bl a på fasta
kvarterspolistjänster och på brottsutredningar där vissa
arbetsuppgifter bör kunna utföras av annan personal än den
operativa polispersonalen. Detta gäller bl a utredningar av
ekonomisk brottslighet och av miljöbrott. Resuserna för
bekämpning av ekonomisk brottslighet bör förstärkas med
hjälp av en anslagsökning på 8 milj.kr.
Den kommer snabbt att betala sig genom att
staten kan få ut en del av av de mycket stora belopp som
staten nu går miste om på grund av den ekonomiska
brottsligheten.

Rättsväsendet

Det behövs intensifierade åtgärder för att komma till
rätta med brottsligheten på miljöområdet utöver vad
regeringen föreslagit, 2 milj.kr.
för personalförstärkning och utbildningsinsatser
för att bredda och höja kompetensen hos den personal inom
både åklagare- och domstolsmyndigheterna som har hand
om miljöbrott, totalt 4 milj.kr.,
som vi tidigare har krävt i motion Ju842.

Besparingsmöjligheterna inom justitiedepartementets
område är därför minst 4 milj.kr.
mindre än de av regeringen beräknade.
Dessutom bör ökade satsningar på insatser mot ekonomisk
brottslighet göras åtminstone inom åklagarmyndigheterna.
Dessa kostnader kommer snabbt att resultera i väsentligt
större intäkter genom att statens skatteförluster på
ekonomisk brottslighet minskar.

Riksskatteverket (RSV)

I kompletteringspropositionen föreslås anslaget till RSV
minskat med 31 milj.kr.
Vi anser att det arbete som utförs på RSV med
kontroll av större företag är ytterst viktigt och dessutom
torde inbringa flerfalt den satsning som görs. Av den
anledningen föreslår vi i stället en ökning av RSV-anslaget
med 10 milj.kr.,
som alltså skulle användas till bättre kontroll av
företag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen anslår ytterligare 20

milj.kr. att användas till Europainformation i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nytt sjukregister,

3. att riksdagen avslår förslaget att i förtid slopa
investeringsskatten för vissa byggnadsarbeten i
Stockholmsområdet,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
förlängning av investeringsskatten fr.o.m. 1992 i enlighet
med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskilt
investeringsstöd för ekologiskt riktigt byggande i enlighet
med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om polisväsendets anslag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rättsväsendet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riksskatteverket.

Stockholm den 8 maj 1991

Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp)

Carl Frick (mp)

Kjell Dahlström (mp)

Krister Skånberg (mp)

Gösta Lyngå (mp)