med anledning av prop. 1990/91:153 Ny folkbokföringslag m.m.

Motion 1990/91:Sk66 av Görel Thurdin m.fl. (c)

Bakgrund

Ny folkbokföringslag

Ansvaret för att lägga fram förslag till ny
folkbokföringslag har åvilat 1983 års
folkbokföringskommitté (Fi 1983:04). En sådan ny
lagstiftning är enligt vår uppfattning nödvändig oavsett
vilken samhällsinstitution som innehar huvudmannaskapet
för folkbokföringen.

Folkbokföringskommittén fick senare också
tilläggsdirektiv att överväga och föreslå åtgärder som
förhindrar att uppgifterna i folkbokföringen missbrukas i
syfte att förfölja personer.

Huvudmannaskapet för folkbokföringen

Riksdagen fattade 1987 vid sidan av
folkbokföringskommittén ett principbeslut om att ansvaret
för merparten av kyrkobokföringen skulle föras över från
pastorsämbetena till skattemyndigheterna. Beslutet
fattades sedan socialdemokraterna fått stöd av folkpartiet
och vänsterpartiet kommunisterna. Centern motsatte sig
bestämt en sådan överföring. Beslutet stred också mot
kyrkomötets uttalande och fattades utan att ha föregåtts av
det genomgripande utredningsarbete som normalt
karaktäriserar reformer i vårt land.

Först efter riksdagsbeslutet tillsattes en statlig kommitté
(Organisationskommittén för folkbokföringen, Fi1988:02)
som skulle förbereda den närmare utformningen av
omorganisationen. Bristerna i beslutsunderlaget har senare
gjort sig gällande i form av höga kostnader och ett
genomförande som gjort bl.a. personalsituationen för
nuvarande folkbokförare oklar alltför länge.

Principbeslutet har dock följts upp. Under innevarande
riksmöte har bl.a. fattats beslut om lag om
folkbokföringsregister. Den 1 juli i år skall överföringen av
huvudmannaskapet till skattemyndigheterna enligt
riksdagens tidigare beslut träda i kraft.

Centern har, i strid med riksdagsmajoriteten, vid
upprepade tillfällen krävt att principbeslutet om ändrat
huvudmannaskap för folkbokföringen rivs upp. Under
innevarande riksmöte har vi bl.a. yrkat på detta i samband
med propositionen om folkbokföringsregister och under
allmänna motionstiden.

Det finns enligt vår uppfattning en rad goda skäl till
varför folkbokföringen bör kvarstanna i kyrkans regi.
Svenska kyrkan har hög kompetens och lång erfarenhet av
denna del av folkbokföringen. Det nuvarande systemet är
decentraliserat (ca 1 100
pastorsexpeditioner) och det ger därför god service
till medborgarna. Detta skall jämföras med att merparten
av kyrkobokföringen nu är tänkt att övertas av något
hundratal lokala skattekontor. Till detta kommer att det
hittillsvarande systemet ger arbetstillfällen i många
sysselsättningssvaga orter, att det är mindre sårbart och
integritetskänsligt än ett mer centraliserat system, att de
initiala kostnaderna för en omorganisation är höga och att
de löpande kostnaderna för den samlade folkbokföringen
ökar kraftigt i förhållande till ett bibehållande av ansvaret i
kyrkans regi. I ett läge då regeringen föreslår neddragningar
av den statliga administrationen (bl.a. skrivelse 1990/91:50)
är det desto märkligare att man på detta sätt vill tillskapa en
ny centraliserad byråkrati i statens regi.

Vi upprepar med ett yrkande i denna motion att
huvudmannaskapsförändringen ej bör genomföras.
Riksdagen bör upphäva tidigare fattade beslut härom.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att träffa
överenskommelse med svenska kyrkan om att på
uppdragsbasis även fortsättningsvis handha
folkbokföringen. En sådan lösning står även i
överensstämmelse med kyrkomötets uttalande 1989.

Föreliggande proposition

I föreliggande proposition läggs fram förslag till ny
folkbokföringslag, huvudsakligen baserat på
folkbokföringskommitténs slutbetänkande Ny
folkbokföringslag (SOU 1990:50).

Som inledningsvis nämndes är en ny folkbokföringslag
nödvändig oaktat huvudmannaskapet för folkbokföringen.
Enligt vår uppfattning skall huvudmannaskapsförändringen
inte genomföras. Det påverkar en ny folkbokföringslag vad
avser myndighetsbegrepp och terminologi medan däremot
de materiella reglerna kan gälla även med oförändrat
huvudmannaskap.

Propositionens förslag innebär bl.a. att
mantalsskrivningen avskaffas, att bosättningsbegreppet
förändras och att beslut om folkbokföring och handläggning
av överklaganden har förenklats. Propositionen föreslår
vidare regler till skydd för personer som riskerar förföljelse.
Reglerna är avsedda att förhindra att folkbokföringen
missbrukas i detta syfte.

Propositionens förslag överensstämmer i huvudsak med
vår uppfattning. Vi har emellertid skiljaktig mening
beträffande några av förslagen, vilket redovisas nedan.

Vårt yrkande att ansvaret för folkbokföringen skall
kvarstanna inom kyrkan leder till vissa
konsekvensändringar. Vi gör inte i motionen särskilda
yrkanden i anledning av detta utan tar dessa ändringar för
underförstådda i det fall vårt yrkande om
huvudmannaskapet bifalls. Skattemyndigheten skall
således med vårt förslag inte överta pastorsämbetenas roll
som folkbokföringsmyndigheter (prop. avsnitt 7.1).
Domkapitlet skall kvarstå som överinstans enligt
folkbokföringslagen (prop. avsnitt 7.4).
Kyrkobokföringsarkiven skall med vårt förslag givetvis
kvarstanna i pastorsexpeditionernas vård (prop. avsnitt
10).

Allmänt ombud

Centern har konsekvent värnat om det allmänna
ombudets roll och motsatt sig att Riksskatteverket på olika
områden inom skatterätten övertar dess uppgifter.
Ordningen med allmänt ombud är bättre ur
rättssäkerhetssynpunkt eftersom ombudet på ett klarare
sätt är fristående från skattemyndigheterna. Dessa skäl är
giltiga även när det gäller folkbokföringsmålen. 1983 års
folkbokföringskommitté har föreslagit att regionala
allmänna ombud för folkbokföringen inrättas. Så har inte
skett. Enligt vår uppfattning bör i vart fall ett centralt
placerat allmänt ombud kvarstå. Med centerns förslag sker
ingen huvudmannaskapsförändring. Även om en sådan sker
anser vi dock att det allmänna ombudet bör kvarstå.

Förvaringen av kyrkobokföringsarkiven

Regeringen har tidigare i år i samband med
budgetpropositionen (1990/91:100 bilaga 9
finansdepartementet) föreslagit en neutralisering av
skattereformens och folkbokföringsreformens
budgetmässiga effekter för de kyrkliga kommunerna.
Neutraliseringen leder enligt regeringen till att 140 miljoner
kr skall dras in till staten, vilket föreslås ske genom en
minskning av statsbidragen till kyrkofonden.

Regeringen föreslår i föreliggande proposition att
pastorsexpeditionerna skall sköta kyrkobokföringsarkiven
till dess att arkiven tas om hand av landsarkiven.
Regeringen föreslår att pastoraten under denna tid skall ha
det ekonomiska ansvaret för arkivvården. Vi finner detta
orättfärdigt. Pastoraten skall självfallet ha ekonomisk
ersättning för arkivvården. Staten måste ta det fulla
kostnadsansvaret. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Landsarkiven måste också ha en skyldighet att
omgående ta emot arkivalier från pastorat i samband med
exempelvis pastoratsregleringar då vissa expeditioner
upphör eller när pastoraten av verksamhetsmässiga och
ekonomiska skäl avyttrar lokaler. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att upphäva riksdagens beslut
om ny organisation för folkbokföringen med överföring av
ansvaret för folkbokföringen från svenska kyrkan till
skattemyndigheterna i enlighet med vad i motionen
anförts,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening
ger regeringen till känna att staten bör ta det fulla
kostnadsansvaret för vården av kyrkobokföringsarkiven i
enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening
ger regeringen till känna att landsarkiven i vissa situationer
skall ha skyldighet att ta emot arkivalier från pastorat i
enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:153 i
denna del beslutar bibehålla nuvarande ordning med
allmänt ombud i folkbokföringsmål.

Stockholm den 16 april 1991

Görel Thurdin (c)

Gunnar Björk (c)

Ivar Franzén (c)

Rolf Kenneryd (c)

Gunilla André (c)

Larz Johansson (c)

Håkan Hansson (c)

Martin Olsson (c)

Per-Ola Eriksson (c)