med anledning av prop. 1990/91:184 Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m.

Motion 1990/91:N124 av Lars Norberg m.fl. (mp)

Bakgrund

Regeringen har i propositionen tecknat bakgrunden till
nuvarande Studsvik AB inklusive de regelbundna förluster
som redovisats sedan bolaget ombildades 1978. De allra
största förlusterna inträffade givetvis i samband med
nedläggning av den helt färdiga Marviken 1978. De statliga
insatserna för forskning och utveckling av kärnenergiteknik
sedan bildandet av AB Atomenergi år 1947 rör sig om
miljardbelopp i dagens penningvärde.
''Marvikenkatastrofen'' kostade ungefär 500 miljoner
kronor i den tidens penningvärde.

Miljöpartiet har alltsedan riksdagsinträdet 1988
regelbundet motionerat om nedtrappning av verksamheten
och begränsning av de statliga anslagen. Se våra motioner:
1988/89:N417, 1989/90:N16, 1990/91:N9, 1990/91:N68.
Våra huvudyrkanden har varit att den kärntekniska FoU
skulle begränsas till sådant som är relevant för
kärnkraftavvecklingen och slutförvaringen.
Utgångspunkten är att kärnenergin är en miljömässigt och
moraliskt förkastlig verksamhet som bör avvecklas både i
Sverige och internationellt. Utifrån detta bör statsmakterna
agera.

I vår motion 1988/89:N5 i anslutning till regeringens
förslag till den s.k. Studsvikslagen yrkade vi att avgiften
från kärnkraftproducenterna för att ta hand om avfall
huvudsakligen från Ågesta och Studsvik skulle fastställas till
1 öre/kWh. Detta skulle ha möjliggjort att avfallsfrågorna
kunnat lösas relativt snabbt. Nu sparas avfall och
produceras avfall som man inte tycks ha en aning om hur
det skall tas omhand.

Värderingsgrund

Det är i och för sig tillfredsställande att regeringen nu
insett att någonting bör göras åt Studsvik AB, men det
framgår att regeringen och miljöpartiet de gröna inte har
samma moraliska och miljömässiga värderingar när det
gäller kärnenergin. De praktiska slutsatserna blir då vitt
skilda.

Miljöpartiets syn på kärnenergin grundar sig på en
samlad värdering av hela det kärntekniska
verksamhetskomplexet från uranbrytning till bomber och
slutförvaring av utbränt kärnkraftsbränsle. Det är hela
detta verksamhetsområde som hela den gröna rörelsen i alla
länder vill avveckla.

Försöken att försvara den kärntekniska verksamheten
med att den skulle vara ett alternativ till
fossilbränsleanvändningen och en räddning undan
koldioxidproblematiken avvisar vi som okunnigt
önsketänkande eller medvetet vilseledande.

Grundläggande ställningstagande

Eftersom huvuddelen av verksamheten är inriktad på
vidareutveckling av kärnenergin bör huvuddelen av
verksamheten avvecklas. Den är i statens ägo och det står
staten fritt att lägga ned den.

Vissa delar kan motiveras med hänsyn till den kunskap
som bör finnas när kärnenergin avvecklas senast år 2010
enligt riksdagens beslut och som krävs för att på minst
miljöfarliga sätt ta hand om kärnenergins avfall. Det finns
enligt vår uppfattning ingen acceptabel lösning på detta
problem, men det gäller att välja den minst dåliga. Dessa
delar bör vara tillgängliga för öppen insyn och ägas av staten
men finansieras av de fonder för kärnkraftavfallets
hantering som finns.

De delar av verksamheten som inte sysslar med
kärnenergi bör ombildas till ett statligt utvecklingsbolag. Vi
har inom miljöpartiet de gröna kunnat konstatera att det
finns stort behov av en halvindustriell verksamhet där man
kan utveckla miljövänlig teknik fram till användbara och
utprovade prototyper. Det gäller främst komponenter,
maskiner och anläggningsdelar inom energiområdet,
inriktat på energieffektivisering och tillförsel, omvandling
och användning av förnybar energi. Det kan gälla både
utvecklingsprojekt på mer kort sikt av typen hybridbilar,
biogas, vindenergi, eller på längre sikt exempelvis
bränsleceller och vätgasteknik.

Konkreta förslag 1.
Vi avvisar regeringens förslag att överlåta Studsvik
AB till Vattenfallskoncernen inklusive förvaltandet av
fastigheterna. Vi har i flera tidigare motioner krävt att
Vattenfallskoncernen bör uppdelas och till stor del
utförsäljas. Det är vår grunduppfattning. Med den
omläggning av verksamheten i riktning mot
teknikutveckling på ett tämligen brett fält, bl.a. inom
fordonstekniken, som vi föreslår, är under alla förhållanden
Vattenfall en olämplig huvudman.

2. Vi yrkar på att all kärnteknisk verksamhet, inklusive
R 2-reaktorn,
som inte är nödvändig med hänsyn till
kärnkraftavvecklingen, skall nedläggas. Det framgår av
propositionen att för universitetsforskningen behövliga
tjänster billigare kan inköpas i utlandet. Den resterande
nödvändiga kärnenergiverksamheten skall finansieras av
fonden för omhändertagande av kärnavfall. Verksamheten
överförs till statens kärnkraftinspektion och organiseras
som dess forskningsavdelning. Lokaler för verksamheten
hyrs av Studsvik AB.

3. Studsvik AB skall vara ett bolag för forskning och
utveckling inom energirelaterad teknik i vid bemärkelse.
Inriktningen skall vara industriell utveckling och forskning
inom energi- och transportområdena för att ta fram
forskningsresultat och prototyper som utnyttjar eller
främjar energieffektivitet och ekologiskt sunda
energialternativ.

4. Bolaget skall fortsättningsvis sortera under
industridepartementet och samarbeta med det nya
näringspolitiska verket, med programrådet för ett
avfallssnålt samhälle (som vi vill utvidga och ombilda till
Delegationen för ekologisk teknik), med
transportforskningen etc. Det särskilda programråd för
Studsvik som inrättades år 1990 bör omorganiseras med
hänsyn till de förändrade arbetsuppgifter som här angivits.

5. Man kan inte vänta sig att verksamheten vid bolaget
skall vara självbärande. På sikt kan man visserligen hoppas
på att verksamheten delvis kan finansieras av licenser och
royalty på nyutvecklade produkter, men till en början måste
man utgå ifrån att den finansieras dels genom
uppdragsforskning, dels genom forskningsanslag,
huvudsakligen inom energiforskningsanslaget, samt genom
anslag för större konkreta utvecklingsprojekt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition
1990/91:184,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
de riktlinjer vilka enligt motionen punkterna 1 till 5 skall
vara vägledande för omorganisationen av Studsvik AB,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att R

2-reaktorn skall avvecklas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Studsvik AB skall avveckla all forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom området kärnteknik,

5. att den för kärnkraftsavvecklingen och kärnsäkerheten
nödvändiga svenska kärntekniska forskningen skall
överföras till statens kärnkraftinspektion.

Stockholm den 13 maj 1991

Lars Norberg (mp)

Elisabet Franzén (mp)

Krister Skånberg (mp)

Eva Goe s (mp)